Här finns samlad vägledning om Natura 2000. Du kan läsa om Natura 2000-områden, arter och naturtyper som ingår i dem, skötsel och åtgärder, hur prövning och tillsyn går till med mera.
Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Vi ger ut vägledningar och stöd till hjälp för länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter.
Myndigheter är skyldiga att se till att naturtyper/livsmiljöer i Natura 2000-områden inte försämras eller att skyddade arter störs på ett betydande sätt.
Till dig som arbetar med prövning eller tillsyn i Natura 2000-områden på länsstyrelser, kommuner eller andra myndigheter.
Den gamla handboken 2003:9 med allmänna råd gäller inte längre. Vi har ersatt den med Handbok 2017:1 ”Förutsättningar för prövningar och tillsyn i Natura 2000-områden”.
Den uppdaterade versionen innehåller en historik om bildandet av Natura 2000-nätverket och är i övrigt främst inriktad på vägledning om den särskilda tillståndsprövningen enligt 7 kap 28 a § miljöbalken. Den gamla handboken 2003:9 med allmänna råd gäller inte längre.
En nyhet är också beskrivningar av vad det innebär att försämringar och betydande störningar ska undvikas i Natura 2000-områden, även för befintliga verksamheter. Handboken innehåller inte beskrivningar om hur bevarandeåtgärder bör genomföras för Natura 2000-områden. Det kommer istället att finnas i bland annat webvägledningen om skötsel av skyddade områden.
Handbok 2017:1 - Förutsättningar för prövningar och tillsyn i Natura 2000-områden
Alla områden som ingår i Natura 2000-nätverket i Sverige finns i kartverktyget Skyddad natur.
Det som avgör om en specifik miljöbedömning ska göras är frågan om Natura 2000-tillstånd krävs, inte frågan om verksamheten eller åtgärder kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En undersökning enligt 6 kap. 24-25 §§ miljöbalken behöver därför inte göras och länsstyrelsen ska heller inte fatta beslut om betydande miljöpåverkan.
Vägledning om miljöbedömning vid Natura 2000-tillståndsprövning
Naturvårdsverket har tagit fram vägledningar för de naturtyper och arter i EU:s naturvårdsdirektiv som förekommer i Sverige. De naturtyper som omfattas av habitatdirektivet kallas formellt livsmiljötyper. Vägledningarna kan användas för olika myndigheters arbete med till exempel naturvård, Natura 2000 och tillståndsprövning.
Här finns också visst annat underlag för svenska arter och naturtyper, till exempel definitioner och karaktäristiska arter för naturtyperna.
Innan du läser de enskilda vägledningarna bör du ha tittat på innehållet i de gemensamma texterna för alla arter respektive naturtyper. De innehåller bakgrundsinformation om innehållet, förklaringar till begrepp, tabellers uppbyggnad och förkortningar, senast rapporterade bevarandestatus samt uppgifter om var mer information finns.
Listorna över typiska arter i de naturtypsvisa vägledningarna som finns här är delvis inaktuella och några skrivfel finns tyvärr. Aktuell lista över typiska arter för nationell uppföljning finns på SLU:s webbplats Artfakta och där kan man till exempel filtrera ut typiska arter per naturtyp. Där finns ofta också mer information om arterna:
Naturvårdsverket har tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten tagit fram nya och uppdaterade vägledningar för livsmiljötyper listade i EU:s art- och habitatdirektiv. Vägledningarna finns på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.
Alvarmalört – Artemisia oelandica – 1946 (pdf)
Alvarstånds – Senecio jacoaea ssp. gotlandicus – 1974 (pdf)
Blockhavsdraba – Draba cacuminum – 1956 (pdf)
Bottenviksmalört – Artemisia campestris ssp. bottnica – 1945 (pdf)
Brudkulla – Gymnonigritella runei – 1959 (pdf)
Brunbräken – Asplenium adulterinum – 4066 (pdf)
Dvärglåsbräken – Botrychium simplex – 1419 (pdf)
Fagerrönn – Sorbus meinichii – 1976 (pdf)
Fjällkrassing – Braya linearis – 1947 (pdf)
Fjällviva – Primula scandinavica – 1969 (pdf)
Flytsvalting – Luronium natans – 1831 (pdf)
Gotlandssippa – Pulsatilla vulgaris ssp. gotlandica – 1970 (pdf)
Gotländsk nunneört – Corydalis gotlandica – 1952 (pdf)
Grusnarv – Arenaria humifusa – 1944 (pdf)
Guckusko – Cypripedium calceolus – 1902 (pdf)
Gulyxne – Liparis loeselii – 1903 (pdf)
Hällebräcka – Saxifraga osloensis – 1973 (pdf)
Hänggräs – Arctophila fulva – 1942 (pdf)
Ishavshästsvans – Hippuris tetraphylla – 1960 (pdf)
Kalkkrassing – Sisymbrium supinum – 1493 (pdf)
Kolstarr – Carex holostoma – 1950 (pdf)
Laestadiusvallmo – Papaver radicatum ssp. laestadianus – 1964 (pdf)
Lappfela – Platanthera obtusa ssp. oliganta – 1967 (pdf)
Lappranunkel – Ranunculus lapponicus – 1972 (pdf)
Lappvallmo – Papaver radicatum ssp. hyperborum – 1965 (pdf)
Lappviol – Viola ruspestris ssp. relicta – 1978 (pdf)
Myrbräcka – Saxifraga hirculus – 1528 (pdf)
Nipsippa – Pulsatilla patens – 1477 (pdf)
Norna – Calypso bulbosa – 1949 (pdf)
Polarblära – Silene furcata ssp. angustifolia – 1975 (pdf)
Ryssbräken – Diplazium sibiricum – 1955 (pdf)
Ryssnarv – Moehringa laterifolia – 1962 (pdf)
Sandnejlika – Dianthus arenarius – 1954 (pdf)
Sjönajas – Najas flexilis – 1833 (pdf)
Skogsrör – Calamagrostis chalybaea – 1948 (pdf)
Småsvalting – Alisma wahlenbergii – 1940 (pdf)
Snöfryle – Luzula arctica – 1961 (pdf)
Strandviva – Primula nutans – 1968 (pdf)
Sötgräs – Cinna latifolia – 1951 (pdf)
Venhavre – Trisetum subalpaestre – 1977 (pdf)
Barkkvastmossa – Dicranum viride – 1381 (pdf)
Brynia – Bryhnia novae-angliae – 1979 (pdf)
Gotländsk hättemossa – Orthotrichum rogeri – 1387 (pdf)
Grön sköldmossa – Buxbaumia viridis – 1386 (pdf)
Hårklomossa – Dichelyma capillaceum – 1383 (pdf)
Käppkrokmossa – Hamatocaulis vernicosus – 1393 (pdf)
Lappglansmossa – Orthothecium lapponicum – 1986 (pdf)
Långskaftad svanmossa – Meesia longiseta – 1389 (pdf)
Mikroskapania – Scapania carinthiaca – 1394 (pdf)
Nordisk klipptuss – Cynodontium suecicum – 1981 (pdf)
Platt spretmossa – Herzogiella turfacea – 1984 (pdf)
Späd bäckmossa – Hygrohypnum montanum – 1985 (pdf)
Styv kalkmossa – Tortella rigens – 1988 (pdf)
Taigakrokmossa – Hamatocaulis lapponicus – 1983 (pdf)
Trubbklockmossa – Encalypta mutica – 1982 (pdf)
Asp – Aspius aspius – 1130 (pdf)
Barbastell – Barbastella barbastellus – 1308 (pdf)
Bechsteins fladdermus – Myotis bechsteini – 1323 (pdf)
Dammfladdermus – Myotis dasycneme – 1318 (pdf)
Fjällräv – Alopex lagopus – 1911 (pdf)
Gråsäl – Halichoerus grypus – 1364 (pdf)
Klockgroda – Bombina bombina – 1188 (pdf)
Knubbsäl – Phoca vitulina – 1365 (pdf)
Lax (i sötvatten) – Salmo salar – 1106 (pdf)
Lodjur – Lynx lynx – 1361 (pdf)
Nissöga – Cobitis taenia – 1149 (pdf)
Stensimpa – Cottus gobio – 1163 (pdf)
Större vattensalamander – Triturus cristatus – 1166 (pdf)
Tumlare – Phocoena phocoena – 1351 (pdf)
Utter – Lutra lutra – 1355 (pdf)
Varg – Canis lupus – 1352 (pdf)
Vikare – Phoca hispida bottnica – 1938 (pdf)
Asknätfjäril – Euphydryas maturna – 1052 (pdf)
Aspbarkgnagare – Xyletinus tremulicola – 1928 (pdf)
Bred paljettdykare – Graphoderus bileneatus – 1082 (pdf)
Bredkantad dykare – Dytiscus latissimus – 1081 (pdf)
Brokig aspmycelbagge – Agathidium pulchellum – 1919 (pdf)
Cinnoberbagge – Cucujus cinnaberinus – 1086 (pdf)
Citronfläckad kärrtrollslända – Leucorrhinia pectoralis – 1042 (pdf)
Dvärgpärlemorfjäril – Boloria improba ssp imbroba – 1931 (pdf)
Ekoxe – Lucanus cervus – 1083 (pdf)
Fjällsilversmygare – Hesperia comma ssp catena – 1933 (pdf)
Flodpärlmussla – Margaritifera margaritifera – 1029 (pdf)
Grov tallkapuschongbagge – Stephanopachys substriatus – 1927 (pdf)
Grön flodtrollslända – Ophiogompus cecilia – 1037 (pdf)
Hålträdsklokrypare – Anthrenochernes stellae – 1936 (pdf)
Högnordisk blåvinge – Agriades aquilo – 1930 (pdf)
Kalkkärrsgrynsnäcka – Vertigo geyeri – 1013 (pdf)
Läderbagge – Osmoderma eremita – 1084 (pdf)
Nordiskt jordfly – Xestia borealis – 1934 (pdf)
Otandad grynsnäcka – Vertigo genesii – 1015 (pdf)
Rödhalsad brunbagge – Phryganophilus ruficollis – 4021 (pdf)
Slät tallkapuschongbagge – Stephanopachys linearis – 1926 (pdf)
Smal skuggbagge – Boros schneideri – 1920 (pdf)
Smalgrynsnäcka – Vertigo angustior – 1014 (pdf)
Spetshörnad barkskinnbagge – Aradus angularis – 1929 (pdf)
Större barkplattbagge – Pytho kolwensis – 1925 (pdf)
Större ekbock – Cerambyx cerdo – 1088 (pdf)
Större grynsnäcka – Vertigo moulinsiana – 1016 (pdf)
Tjockskalig målarmussla – Unio crassus – 1032 (pdf)
Violett guldvinge – Lycaena helle – 4038 (pdf)
Väddnätfjäril – Euphydryas aurinia – 1065 (pdf)
Innan du läser de enskilda vägledningarna bör du ha tittat på innehållet i den gemensamma texten för alla naturtyper. Den innehåller bakgrundsinformation om innehållet, förklaringar till begrepp, tabellers uppbyggnad och förkortningar, listor på typiska och karakteristiska arter, senast rapporterade bevarandestatus, samt uppgifter om var mer information finns.
Tolkningar för ris och gräsmarker (pdf)
Alpina kalkgräsmarker (pdf)
Alpina rishedar (pdf)
Alpina silikatgräsmarker (pdf )
Alpina videbuskmarker (pdf)
Alvar (pdf)
Fukthedar (pdf)
Fuktängar (pdf)
Höglänta slåtterängar (pdf)
Högörtängar (pdf)
Kalkgräsmarker (pdf)
Karsthällmarker (pdf)
Sandstäpp (pdf)
Silikatgräsmarker (pdf)
Slåtterängar i låglandet (pdf)
Stagg-gräsmarker (pdf)
Svämängar (pdf)
EU-kommissionen har tagit fram en vägledning till konsekvensbedömningar av planer och projekt som kan komma att påverka Natura 2000-områden. Det gäller hur artikel 6.3 och 6.4 i habitatdirektivet bör tillämpas.
Vägledningen har tagits fram av Oxford Brooks University i England. Naturvårdsverket har låtit översätta denna vägledning för att göra dokumentet mer tillgängligt och lättare att använda för myndigheter, konsulter, verksamhetsutövare och andra berörda i Sverige. Dokumentet kan inte åberopas som Naturvårdsverkets vägledning eller ställningstagande.
EU-kommissionen har en officiell vägledning kring tillämpning av artikel 6 ”Skötsel och förvaltning av Natura 2000-områden” – artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG. Den finns också på EU-kommissionens webbplats om Natura 2000. Gå till ”Managing Natura 2000 sites”. Markera rutan ”sv” så får du upp dokumentet i svensk version. Du hittar också EU-kommissionens tolkningsmanual för olika naturtyper på webbplatsen (gå till ”Interpretation Manual ...”).
EU-kommissionens (Miljödirektoratets) webbplats om Natura 2000 (europa.eu)
Sverige har en prioriterad åtgärdsplan för Natura 2000-nätverket. Den kallas ibland för ”PAF” vilket står för Prioritized Action Framework, och är ett dokument som alla EU:s medlemsländer har fått i uppdrag att fylla i. Planen definierar vilka åtgärder som är prioriterade inom och utanför Natura 2000-områdena, och ger en uppskattning av vilka resurser som krävs under EU:s sjuåriga budgetperiod. Vissa åtgärder medfinansieras av EU. Den senaste versionen av Sveriges PAF skickades till EU-kommissionen den 22 november 2021 av Regeringskansliet. Planen kan komma att uppdateras under perioden.
Naturvårdsverket samordnade basinventeringsprojektet av Natura 2000-områden och skyddade områden 2004–2008. Projektet är avslutat men har övergått i en löpande verksamhet om att kartera skyddade områden. Resultatet av basinventeringen har inneburit att för över 3000 Natura 2000-områden har kunskapen om områdenas innehåll av naturtyper och arter förbättrats.
På Artdatabankens webbplats finns mer information om naturtyper och arter som ingår i EUs naturvårddirektiv. Artdatabanken fungerar också som naturtypsexperter för direktivets naturtyper på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.