Buller från skjutbanor och skjutfält
Här vägleder Naturvårdsverket kring buller från skjutbanor för finkalibrig ammunition.
Jakt- och sportskytteföreningar bedriver skytte med finkalibriga vapen på olika typer av skjutbanor. Buller från skjutbanor är ofta störande för omgivningen. Försvarsmakten bedriver skjutverksamhet främst inom särskilt avgränsade skjut- och övningsfält eller inom områden som tidvis är avlysta för skjutning. Buller från grovkalibriga vapen och sprängningar är långdraget och dovt.
Den här sidan vänder sig till
Till dig som arbetar med tillsyn på en tillsynsmyndighet
Den kan även vara ett stöd vid egenkontroll.
Riktvärden för skjutbanor
Naturvårdsverket har i allmänna råd om buller från skjutbanor (NFS 2005:15) angivit riktvärden för buller från skjutbanor för finkalibrig ammunition (< 20 mm). Riktvärdena redovisas här i ett kort sammandrag. Läs allmänna rådet för mer information.
Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från skjutbanor (NFS 2005:15)
Följande riktvärden angivna som maximala ljudnivåer i dBA frifältsvärde (tidsvägning Impuls) (dBAI) bör tillämpas för bedömning om lämplig bullerbegränsning vid skjutbanor:
| Område | Helgfri måndag–fredag | Lördag, söndag och helgdag | Natt2 | |
|---|---|---|---|---|
| Dag och kväll 07–22 dBAI | Dag 09–19 dBAI | Kväll 19–22 dBAI | Natt mot vardag 22–07 samt mot lör-, sön- och helgdag 22–09 dBAI | |
| Bostäder för permanent boende och fritidshus | ||||
| Nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av bana | 65–70 | 65–70 | 60–65 | 55–60 |
| Banor byggda före 1982 som därefter inte väsentligt förändrat verksamheten | 65–75 | 65–75 | 60–70 | 55–65 |
| Banor byggda före 1982 med obetydlig störningspåverkan | 65–80 | 65–80 | 60–75 | 55–65 |
| Vårdlokaler | ||||
| Nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av bana | 60–65 | 60–65 | 55–60 | 55–60 |
| Banor byggda före 1982 som därefter inte väsentligt ändrat verksamheten | 60–70 | 60–70 | 55–65 | 55–65 |
| Banor byggda före 1982 med obetydlig störningspåverkan | 60–75 | 60–75 | 55–70 | 55–65 |
| Undervisningslokaler och friluftsområden1 | ||||
| Nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av bana | 60–65 | 60–65 | 60–65 | - |
| Banor byggda före 1982 som därefter inte väsentligt ändrat verksamheten | 60–70 | 60–70 | 60–70 | - |
| Banor byggda före 1982 med obetydlig störningspåverkan | 60–75 | 60–75 | 60–75 | - |
1 Med friluftsområde avses område i översiktsplan för det rörliga friluftslivet eller andra områden som nyttjas mer frekvent för friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor och där en låg bullernivå utgör en särskild kvalitet. Bakgrundsnivån är låg och inga andra störande aktiviteter förekommer, som till exempel större trafikleder, motorsportbanor, fritidsbåtstrafik eller skoterleder.
2 Avser endast militär övningsverksamhet. Nattetid bör annan skjutverksamhet inte förekomma.
Värdena bör gälla i varje punkt utomhus vid de byggnaderna respektive inom friluftsområden som anges i tabellen. Värdena beräknas som frifältsvärden, det vill säga att de inte påverkas av reflexer.
Riktvärdena bör tillämpas på de ljudnivåer som uppkommer vid skjutning med de vapen- och ammunitionstyper som ger högsta ljudemissionen. Riktvärdena är en utgångspunkt och vägledning för den bedömning som görs i varje enskilt fall. Särskilda skäl kan medföra att avsteg kan behöva göras, såväl uppåt som nedåt, från de angivna riktvärdena.
Vid nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av bana bör det lägre värdet i tabellen eftersträvas. Vid skjutbanor med lågt utnyttjande bör det högre riktvärdet kunna få gälla. För skjutbanor som endast utnyttjas under några få dagar per år bör även överskridande av det högre riktvärdet kunna godtas.
Bullret från finkalibriga vapen är ett impulsljud
Jakt- och sportskytteföreningar bedriver skytte med finkalibriga vapen på olika typer av skjutbanor. Bullret från finkalibriga vapen är kort och snärtigt. Det är ett impulsljud och mäts med integrationstiden 35 millisekunder och med den normala frekvensvägningskurvan A. Därför anger vi skottbuller från finkalibriga vapen i dBA Impuls. Buller från skjutbanor är ofta störande för omgivningen.
Regeringens riktlinjer för försvarets skottbuller
Försvarsmakten bedriver skjutverksamhet främst inom särskilt avgränsade skjut- och övningsfält eller inom områden som tidvis är avlysta för skjutning.
Regeringen beslutade 1998 om följande riktlinjer för skottbuller från artilleri och andra tunga vapen:
- 95 dBLcx för områden där antalet skott, med en ljudnivå på mer än 90 Lcx, överskrider ca 100 skott per år
- 100 dBLcx för områden där antalet skott, med en ljudnivå på mer än 90 Lcx, underskrider ca 100 skott per år
I områden där bullerexponeringen överstiger dessa värden ska skjutning under kvälls- och nattetid begränsas.
Vid nyanläggning av skjutfält ska 5 (dB) Lcx lägre värden eftersträvas.
Försvarsmakten ska tillämpa riktlinjerna vid planering av den egna verksamheten vid övnings- och skjutfälten.
Underlaget till riktlinjerna har utarbetats av Försvarsmakten tillsammans med Naturvårdsverket. Arbetet grundas på en rapport från Institutionen för miljömedicin vid Göteborgs universitet, rapport 1/94 Störningar av buller från skjutfält med tunga vapen.
Artilleri och andra tunga vapen
Försvaret använder finkalibriga och grovkalibriga vapen samt har spräng- och minröjningsövningar. Buller från grovkalibriga vapen och sprängningar är mera långdraget och dovt. Det innehåller en stor andel lågfrekvent ljud och därför använder vi frekvensvägningskurva C. Integrationstiden anges oftast till en sekund för att bäst motsvara störningsupplevelsen. Skottbuller från grovkalibriga vapen och sprängningar anges därför i dBLcx.
Ansvar och tillstånd
Skjutbanor
Det är oftast föreningar som bedriver verksamheten vid skjutbanor genom jaktvårdsföreningar, jaktskytteklubbar, skytteföreningar eller sportskytteklubbar. Föreningarna ansvarar då för banans verksamhet.
Den som driver en skjutbana har anmälningsplikt enligt miljöbalken och miljöprövningsförordningen (2013:251). Det gäller skjutbanor som är anlagda för permanent bruk för skjutning utomhus med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber mindre än 20 mm) för mer än 5 000 skott per kalenderår. Den kommunala nämnden för miljöfrågor behandlar anmälningarna och är också tillsynsmyndighet.
Frivilliga tillståndsprövningar tillämpas också för att reglera intressekonflikter med omgivningen. . Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen är i detta fall tillståndsmyndighet.
Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för att ge vägledning till tillsynsmyndigheterna.
Skjutfält och övningsfält
Försvarsmakten har ansvaret för verksamheten vid sina skjut- och övningsfält. Skjutfälten är tillståndspliktiga verksamheter (grovkalibriga vapen) enligt miljöbalken och miljöprövningsförordningen. Det är miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen som ska pröva tillstånd till skjutfält. Besluten om tillstånd ska ange ramar för och begränsningar av den bullerstörande verksamhetens omfattning.
Försvarsinspektören för miljö och hälsa har tillsyn över försvarsmaktens skjutfält.
Kommunerna ska i översiktsplaneringen ange riktlinjer för skjutfält och ange om det är lämpligt att anlägga ny bebyggelse i anslutning till skjutfält. De ska följa regeringens riktlinjer för bullerstörningar från skjutfält. Boverket har att lämna underlag för tillämpningar av riktlinjerna vid planläggning och byggande.
Bakgrund och historik
Allmänna råd
Allmänna råd om buller från skjutbanor, NFS 2005:15, beslutades den 1 december 2005.
De allmänna råden ersätter tidigare allmänna råd (RR 1981:2), Buller från skjutbanor.
Beräkningsmodell
Naturvårdsverket har även tagit fram en beräkningsmodell för buller från finkalibriga skjutvapen, publicerad i SNV meddelande 7/1984. Beräkningsmodellen kompletterades 2007 och 2009 med ytterligare källdata. Beräkningsmodellen är en översättning och bearbetning av den norska Kilde-rapport 73 och har utarbetats för Nordiska Bullergruppen (NBG).
Beräkningsmodellen är avsedd som ett komplement till de allmänna råden, men den är inte bindande och även andra metoder eller modeller kan tillämpas liksom andra källdata om sådana finns att tillgå och är lämpligare att använda i det enskilda fallet. Dock bör verksamhetsutövares beslut om att använda andra beräkningsmetoder eller andra källdata tillsammans med beräkningsmodell 7/1984 stämmas av med berörd tillsynsmyndighet.
Om beslut finns om att en viss metod ska tillämpas för en verksamhet, till exempel i ett tillstånd för miljöfarlig verksamhet är det beslutet bindande.
Tillsynsnytt
Nyhetsbrevet Tillsynsnytt är ett forum för information, idéer och erfarenhetsutbyte och riktar sig till dig som arbetar med tillämpning av miljölagstiftningens bestämmelser.
Kort beskrivning av lagstiftningen
Olägenhet
Om buller kan orsaka olägenhet för människors hälsa ska den som bedriver den bullrande verksamheten vidta de skyddsåtgärder som behövs. Definitionen av vad som räknas som olägenhet för människors hälsa finns i 9 kap. 3 § miljöbalken och där anges att det ska röra sig om en störning som enligt en medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig.
Olägenhet i bostäder och andra byggnader
9 kap. 9 § miljöbalken ställer krav på att bostäder och lokaler för allmänna ändamål inte ska ge upphov till olägenhet för människors hälsa.
33 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd anger att bostäder och byggnader för att hindra att olägenhet för människors hälsa uppkommer ska ge skydd bland annat mot buller.
9 kap. 9 § miljöbalken (riksdagen.se)
33 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (riksdagen.se)
Folkhälsomyndigheten har vägledning om reglerna om hälsoskydd:
Särskilda regler om hälsoskydd enligt 9 kap. miljöbalken (folkhalsomyndigheten.se)
Kunskapskravet
Kunskapskravet innebär att alla som planerar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot olägenhet.
För den som bedriver en verksamhet som bullrar gäller det därför att veta hur mycket verksamheten bullrar och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska bullret. Den som bedriver en verksamhet har även ett ansvar att fortlöpande kontrollera bullret från sin verksamhet och ha rutiner för att undvika onödigt buller.
En tillsynsmyndighet får även förelägga en verksamhetsutövare att ta fram de utredningar och underlag om buller från verksamheten som behövs för tillsynen.
Bevisbörda
Det är den som planerar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som ska visa att man följer miljöbalkens regler, exempelvis att buller från verksamheten inte orsakar olägenhet för människors hälsa genom buller.
Åtgärder
Alla som planerar eller bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska vidta försiktighetsmått, skyddsåtgärder och begränsningar som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att buller från verksamheten medför olägenhet för människors hälsa. Det följer av försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 § miljöbalken.
Försiktighetsprincipen innebär att det räcker med att det finns en risk för olägenhet för människors hälsa för att det ska krävas åtgärder eller försiktighetsmått. Tillsynsmyndigheten kan ställa krav på skyddsåtgärder eller begränsningar om det konstateras att buller från en verksamhet utgör olägenhet för människors hälsa.
Rimlighetsavvägning
De allmänna hänsynsreglerna innebär att all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka hälsa eller miljön ska bedrivas på ett sådant sätt att man förebygger eller begränsar olägenheterna eller risk för olägenheter.
Hänsynsreglerna måste dock tillämpas så att inte orimliga krav ställs med hänsyn till den nytta som åtgärder och försiktighetsmått ger för miljön och människors hälsa, i förhållande till de kostnader som de innebär för den som bedriver en verksamhet.
2 kap. 7 § miljöbalken (riksdagen.se)
Naturvårdsverket vägledning om 2 kap. miljöbalken, hänsynsreglerna
Omgivningsbuller vid nya bostäder
För bostäder som är planlagda eller lovgivna efter den 2 januari 2015 ska det finnas beräkningar av omgivningsbuller. Till omgivningsbuller räknas buller från vägar, järnvägar, flygplatser, industriell verksamhet och tillståndspliktiga hamnar. Tillsynsmyndigheten kan inte ställa krav på den som har en verksamhet som alstrar omgivningsbuller att vidta skyddsåtgärder för att begränsa bullret vid nya bostäder om inte de faktiska bullernivåerna ligger över de beräknade värdena. Det beror på att det sedan 2015 finns en samordning av hur omgivningsbuller hanteras vid planering och byggande av bostäder enligt plan- och bygglagen (2010:900) och vid tillsyn enligt miljöbalken.
För bostäder som är planlagda eller lovgivna efter den 2 januari 2015 ska det därför finnas beräkningar av omgivningsbuller i planbeskrivningen till detaljplanen eller bygglovshandlingarna.
26 kap. 9 a § miljöbalken (riksdagen.se)
29 kap. 4 § miljöbalken (riksdagen.se)
Trafikbullerförordningen
I förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, den så kallade trafikbullerförordningen, finns riktvärden för vilka bullernivåer som kan godtas vid planläggning och prövning av bygglov och förhandsbesked enligt plan- och bygglagen. Riktvärdena gäller utomhus vid fasad och innehåller undantag som innebär att riktvärdena får överskridas om minst hälften av bostadsrummen är vända mot en tystare sida. Trafikbullerförordningens regler om buller från flygplatser ska även tillämpas vid tillståndsprövning enligt miljöbalken för flygplatsen.