Sanering av förorenade områden

Det är svårt att fullt ut vägleda om detta men kvalitetsmanualen bör utgöra ett bra stöd. För ytterligare vägledning om statsstöd kan kommuner och regioner vända sig till Upphandlingsmyndigheten eller länsstyrelsen. Om det inte är helt tydligt huruvida ett projekt kan få bidrag eller inte, bör projektet alltid hanteras som ett statsstödsärende.

Ja, eftersom dessa ärenden i praktiken alltid har ett underliggande syfte med uppenbara ekonomiska incitament. I de fall det är nödvändigt för projektet att söka statlig finansiering av åtgärdsförberedelser/projektering kan dessa delar finansieras av statsbidrag enligt bidragsförordningen (2004:100).

För de ärenden där Naturvårdsverket redan beslutat om åtgärdsbidrag kommer dessa ärenden att kunna slutföras på samma sätt som tidigare. I de fall där något beslut ännu inte fattats och där åtgärden riskerar att utgöra ett statligt stöd, kommer ärendet att överlämnas till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.

Att förorenade områden ska vara åtgärdade ingår i miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Naturvårdsverkets bedömning är att åtgärdstakten behöver öka om det ska lyckas. I förlängningen bidrar arbetet med förorenade områden även till att uppnå fler av miljökvalitetsmålen.

Vid bedömning av miljö- och hälsorisker för förorenade områden är det viktigt att ha både ett kort och ett långt tidsperspektiv. Med ett långt tidsperspektiv menas i de här sammanhangen mellan 100—1000 år. Vad kan hända om vissa föroreningar lämnas kvar? Hur långsiktiga är de åtgärder man tänker göra? Hur kan markanvändningen tänkas förändras i framtiden? Det är viktigt att veta vad som finns i marken när man planerar för hur den ska användas. Det som är parkering i dag kanske ska bli en lekplats i morgon.

I Sverige har vi ett relativt opåverkat yt- och grundvatten. Det är ovanligt i ett internationellt perspektiv, och en stor tillgång för landet. Men miljögifter från förorenade områden kan sprida sig. Att minska och förebygga den kemiska påverkan på vattnet är därför ett viktigt skäl för arbetet med efterbehandling av förorenade områden. Det som är en outnyttjad resurs idag kanske ska användas som dricksvatten i framtiden.

Att inte vattnet förorenas är viktigt även för alla arter som lever i sjöar, vattendrag och hav. När föroreningar har hamnat i vattendrag kan de spridas både snabbt och långt, och påverka ekosystem inom stora områden.

Människor utsätts för föroreningar på många sätt. Några exempel är via luften, maten, olika produkter och arbetsmiljön. Det finns gränsvärden för hur stor dos av olika ämnen en människa kan utsättas för utan att risken anses oacceptabel. När vi bedömer risker för människor från förorenade områden är utgångspunkten att ämnen från det förorenade området inte ska täcka in hela den dosen.

Naturvårdsverket behandlar personuppgifter vid handläggning rörande stöd för sanering och efterbehandling av förorenade områden enligt förordning (2022:98) om statligt stöd till åtgärder för efterbehandling av föroreningsskador samt för att möjliggöra uppföljning och utvärdering av stödet genom att ta kontakt med sökande.

Handläggning av stöd sker enligt den rättsliga grunden myndighetsutövning, artikel 6.1 e, dataskyddsförordningen. 1 Kommunikation och uppföljning sker enligt den rättsliga grunden uppgift av allmänt intresse, artikel 6.1 e.

Personuppgifter rörande fällande domar eller lagöverträdelser kan förekomma i samband med uppgifter om miljöbrott rörande enskild firma sker enligt den rättsliga grunden myndighetsutövning, artikel 6.1 e.

Behandling av eventuella känsliga personuppgifter i bilagor till inkommen ansökan sker enligt den rättsliga grunden 9.2 g, dataskyddsförordningen.

Personuppgifterna inkommer till Naturvårdsverket via ansökan och redovisning från kommunerna som skickas in av länsstyrelse.

Personuppgifter som behandlas rörande kontaktpersoner (handläggare på länsstyrelser, tillsynsmyndigheter, kommuner samt hos huvudman) är för- och efternamn, titel, e-postadress, telefonnummer, organisatorisk tillhörighet samt diarienummer till Naturvårdsverkets dokument- och ärendehanteringssystem.

Personuppgifter som behandlas rörande handläggare på länsstyrelser, tillsynsmyndigheter, kommuner samt hos huvudman är för- och efternamn, titel, e-postadress, telefonnummer, organisatorisk tillhörighet, fastighetsbeteckning (privat fastighet), personnummer som utgör organisationsnummer samt diarienummer till ärende i Naturvårdsverkets dokument- och ärendehanteringssystem.

Personuppgifter som behandlas i ansvarsutredningen upprättad av tillsynsmyndigheten rörande ägare av fastigheter (nuvarande eller tidigare), verksamhetsutövare, företag m.fl. är för- och efternamn, personnummer, organisationsnummer (om det utgörs av ett personnummer) och fastighetsbeteckning.

Känsliga personuppgifter rörande hälsa kan även förekomma i bilagor till inkommen ansökan.

Personuppgifter rörande fällande domar eller lagöverträdelser kan förekomma i samband med uppgifter om miljöbrott rörande enskild firma.

Personuppgiftsbehandlingen innebär inte automatiserat beslutsfattande.

Utöver handläggare inom Naturvårdsverket kommer även Naturvårdsverkets leverantörer av IT-tjänst samt IT-drift och förvaltning att ha tillgång till dina personuppgifter för att utföra sina uppdrag.

Uppgifter som lämnas in till Naturvårdsverket blir allmänna handlingar hos myndigheten och kan därmed begäras ut enligt tryckfrihetsförordningen. Om personuppgifter finns i en allmän handling kan de som begär ut denna ta del av dessa personuppgifter om personuppgifterna inte omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Naturvårdsverket gör alltid en sekretessprövning innan myndigheten lämnar ut allmänna handlingar.

Överföring av personuppgifter till tredje land utanför EU/EES sker inte.

Ansökningsärenden registreras i ett ärende i Naturvårdsverkets dokument- och ärendehanteringssystem och bevaras i myndighetens e-arkiv.

Inkomna och skickade e-postmeddelanden, inklusive bilagor, vars informationsinnehåll är av tillfällig eller ringa betydelse och som saknar vikt för verksamheten gallras när handlingarna inte längre behövs i verksamheten.

Underlag i form av svar vid undersökningar utförda av Naturvårdsverket eller på uppdrag av Naturvårdsverket. Gallring ska utföras efter att resultat sammanställts och underlagen inte längre behövs i verksamheten under förutsättning att undersökningsfrågor samt sammanställning bevaras.

Handlingar i ärendet som inte ska bevaras gallras vid inaktualitet, dock senast när ärendet avslutas.

Undantaget från gallring är de personuppgifter som registreras i ärende i Naturvårdsverkets dokument- och ärendehanteringssystem. Dessa kommer att bevaras i myndighetens e-arkiv.