Översyn av den nationella strategin för formellt skydd av skog

Myndigheterna har haft i uppdrag att se över den nationella strategin för formellt skydd av skog. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har genomfört uppdraget i dialog med markägarorganisationer, skogsnäring, miljöorganisationer och berörda myndigheter. Den 12 december 2024 fastställdes den reviderade strategin för formellt skydd av skog.

Strategin beskriver ett arbetssätt som bidrar till stärkt äganderättsperspektiv, med en ambition om att skyddsvärda skogar inte avverkas utan bevaras. Strategin omfattar nu även fjällnära skog. 

Arbetssättet innebär att formellt skydd av skog i huvudsak bör bygga på frivillighet och att markägare förväntas ta initiativ när skog ska skyddas formellt. I strategin lyfts även att myndigheterna bör vara lyhörda för markägarens önskemål om skyddsform och markägaren bör ha möjlighet att ändra sig under skyddsprocessen. 

Nationell strategi för formellt skydd av skog

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har i redovisningen till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) av uppdraget lämna en uppföljning av det utvecklade arbetssättet med frivillighet som grund i formellt skydd av skog. Uppföljningen visar att 

• formellt skydd av skog allt oftare sker på initiativ av markägare,
• antalet intresseanmälningar ökar,
• markägares möjlighet att påverka skyddsprocessen har betydelse för deras upplevelse av att ha fått ett formellt skydd. Och markägare som själva tagit initiativ till det formella skyddet av skogen upplever skyddet som mer positivt.

I redovisningen lämnar myndigheterna även bedömningar om vad som skulle underlätta arbetet med frivillighet som grund för formellt skydd av skog, bland annat: 

• För att möta markägarnas intresse för formellt skydd och kunna betala ut ersättning inom rimlig tid behöver tillgången på ersättningsmedel säkerställas. Det behövs även tillräckliga resurser till myndigheternas arbete med formellt skydd.   
• För markägare kan ett mer flexibelt och ändamålsenligt biotopskydd öka valmöjligheterna av skyddsformer.  
• Lättillgängliga kunskapsunderlag om skogar med höga naturvärden skulle kunna underlätta för markägare gällande bevarande av skogar med höga naturvärden. 
• En utvärdering bör göras framöver om arbetssättet bidrar till att skyddsvärda skogar som är viktiga för biologisk mångfald bevaras långsiktigt. Det bör göras tillsammans med annan utvärdering av skogs- och miljöpolitiska mål, till exempel utvärderingen av miljömålet Levande skogar.