Vägledning

Natura 2000 i Sverige

Granskad: ‎den ‎13‎ ‎juni‎ ‎2023

Här finns samlad vägledning om Natura 2000. Du kan läsa om Natura-2000 områden, arter och naturtyper som ingår i dem, skötsel och åtgärder, hur prövning och tillsyn går till med mera.

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Vi ger ut vägledningar och stöd till hjälp för länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter.

Myndigheter är skyldiga att se till att naturtyper/livsmiljöer i Natura 2000-områden inte försämras eller att skyddade arter störs på ett betydande sätt. 

Den här vägledningen vänder sig till

Till dig som arbetar med prövning eller tillsyn i Natura 2000-områden på länsstyrelser, kommuner eller andra myndigheter.

Bra att veta 

Den gamla handboken 2003:9 med allmänna råd gäller inte längre. Vi har ersatt den med Handbok 2017:1 "Förutsättningar för prövningar och tillsyn i Natura 2000-områden".

Förutsättningarna för prövningar och tillsyn i Natura 2000-områden

Den uppdaterade versionen innehåller en historik om bildandet av Natura 2000-nätverket och är i övrigt främst inriktad på vägledning om den särskilda tillståndsprövningen enligt 7 kap 28 a § miljöbalken. Den gamla handboken 2003:9 med allmänna råd gäller inte längre.

En nyhet är också beskrivningar av vad det innebär att försämringar och betydande störningar ska undvikas i Natura 2000-områden, även för befintliga verksamheter. Handboken innehåller inte beskrivningar om hur bevarandeåtgärder bör genomföras för Natura 2000-områden. Det kommer istället att finnas i bland annat webvägledningen om skötsel av skyddade områden.

Handbok 2017:1 - Förutsättningar för prövningar och tillsyn i Natura 2000-områden

Vilka områden är Natura 2000-områden?

Alla områden som ingår i Natura 2000-nätverket i Sverige finns i kartverktyget Skyddad natur.

Kartverktyget Skyddad natur
Lummig sumpskog.

Natura 2000-tillståndsprövning kräver specifik miljöbedömning

Det som avgör om en specifik miljöbedömning ska göras är frågan om Natura 2000-tillstånd krävs, inte frågan om verksamheten eller åtgärder kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En undersökning enligt 6 kap. 24-25 §§ miljöbalken behöver därför inte göras och länsstyrelsen ska heller inte fatta beslut om betydande miljöpåverkan.

Vägledning om miljöbedömning vid Natura 2000-tillståndsprövning

Naturvårdsdirektivens arter och naturtyper

Naturvårdsverket har tagit fram vägledningar för de naturtyper och arter i EU:s naturvårdsdirektiv som förekommer i Sverige. Vägledningarna kan användas för olika myndigheters arbete med till exempel naturvård, Natura 2000 och tillståndsprövning.

Här finns också visst annat underlag för svenska arter och naturtyper, till exempel definitioner och karaktäristiska arter för naturtyperna.

Innan du läser de enskilda vägledningarna bör du ha tittat på innehållet i de gemensamma texterna för alla arter respektive naturtyper. De innehåller bakgrundsinformation om innehållet, förklaringar till begrepp, tabellers uppbyggnad och förkortningar, senast rapporterade bevarandestatus samt uppgifter om var mer information finns.

Listorna över typiska arter i de naturtypsvisa vägledningarna som finns här är delvis inaktuella och några skrivfel finns tyvärr. Aktuell lista över typiska arter för nationell uppföljning finns på SLU:s webbplats Artfakta och där kan man t.ex. filtrera ut typiska arter per naturtyp. Där finns ofta också mer information om arterna:

Artfakta (slu.se)

Alvarmalört – Artemisia oelandica – 1946 (pdf 497 kB)
Alvarstånds – Senecio jacoaea ssp. gotlandicus – 1974 (pdf 444 kB)

Blockhavsdraba – Draba cacuminum – 1956 (pdf 405 kB)
Bottenviksmalört – Artemisia campestris ssp. bottnica – 1945 (pdf 406 kB)
Brudkulla – Gymnonigritella runei – 1959 (pdf 454 kB)
Brunbräken – Asplenium adulterinum – 4066 (pdf 431 kB)  

Dvärglåsbräken – Botrychium simplex – 1419 (pdf 411 kB)

Fagerrönn – Sorbus meinichii – 1976 (pdf 431 kB)
Fjällkrassing – Braya linearis – 1947 (pdf 406 kB)
Fjällviva – Primula scandinavica – 1969 (pdf 387 kB)
Flytsvalting – Luronium natans – 1831 (pdf 555 kB)

Gotlandssippa – Pulsatilla vulgaris ssp. gotlandica – 1970 (pdf 542 kB)
Gotländsk nunneört – Corydalis gotlandica – 1952 (pdf 431 kB)
Grusnarv – Arenaria humifusa – 1944 (pdf 404 kB)
Guckusko – Cypripedium calceolus – 1902 (pdf 416 kB)
Gulyxne – Liparis loeselii – 1903 (pdf 529 kB)

Hällebräcka – Saxifraga osloensis – 1973 (pdf 411 kB)
Hänggräs – Arctophila fulva – 1942 (pdf 507 kB)

Ishavshästsvans – Hippuris tetraphylla – 1960 (pdf 506 kB)

Kalkkrassing – Sisymbrium supinum – 1493 (pdf 408 kB)
Kolstarr – Carex holostoma – 1950 (pdf 405 kB)

Laestadiusvallmo – Papaver radicatum ssp. laestadianus – 1964 (pdf 401 kB)
Lappfela – Platanthera obtusa ssp. oliganta – 1967 (pdf 401 kB)
Lappranunkel – Ranunculus lapponicus – 1972 (pdf 446 kB)
Lappvallmo – Papaver radicatum ssp. hyperborum – 1965 (pdf 412 kB)
Lappviol – Viola ruspestris ssp. relicta – 1978 (pdf 403 kB)

Myrbräcka – Saxifraga hirculus – 1528 (pdf 426 kB)

Nipsippa – Pulsatilla patens – 1477 (pdf 470 kB)
Norna – Calypso bulbosa – 1949 (pdf 404 kB)

Polarblära – Silene furcata ssp. angustifolia – 1975 (pdf 413 kB)

Ryssbräken – Diplazium sibiricum – 1955 (pdf 461 kB)
Ryssnarv – Moehringa laterifolia – 1962 (pdf 401 kB)

Sandnejlika – Dianthus arenarius – 1954 (pdf 485 kB)
Sjönajas – Najas flexilis – 1833 (pdf 551 kB)
Skogsrör – Calamagrostis chalybaea – 1948 (pdf 421 kB)
Småsvalting – Alisma wahlenbergii – 1940 (pdf 511 kB)
Snöfryle – Luzula arctica – 1961 (pdf 403 kB)
Strandviva – Primula nutans – 1968 (pdf 411 kB)
Sötgräs – Cinna latifolia – 1951 (pdf 410 kB)

Venhavre – Trisetum subalpaestre – 1977 (pdf 459 kB)

Ävjepilört – Persicaria foliosa – 1966 (pdf 580 kB)

Öselskallra – Rhinantus oesiliensis – 4115 (pdf 480 kB)

Asknätfjäril – Euphydryas maturna – 1052 (pdf 560 kB)
Aspbarkgnagare – Xyletinus tremulicola – 1928 (pdf 520 kB)

Bred paljettdykare – Graphoderus bileneatus – 1082 (pdf 428 kB)
Bredkantad dykare – Dytiscus latissimus – 1081 (pdf 438 kB)
Brokig aspmycelbagge – Agathidium pulchellum – 1919 (pdf 474 kB)

Cinnoberbagge – Cucujus cinnaberinus – 1086 (pdf 514 kB)
Citronfläckad kärrtrollslända – Leucorrhinia pectoralis – 1042 (pdf 427 kB)

Dvärgpärlemorfjäril – Boloria improba ssp imbroba – 1931 (pdf 475 kB)

Ekoxe – Lucanus cervus – 1083 (pdf 462 kB)

Fjällsilversmygare – Hesperia comma ssp catena – 1933 (pdf 475 kB)
Flodpärlmussla – Margaritifera margaritifera – 1029 (pdf 493 kB)

Grov tallkapuschongbagge – Stephanopachys substriatus – 1927 (pdf 396 kB)
Grön flodtrollslända – Ophiogompus cecilia – 1037 (pdf 453 kB)

Hålträdsklokrypare – Anthrenochernes stellae – 1936 (pdf 563 kB)
Högnordisk blåvinge – Agriades aquilo – 1930 (pdf 511 kB)

Kalkkärrsgrynsnäcka – Vertigo geyeri – 1013 (pdf 494 kB)

Läderbagge – Osmoderma eremita – 1084 (pdf 525 kB)

Nordiskt jordfly – Xestia borealis – 1934 (pdf 515 kB)

Otandad grynsnäcka – Vertigo genesii – 1015 (pdf 469 kB)

Rödhalsad brunbagge – Phryganophilus ruficollis – 4021 (pdf 506 kB)

Slät tallkapuschongbagge – Stephanopachys linearis – 1926 (pdf 423 kB)
Smal skuggbagge – Boros schneideri – 1920 (pdf 603 kB)
Smalgrynsnäcka – Vertigo angustior – 1014 (pdf 503 kB)
Spetshörnad barkskinnbagge – Aradus angularis – 1929 (pdf 522 kB)
Större barkplattbagge – Pytho kolwensis – 1925 (pdf 523 kB)
Större ekbock – Cerambyx cerdo – 1088 (pdf 561 kB)
Större grynsnäcka – Vertigo moulinsiana – 1016 (pdf 477 kB)

Tjockskalig målarmussla – Unio crassus – 1032 (pdf 511 kB)

Violett guldvinge – Lycaena helle – 4038 (pdf 528 kB)
Väddnätfjäril – Euphydryas aurinia – 1065 (pdf 522 kB)

Innan du läser de enskilda vägledningarna bör du ha tittat på innehållet i den gemensamma texten för alla naturtyper. Den innehåller bakgrundsinformation om innehållet, förklaringar till begrepp, tabellers uppbyggnad och förkortningar, listor på typiska och karakteristiska arter, senast rapporterade bevarandestatus, samt uppgifter om var mer information finns.

Berg och substratmarker

Konsekvensbedömningar av planer och projekt

EU-kommissionen har tagit fram en vägledning till konsekvensbedömningar av planer och projekt som kan komma att påverka Natura 2000-områden. Det gäller hur artikel 6.3 och 6.4 i habitatdirektivet bör tillämpas.

Vägledningen har tagits fram av Oxford Brooks University i England. Naturvårdsverket har låtit översätta denna vägledning för att göra dokumentet mer tillgängligt och lättare att använda för myndigheter, konsulter, verksamhetsutövare och andra berörda i Sverige. Dokumentet kan inte åberopas som Naturvårdsverkets vägledning eller ställningstagande.

Konsekvensbedömningar av planer och projekt (pdf 836 kB)

Skötsel och förvaltning

EU-kommissionen har en officiell vägledning kring tillämpning av artikel 6 ”Skötsel och förvaltning av Natura 2000-områden" – artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG Den finns också på EU-kommissionens webbplats om Natura 2000. Gå till "Managing Natura 2000 sites". Markera rutan "sv" så får du upp dokumentet i svensk version. Du hittar också EU-kommissionens tolkningsmanual för olika naturtyper på webbplatsen (gå till "Interpretation Manual ...").

EU-kommissionens (Miljödirektoratets) webbplats om Natura 2000

Sveriges prioriterade åtgärdsplan för Natura 2000

Sverige har en prioriterad åtgärdsplan för Natura 2000-nätverket. Den kallas ibland för ”PAF” vilket står för Prioritized Action Framework, och är ett dokument som alla EU:s medlemsländer har fått i uppdrag att fylla i. Planen definierar vilka åtgärder som är prioriterade inom och utanför Natura 2000-områdena, och ger en uppskattning av vilka resurser som krävs under EU:s sjuåriga budgetperiod. Vissa åtgärder medfinansieras av EU. Den senaste versionen av Sveriges PAF skickades till EU-kommissionen den 22 november 2021 av Regeringskansliet. Planen kan komma att uppdateras under perioden. 

Sveriges PAF för 2021-2027, version 22 november 2021 (pdf 1 MB)

Sveriges PAF för 2013-2020 (pdf 696 kB)

Nationell basinventering

Naturvårdsverket samordnade basinventeringsprojektet av Natura 2000-områden och skyddade områden 2004–2008. Projektet är avslutat men har övergått i en löpande verksamhet om att kartera skyddade områden. Resultatet av basinventeringen har inneburit att för över 3000 Natura 2000-områden har kunskapen om områdenas innehåll av naturtyper och arter förbättrats.

Andra EU-länder webbplatser om Natura 2000

Artdatabanken

På Artdatabankens webbplats finns mer information om naturtyper och arter som ingår i EUs naturvårddirektiv. Artdatabanken fungerar också som naturtypsexperter för direktivets naturtyper på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Artdatabanken  

Artfakta – information om arter