Analys av förslag till klimatåtgärder på EU-nivå
Naturvårdsverket har 2024 fått i uppdrag av regeringen att löpande analysera förslag från Europeiska kommissionen på åtgärder som kan införas på EU-nivå samt andra relevanta förslag som kopplar till EU:s befintliga och kommande klimatmål.
I analyserna ska Naturvårdsverket beakta förslagens samhällsekonomiska effektivitet, risker för koldioxidläckage inom respektive utanför EU och förenlighet med EU-fördragets principer. Delredovisningar ska ske löpande efter avstämning med Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).
Regeringsuppdraget är i praktiken en förlängning av ett tidigare uppdrag som löpte ut 31 december 2023 där fokus i analyserna låg på EU:s ökade klimatambitioner till 2030 och den gröna given, inklusive lagstiftningspaketet kallat Fit for 55.
Naturvårdsverkets analyser
EU:s klimatmål och klimatramverk till 2040
Den 6 februari 2024 presenterade EU-kommissionen ett meddelande med tillhörande konsekvensanalys med rekommendation på EU gemensamt klimatmål till 2040 på väg mot EU:s mål att nå klimatneutralitet senast 2050 och negativa utsläpp därefter.
Delredovisning 3: Analys av EU:s 2040-mål och förutsättningar för Sverige 2024-05-13 (pdf)
Naturvårdsverket har i tidigare regeringsuppdrag analyserat olika vägval i arkitekturen för EU:s klimatlagstiftning bortom 2030, med fokus på nuvarande ”huvudpelare” i EU; EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), ansvarsfördelningsförordningen (ESR) samt regleringen av utsläpp och upptag av växthusgaser genom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF-förordningen).
2030-åtaganden under ESR- och LULUCF-förordningarna
Naturvårdsverket har analyserat hur det går för EU:s medlemsländer att nå sina åtaganden i de sektorer som omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning ESR- och inom skog-och markanvändning, den så kallade LULUCF-sektorn, till 2030.
Utsläppen minskar relativt kraftigt till 2030 i ESR-sektorn enligt de senaste scenarierna från medlemsländerna. Minskningen är dock inte tillräcklig för att hålla utsläppen under EU-kraven för perioden 2021–2030 eller för att EU ska nå det gemensamma punktmålet till 2030. Samtidigt ser vi flera positiva utvecklingstendenser, som att de faktiska utsläppen minskat kraftigt 2021–2023 och att flera länder har presenterat mer ambitiösa åtaganden i sina uppdaterade nationella energi- och klimatplaner.
Riskerna för bakslag är samtidigt stora då flera av EU:s större medlemsländer hamnar på underskott i förhållande till sina åtaganden och då eventuella underskott i LULUCF-sektorn under perioden 2021–2025 kan komma att dras direkt från utsläppsutrymmet i ESR. Måluppfyllelsen i LULUCF-sektorn är särskilt svårbedömd, utvecklingen ser negativ ut i flera medlemsländer och det EU-gemensamma målet till 2030 nås inte.
På grund av kopplingen mellan ESR och LULUCF och kvarvarande osäkerheter bedömer vi att handel med utsläppsenheter främst kommer äga rum vid efterlevnadskontrollen 2027, i samband att faktiska under- respektive överskott har kunnat verifieras. Under nästkommande period fram till efterlevnadskontrollen 2032 kan osäkerheterna komma att minska, vilket gör att det kan bli mer aktuellt med vissa transaktioner i förväg.
Redovisning
Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2025.
Kontakt
Åsa Weinholt
asa.weinholt@naturvardsverket.se