Rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse
Vägledningen tolkar och förtydligar Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2016:6 om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse.
Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2016:6 om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse trädde i kraft den 1 januari 2017 och ersatte då de båda tidigare föreskrifterna SNFS 1994:7 och SNFS 1990:14. Föreskrifterna omfattar renings- och utsläppskrav för tätbebyggelser från 2 000 pe (personekvivalenter) samt kontrollkrav för avloppsreningsanläggningar större än 200 pe. Vägledningen syftar till att klargöra tillämpningen av föreskrifterna och de EU-rättsliga krav som de genomför. Efter en dom i EU-domstolen (september 2021) behövde föreskrifterna ändras. Ändringsföreskrifterna trädde i kraft 1 januari 2023.
Sidan vänder sig till
Dig som arbetar med avloppsfrågor inom länsstyrelser, kommuner eller på avloppsreningsverk.
Bra att veta
EU:s avloppsdirektiv (91/271/EEG) ställer krav på medlemsstaternas avloppshantering. Direktivet har genomförts i svensk rätt bland annat genom miljöbalken, lag om allmänna vattentjänster, miljöprövningsförordningen (2013:251) och Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2016:6. Syftet med direktivet är att skydda miljön från skadlig inverkan till följd av utsläpp av avloppsvatten.
De bestämmelser i grundföreskrifterna som inte ändras genom ändringsföreskrifter gäller som tidigare. För att underlätta läsningen har vi tagit fram en konsoliderad version av föreskrifterna. Nu finns också en uppdaterad vägledning. Mycket är oförändrat, men vi har gjort vissa tillägg och justeringar för att vägledningen ska stämma med de ändrade reglerna.
Lagstiftning
Föreskrifter om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse (NFS 2016:6)
Mer information om föreskriftsändringarna finns i konsekvensbedömningen och remissammanställning nedan.
Aktuellt
Presentation från regionala informationsträffar om rapportering
Hösten 2023 genomförde Naturvårdsverket regionala informationsträffar om rapportering för verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter.
Här kan du ta del av presentationen från träffarna:
Informationsfilmer om Avloppsrapportering
Här kan du som verksamhetsutövare och tillsynsmyndighet se filmer om hur avloppsrapporteringsprocessen fungerar och hur bilagorna ska fyllas i.
Filmerna är tänkta att ge en mer praktisk vägledning om hur bilagorna ska fyllas i och hur bilagorna hänger ihop.
Naturvårdsverket äger filmerna som är fria att användas i sammanhang som handlar om avloppsrapportering. Filmerna får användas på webbplatser och i presentationer samt delas i sociala medier.
Avloppsrapportering 2024 – introduktion avloppsrapportering
Avloppsrapportering 2024 – genomgång Länsvis fil
Avloppsrapportering 2024 – genomgång bilaga A Maxgvb (tätbebyggelse och inkommande)
Avloppsrapportering 2024 - genomgång av kvoter i den Länsvisa filen
Avloppsrapportering 2024 – genomgång bilaga B Utsläpps- och kontrollkrav
Avloppsrapportering 2024 – genomgång bilaga C Åtgärdsprogram
Avloppsrapportering 2024 – genomgång bilaga D Brädd på ledningsnät
Viktiga datum rörande avloppsrapportering
2024 kommer Naturvårdsverket rapportera i enlighet med avloppsdirektivet. Rapporteringen avser 2022 års drift. Granskat underlag ska vara Naturvårdsverket tillhanda senast 8 december 2023.
Naturvårdsverket skickade ut underlag till rapporteringen till alla länsstyrelser i slutet av september 2023 för spridning i länet. Verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter ska granska underlaget som sedan skickas tillbaka till respektive länsstyrelse. Länsstyrelsen skickar därefter granskat underlag till Naturvårdsverket senast den 8 december.
Senast den 30 juni 2024 ska Naturvårdsverket rapportera information om Sveriges tillståndspliktiga avloppsreningsverk till EU-kommissionen.
Information om miljörapport för 2023 års drift hittar du här
Miljörapporten för driftår 2023 ska lämnas in i SMP senast 31 mars 2024.
Vägledning till föreskrift NFS 2016:6
Föreskrifterna genomför avloppsdirektivet i svensk rätt. Kraven i föreskrifterna och villkor som fastställts i tillstånd gäller parallellt. Det strängaste kravet styr anläggningens utformning och drift.
Exempel på viktiga delar i vägledningen:
- Utsläppskraven styrs av tätbebyggelsens storlek.
- Kontrollkraven styrs av avloppsreningsanläggningens storlek, det vill säga tillståndsgiven eller anmäld anslutning.
- Vid utformning och drift av avloppsreningsanläggningar ska hänsyn tas till klimat- och säsongsvariationer.
- Avloppsreningsanläggningar ska vara utformade så att det går att ta representativa prover på inkommande vatten, bräddat vatten och på det renade vattnet före utsläpp i recipienten.
Maximal genomsnittlig veckobelastning
Renings- och utsläppskraven i avloppsdirektivet och den svenska föreskriften NFS 2016:6 avgörs främst av tätbebyggelsens storlek. Storleken ska uppskattas utifrån den föroreningsmängd (belastning) som uppstår inom en tätbebyggelse. Denna belastning ska uttryckas som den maximala genomsnittliga veckobelastningen (max gvb) och anges i personekvivalenter (pe).
Utifrån kraven i avloppsdirektivet och den svenska föreskriften finns det tre viktiga gränser för max gvb: 2 000 pe, 10 000 pe och 100 000 pe. Dessa påverkar kraven på uppsamling och rening av avloppsvatten innan utsläpp.
Vägledning om maximal genomsnittlig veckobelastning från tätbebyggelse (pdf)
Exempel på fiktiv tätbebyggelse
I vägledningen finns ett exempel på en fiktiv tätbebyggelse. Uppgifterna från exemplet finns ifyllda i excel-filen som du når via länken nedan. Filen innehåller även mall-blad som du kan använda och anpassa för dina egna beräkningar.
Mall och exempelberäkning för max gvb, tätbebyggelse och inkommande (xlsx)
Mer information
Definitioner inom avlopp
Avloppsvatten
Avloppsvatten är spill- och dagvatten. Spillvatten når avloppsreningsverk via ledningsnät.
Spillvatten
Spillvatten är förorenat spillvatten som avleds till spillvattenavlopp. Från hushåll avleds hushållsspillvatten från toaletter, samt från bad och disk och tvätt. Industrispillvatten är det spillvatten som släpps ut från områden som används för kommersiell eller industriell verksamhet och som inte är hushållsspillvatten eller dagvatten.
Dagvatten
Dagvatten är tillfälliga flöden av exempelvis regnvatten, smältvatten och spolvatten samt framträngande grundvatten.
Tillskottsvatten
Tillskottsvatten är vatten som läcker in i spillvattenledningsnät.
Recipient
Recipient är ett vattendrag, sjö eller hav som är mottagare av orenat eller renat avlopps-eller dagvatten.
Retention
Retention innebär avskiljning av näringsämnen och andra substanser i vattensystem genom naturliga biogeokemiska processer. Retention sker i mark och grundvatten samt i vattendrag och sjöar.
Personekvivalent (pe)
Personekvivalent är ett mått på den mängd syre som går åt för att bryta ner organiskt material. En personekvivalent motsvarar den mängd nedbrytbart organiskt material som har en biokemisk syreförbrukning på 70 gram löst syre per dygn under sju dygn (BOD7). Personekvivalent förkortas pe.
Maximal genomsnittlig veckobelastning (gvb)
Den maximala genomsnittliga veckobelastningen är en tidsbas på motsvarande sätt som t ex dygnsmedelvärde eller veckomedelvärde. Max gvb har flera tillämpningsområden.
Max gvb tätbebyggelse är tätbebyggelsens storlek och är det som styr vilka utsläppskrav som ska gälla enligt Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2016:6 och i förlängningen EU:s avloppsdirektiv. Max gvb inkommande är den maximala inkommande genomsnittliga veckobelastningen till avloppsreningsverket och syftar på den faktiska, uppmätta belastningen som kommer in till reningsverket det specifika året.
Mer vägledning kring max gvb och hur de ska redovisas finns i miljörapporteringsvägledningen för avloppsreningsanläggningar, ledningsnät och slam som finns här:
Avloppsreningsanläggningar, avloppsledningsnät och slam (pdf)