Naturvårdsverkets kontor i Stockholm.

Om Naturvårdsverket

Naturvårdsverket är en statlig myndighet för miljöfrågor. Vi arbetar på uppdrag av regeringen med miljöfrågor inom Sverige, inom EU och internationellt. Sveriges miljömål styr vårt arbete.

Naturvårdsverket driver och samordnar miljöarbetet i Sverige. Vi ansvarar för frågor som handlar om klimat och luft, mark, biologisk mångfald, förorenade områden, kretslopp och avfall, miljöövervakning, jakt och vilt samt miljöforskning. Naturvårdsverket är den myndighet i Sverige som har överblick över hur miljön mår och hur miljöarbetet går.

I Naturvårdsverkets uppdrag ingår att fördela statliga anslag till andra aktörer som arbetar med till exempel skydd och skötsel av värdefull natur, sanering och efterbehandling av förorenade områden och ersättning för viltskador. Naturvårdsverket ger också stöd till ideella organisationer och friluftsorganisationer.

Vår verksamhetsidé

Vår verksamhetsidé ger en kort beskrivning av Naturvårdsverkets uppdrag. 

Naturvårdsverket driver och samordnar arbetet för en god livsmiljö tillsammans med andra

Naturvårdsverket har en viktig roll att driva utvecklingen framåt för att nå Sveriges miljömål. Många aktörer i samhället har och tar ansvar i miljöarbetet. Det är viktigt för att miljömålen ska nås. Naturvårdsverket samverkar med andra och är allt oftare den myndighet som har regeringens uppdrag att samordna arbetet. Naturvårdsverket bidrar till en god livsmiljö, i såväl stad som land och i både samhälle och natur.

Vi bygger vårt arbete på kunskap och visar på möjligheter för en hållbar utveckling

Vi arbetar utifrån kunskap byggd på vetenskap. Även annan kunskap är viktigt för oss, till exempel lokal och traditionell kunskap som används bland annat inom naturvården. Ett viktigt förhållningssätt är att visa på möjligheter för att nå ett hållbart samhälle. Naturvårdsverket har fokus på den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling men visar också på synergier inom andra områden, som exempelvis hälsa, livskvalitet och arbetstillfällen.

Vi är en miljömyndighet som arbetar på uppdrag av regeringen

Att Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen skiljer oss från exempelvis intresseorganisationer och visar på att myndigheten har en viktig roll i det demokratiska samhället. Statstjänstemannarollen och den statliga värdegrunden är centrala inslag i styrningen av verksamheten.

Finansiering

Naturvårdsverket får sin finansiering främst via anslag som framgår i myndighetens regleringsbrev men även avgifter och bidrag. 

Merparten av Naturvårdsverkets tilldelade anslag är så kallade sakanslag. De syftar till att åstadkomma en effekt i miljöarbetet, till exempel skydd och skötsel av värdefull natur. Naturvårdsverket fördelar en stor del av sakanslagen till andra aktörer.

Kostnader för Naturvårdsverkets löpande verksamhet, det vill säga för personal och lokaler med mera, finansieras med ett årligt statligt så kallat förvaltningsanslag.

Utöver anslag får Naturvårdsverket finansiering genom avgifter och bidrag. I Naturvårdsverkets årsredovisning finns mer information om det.

I februari varje år lämnar Naturvårdsverket in ett budgetunderlag till regeringen. I budgetunderlaget beskriver myndigheten de behov av pengar som finns för de kommande tre åren.

Naturvårdsverkets budgetunderlag 2025-2027 (pdf)

Naturvårdsverkets budgetunderlag 2024–2026 (pdf)

Naturvårdsverkets vision

"En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer".

Instruktion och regleringsbrev

Naturvårdsverkets verksamhet regleras bland annat i en instruktion som beslutas av den svenska regeringen. Varje år beslutar också den svenska regeringen om mål, krav och ekonomiska ramar för Naturvårdsverkets verksamhet, i ett så kallat regleringsbrev.

Förordning (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket

Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2024 (Ekonomistyrningsverkets webbplats)

Vårt miljöarbete

Naturvårdsverkets myndighetsutövning påverkar miljön indirekt medan våra kontor och våra resor påverkar miljön direkt.

För att bidra till positiva miljöeffekter och minska den negativa miljöpåverkan som kommer av att driva vår verksamhet arbetar vi med kretsloppstänkande. Vi strävar efter att hushålla med energi och resurser. Det gör vi till exempel genom att:

  • prioritera vilka aktiviteter som vi ska genomföra, sätta upp mål för vår kärnverksamhet och regelbundet mäta och följa upp våra miljömål 
  • ställa krav kopplade till miljö när vi gör inköp och upphandlingar
  • minska vår miljöpåverkan från resor och konferenser
  • välja moderna och miljöanpassade produkter, transportsätt och arbetssätt med liten miljöpåverkan
  • våra kontor aktivitetsbaserade för att kunna utnyttja lokalerna på bästa sätt.
  • utbilda medarbetarna kring förutsättningar för att kunna ta hänsyn till miljön i det dagliga arbetet och att följa bindande krav.

Naturvårdsverkets miljöpolicy

Hur vi gör för att minska negativa miljöeffekter av vår myndighetsutövning finns beskrivet i vår miljöpolicy samt mötes- och resepolicy.

Läs mer

Naturvårdsverkets organisation

Naturvårdsverkets organisation syftar till en enklare och öppnare miljömyndighet med ett ökat fokus på att nå miljömålen.

Sakverksamheten vid Naturvårdsverket är organiserad i fem avdelningar:

  • Avdelningen för planering, prövning och tillsyn (P)
  • Klimatavdelningen (K)
  • Naturavdelningen (N)
  • Kretsloppsavdelningen (S)
  • Hållbarhetsavdelningen (H)

För myndighetens lednings- och stödverksamhet finns  generaldirektörens stab och internrevisionen. Därutöver finns förvaltningsavdelningen, digitaliseringsavdelningen och kommunikationsavdelningen.

Totalt är vi cirka 800 medarbetare på våra kontor i Stockholm och i Östersund.

Översikt Naturvårdsverkets organisation (pdf)

Avdelningen arbetar strategiskt med samhällsplanering och miljölagstiftning för att nå miljömålen och främja en hållbar utveckling. Avdelningen verkar för en grön omställning där påverkan på natur, miljö och hälsa begränsas och en långsiktigt god användning av mark och andra resurser inklusive vatten främjas.

Avdelningen tillämpar och bidrar till utveckling av juridiska styrmedel för en effektiv och ändamålsenlig planering, prövning och tillsyn av miljöfarliga verksamheter och andra åtgärder som tar mark i anspråk. I avdelningens uppdrag ingår bland annat ett systemansvar för miljöbalken, att bevaka allmänna miljövårdsintressen i mål och ärenden och ansvara för miljöprövningsfrågor, samordna och utveckla tillsynsvägledning och annan vägledning, samt ge miljö- och viltjuridiskt stöd till hela myndigheten.

Därutöver ansvarar avdelningen för samordning och utveckling av myndighetens friluftslivsfrågor.

Avdelningschef: Karin Dunér
Biträdande avdelningschef: Christian Haglund

Avlopps- och miljöhänsynsenheten (Pa)

  • Prövning, regelgivning och vägledning inom områdena avfall och avfallstransporter, producentansvar, engångsplast, produkter, kemikalier, marknadskontroll, avlopp och vatten, efterbehandling samt tillsynsvägledningsfrågor.
  • Prövning, handläggning, tillsynsvägledning och EU-rapportering av avloppsreningsverk.
  • Miljöjuridiskt stöd till hela myndigheten.
  • EU-rättsligt stöd och stöd inom internationell rätt.
  • Århuskonventionen (inte miljöinformation).
  • Ansvarar för frågor som rör avloppsvatten, avloppsslam och dagvatten.
  • Ansvarar för Naturvårdsverkets arbete med vattenverksamhet.
  • Beredskapsfrågor, avlopp

Enhetschef: Elin Andersen 

Friluftslivsenheten (Pf)

  • Samordnar och utvecklar myndighetens friluftslivsfrågor samt uppföljning av målen för friluftsliv i samarbete med andra berörda enheter.
  • Ansvarar för prövning, handläggning, regelgivning och vägledning inom strandskydd.
  • Samordnar Fjällsäkerhetsrådet och Nationella Snöskoterrådet.
  • Samordnar statliga fjälledssystem.
  • Ansvarar för Naturvårdsverkets lavinprognostjänst och är huvudman för svenska lavinutbildningar.

Enhetschef: Mia Yri

Industrienheten (Pi)

  • Prövning, regelgivning och vägledning inom området miljöpåverkan från miljöfarlig verksamhet med påverkan på framförallt mark, luft och vatten exempelvis från skogsindustri, kemiindustri och raffinaderier, förbränningsanläggningar.
  • Miljöjuridiskt stöd till hela myndigheten.
  • EU-rättsligt stöd och stöd vad gäller internationell rätt.
  • Samordnar Naturvårdsverkets genomförande av IED.
  • Kontaktpunkt för Svenskt Näringsliv.

Enhetschef: Cecilia Ångström

Miljöskyddsenheten (Pm)

  • Prövning, regelgivning och vägledning inom området miljöpåverkan från miljöfarlig verksamhet med påverkan på framförallt mark, luft och vatten, exempelvis från gruv- och täktverksamhet samt metall- och verkstadsindustri.
  • Miljöjuridiskt stöd till hela myndigheten.
  • EU-rättsligt stöd och stöd inom internationell rätt.
  • Övergripande ansvar för Naturvårdsverkets arbete med prövningsärenden och miljöbalkens systemfrågor.
  • Kontaktpunkt för Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Enhetschef: Lisa Johansson (tf)

Naturskyddsenheten (Pn)

  • Prövning, handläggning, regelgivning och vägledning inom områdena vindkraft och biotopskydd.
  • Miljöjuridiskt stöd till hela myndigheten.
  • Juridiskt stöd i frågor om jaktlagstiftning och samerätt.
  • Handlägger överprövningsärenden som rör jakt och vilt samt ärenden om dispens och tillstånd till myggbekämpning.
  • Handlägger yttranden till domstol och regering avseende områdesskydd.
  • EU-rättsligt stöd och stöd inom internationell rätt.
  • Samordnar Naturvårdsverkets arbete med föreskrifter.
  • Kontaktpunkt för Svenska naturskyddsföreningen.

Enhetschef: Sara Beckman

Samhällsplaneringsenheten (Ps)

  • Samordnar myndighetens arbete med fysisk planering, riksintressen och nationella planeringsunderlag.
  • Vägleder om strategisk miljöbedömning och är kontaktpunkt för
  • Esbokonventionens protokoll.
  • Nationell kontaktpunkt enligt ESBO-konventionen avseende specifika miljöbedömningar.
  • Vägleder om grönplanering samt naturbaserade lösningar för klimatanpassning.
  • Samordnar myndighetens arbete med klimatanpassningsfrågor och med hållbar stadsutveckling.
  • Ansvarar för frågor om transportinfrastruktur, inklusive prövning och vägledning om flygplatser och hamnar.
  • Samordnar myndigheternas arbete med omgivningsbuller.
  • Ansvarar för arbetet med miljöinformation i samhällsbyggnadsprocessen.
  • Kontaktpunkt för Boverket, Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Enhetschef: Nanna Wikholm

Tillsynsvägledningsenheten (Pt)

  • Samordnar, följer upp och utvärderar tillsynsvägledning och vägledningsprocessen.
  • Samordnar arbetet med den nationella tillsynsstrategin.
  • Deltar i arbetet med nationell miljöbrottssamverkan.
  • Ansvarar för kansliet för Tillsynsrådet.
  • Samordnar/koordinerar avdelningens frågor kring verksamhetsutveckling med stöd av digitalisering.
  • Samordnar arbetet med havs- och vattenförvaltning.
  • Kontaktpunkt för Havs- och vattenmyndigheten och vattenmyndigheterna.
  • Ansvarar för externa rapporteringskanaler enligt 6 kap. 1 § lagen (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.
  • Kontaktpunkt för Miljösamverkan Sverige, tillsynsmyndigheter och tillsynsvägledande myndigheter.

Enhetschef: Eva Svensson

Klimatavdelningen genomför klimatpolitiken och arbetar för att begränsa luftföroreningar. I avdelningens uppdrag ingår kunskaps- och miljöinformationsförsörjning samt att utveckla styrmedel och genomföra åtgärder. Avdelningen ansvarar för åtgärder för att uppnå miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt, Frisk luft och Bara naturlig försurning.

Avdelningen följer upp och utvärderar dessa mål. Tillsammans med naturavdelningen och kretsloppsavdelningen ger avdelningen stöd i samhällsekonomiska analyser till hela myndigheten.

Avdelningschef: Stefan Nyström

Klimatanalysenheten (Ka)

  • Analyserar och utvecklar styrmedel för minskad klimatpåverkan från Sverige.
  • Analyserar EU:s klimatpolitik. 
  • Bidrar till internationell rapportering inom klimatområdet.   
  • Utvecklar, genomför och ger stöd i samhällsekonomiska analyser. 
  • Kontaktpunkt för Transportstyrelsen, Energimyndigheten, Konjunkturinstitutet och Trafikverket.

Enhetschef: Sara Almqvist

Klimatklivsenheten för industri (Kr)

  • Genomför Klimatklivet med fokus på industri.  
  • Arbetar med Klimatklivets dataförsörjning genom it-verktyget KlivIT (iipax case).

Enhetschef: Carl Mikael Strauss

Klimatklivsenheten för jordbruk (Kj) 

  • Genomför Klimatklivet med fokus på areella näringar, såsom biogas, biokol och jordbruksåtgärder. 
  • Arbetar med Klimatklivets dataförsörjning genom it-verktyget KlivIT (iipax case).

Enhetschef: Anna Bredberg

Klimatklivsenheten för laddinfrastruktur (Kc)  

  • Genomför Klimatklivet med fokus på laddinfrastruktur. 
  • Arbetar med Klimatklivets dataförsörjning genom it-verktyget KlivIT (iipax case). 
  • Arbetar med Ladda bilens dataförsörjning genom it-verktyget iipax.

Enhetschef: Anna Bredberg

Klimatmålsenheten (Km)

  • Arbetar med data- och kunskapsförsörjning om svenska utsläpp och upptag av växthusgaser.  
  • Arbetar med internationell rapportering inom klimatområdet.   
  • Analyserar och utvecklar styrmedel för minskad klimatpåverkan från Sverige. 
  • Analyserar EU:s klimatpolitik. 
  • Tar fram scenarier för växthusgasutsläpp. 
  • Följer upp miljömålet Begränsad klimatpåverkan.  
  • Ger stöd till regeringen i förhandlingsarbete inom klimatområdet inom EU och internationellt.

Enhetschef: Anna-Karin Nyström

Luftenheten (Kl)

  • Arbetar med data- och kunskapsförsörjning om luft.  
  • Rapporterar till EU och FN inom luftområdet. 
  • Vägleder om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, vedeldning samt buller från vägar och spår.  
  • Följer upp miljökvalitetsmålen Frisk luft, Bara naturlig försurning och Skyddande ozonskikt. 
  • Ger stöd till samhällsekonomiska analyser. 
  • Ger stöd till regeringen i luftarbetet/luftfrågor såväl inom EU, som nationellt och internationellt. 
  • Utvecklar styrmedel inom luftområdet.  
  • Arbetar med handläggning, tillsyn och vägledning om miljöavgift för utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion. 
  • Kontaktpunkt för SMHI, Sjöfartsverket, Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar (CLRTAP) och Minamatakonventionen.

Enhetschef: Maria Ullerstam (tf)

Utsläppshandelsenheten för tilldelning och CBAM (Kd) 

  • Handlägger tilldelningsansökan, verksamhetsnivårapporter och utövar tillsyn kopplat till systemet för gratis tilldelning av utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandel (ETS). 
  • Granskar ansökan om att bli godkänd deklarant och utövar tillsyn inom gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM).

Enhetschef: 

Utsläppshandelsenheten för övervakning (Kv) 

  • Handlägger tillstånd och utövar tillsyn inom EU:s utsläppssystem (ETS 1 och 2).  
  • Utövar tillsyn inom och ger tilldelning av utsläppsrätter för flygverksamheter inom EU ETS. 
  • Utövar tillsyn kring luftfartens globala styrmedel (Corsia).  
  • Utövar tillsyn kring sjöfarten inom EU MRV-förordningen. 
  • Bidrar till utveckling, lagstiftning och analys inom enhetens områden. 
  • Kontaktpunkt för Swedac.

Enhetschef: Roman Hackl
Biträdande enhetschef: Kristoffer Molarin

Naturavdelningen genomför miljöpolitiken för biologisk mångfald, ekosystemtjänster landskap och viltförvaltning. I avdelningens uppdrag ingår kunskaps- och miljöinformationsförsörjning, att utveckla styrmedel och genomföra åtgärder. Avdelningen ansvarar för åtgärder för att uppnå miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö samt Ett rikt växt- och djurliv. Avdelningen följer upp och utvärderar målen Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv.

Tillsammans med klimatavdelningen och kretsloppsavdelningen ansvarar avdelningen för att ge stöd i samhällsekonomiska analyser till hela myndigheten.

Avdelningschef: Claes Svedlindh
Biträdande avdelningschef: Gunilla Skotnicka Ewing

Artenheten (Na)

  • Handlägger och utvecklar styrmedel samt vägleder inom området arter och deras livsmiljöer utifrån ett artskyddsperspektiv.
  • Ansvarar för områdena handel med hotade arter (CITES), hantering av invasiva främmande arter, genomförandet av Nagoyaprotokollet (genetiska resurser och traditionell kunskap) och Cartagenaprotokollet (genmodifierade organismer).
  • Ansvarar för prövning av nematoder, insekter och spindeldjur (NIS) som bekämpningsmedel.
  • Ansvarar för det nationella arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter inklusive arbete för vilda pollinatörer.
  • Kontaktpunkt för Naturhistoriska riksmuséet, WWF, Ornis, EUs habitatkommitté, NADEG, CGBN, EUs IAS  genomförandekommitté och vetenskapligt forum, genomförandekommittén för ABS-förordningen (EU:s Nagoyaförordning) samt AEWA (the Agreement on the Conservation of African-Eurasian Migratory Waterbirds), Eurobats och Raptor under CMS/Bonnkonventionen.

Enhetschef: Maria Widemo

Fastighetsenheten (Nf)

  • Handlägger markersättningsfrågor och företräder staten som fastighetsägare av nationalparksfastigheter, naturreservatsfastigheter samt vissa andra fastigheter för naturvårdsändamål.
  • Kontaktpunkt för Lantmäteriet, Statens Fastighetsverk, Kammarkollegiet och Fortifikationsverket.

Enhetschef: Maria Tiricke

Naturanalysenheten (Ns)

  • Samverkar, vägleder och kommunicerar ekologiskt hållbart nyttjande av naturresurser för att bevara och stärka biologisk mångfald i det brukade skogs- och odlingslandskapet. Analyserar och informerar om drivkrafter och påverkansfaktorer på biologisk mångfald.
  • Stödjer arbetet med CBD samt implementeringen av NBSAP i Sverige.
  • Sammanställer och analyserar tillståndet i miljön inför rapportering och uppföljning av internationella mål, direktiv och nationella miljömål (Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv).
  • Rapporterar tillståndet för arter och naturtyper enligt art- och habitatdirektivet artikel 17, fågeldirektivet och CBD.
  • Samordnar myndighetens arbete med biosfärsområden samt det nationella programmet för ersättning till restaurering och vissa skötselåtgärder i ängs- och betesmarker.
  • Utvecklar, genomför och ger stöd i samhällsekonomiska konsekvensanalyser och bidrar till att Naturvårdsverkets förslag är så samhällsekonomiskt effektiva som möjligt.
  • Ansvarar för Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
  • Kontaktpunkt för Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), CAFF (Conservation of Arctic Flora and Fauna), och Intergovernmental Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES). 

Enhetschef: Anna Forslund

Naturinformationsenheten (Ni)

  • Samordnar och stödjer verksamhetsutveckling, samverkan och informationsförsörjning med stora digitaliseringsinslag inom naturområdet, såväl internt som med externa aktörer.
  • Stödjer i förvaltningen av digitala verksamhetsprocesser inom naturområdet som spänner över flera organisationer.
  • Utvecklar och förvaltar nationella dataunderlag som används för flera verksamheter (t.ex. Nationella marktäckedata).
  • Utvecklar och stödjer geodataarbetet på naturavdelningen och deltar i arbetet inom övriga myndigheten.
  • Ansvarar för drift av och utvecklingsarbete inom miljöövervakningen av biologisk mångfald.
  • Ansvarar, tillsammans med Ns, för indikatorutveckling inom naturområdet.
  • Kontaktpunkt för Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Biodiversa+ och Copernicus (EU:s jordobservationsprogram).

Enhetschef: Andreas Zetterberg

Områdesskyddsenheten (No)

  • Ansvarar för bildande av naturreservat genom samråd, vägledning och finansiering.
  • Ansvarar för bildande av nationalparker genom projektledning vid bildande, uppdatering av skötselplaner och föreskrifter samt genom vägledning och finansiering.
  • Ansvarar för bildande av Natura 2000-områden genom vägledning och finansiering samt handläggning av Natura 2000-ärenden.
  • Ansvarar för naturvårdsregistret
  • Ansvarar för vägledning avseende landskapsbildskydd.
  • Ansvarar för vägledning om dispenser och tillstånd i skyddade områden.
  • Ansvarar för vägledning och aktualisering av riksintresse för naturvård.
  • Ansvarar för rapportering till Europeiska Miljöbyrån (EEA) avseende statistik om skyddade områden.
  • Samordnar myndighetens arbete med världsarvsområden.
  • Kontaktpunkt för Sametinget, Samernas Riksförbund (SSR) och särskild fokalpunkt för skyddade områden till konventionen för biologisk mångfald (NFP CBD).

Enhetschef: Maano Aunapuu

Skötselenheten (Nk)

  • Ansvarar för adaptiv förvaltning av nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden genom fördelning av bidrag, vägledning och stöd till genomförande av åtgärder samt fördelning av bidrag till Naturum.
  • Ansvarar för uppföljning av åtgärder och dess effekter i skyddade områden.
  • Samordnar arbetet med restaurering av miljöer enligt art- och habitatdirektivet samt LIFE-projekt knutna till dessa.
  • Samordnar myndighetens arbete med våtmarker, inklusive genomförande, utveckling och uppföljning av åtgärder samt vägledning om markavvattning.
  • Ansvarar för arbetet med den lokala naturvårdssatsningen (LONA)
  • Representerar Naturvårdsverket i Europarc, Laponia, Tyrestastiftelsen samt gentemot regionala naturvårdsstiftelser.
  • Kontaktpunkt för våtmarkskonventionen (RAMSAR)

Enhetschef: Ulrica Swärd

Viltanalysenheten (Ny)

  • Ansvarar för kunskapsunderlag och kunskapsförsörjning om vilt.
  • Fastställer inventeringsresultat samt utvecklar och förvaltar inventeringssystemet för stora rovdjur, inklusive dess metodik och instruktioner.
  • Internationell rapportering inom viltområdet.
  • Samverkar med externa aktörer och forskare kring viltfrågor.
  • Ansvarar för jaktkorts- och jägarexamensregistret
  • Ansvarar för bidrag ur viltvårdsfonden och Alvins fond
  • Kontaktpunkt för Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Viltskadecenter vid SLU (VSC)

Enhetschef: Mona Hansers

Viltförvaltningsenheten (Nv)

  • Ansvarar för hållbar förvaltning av vilt och genomförande av Strategin för svensk viltförvaltning.
  • Handlägger ärenden enligt jaktlagstiftningen och ärenden om ersättning för viltskador.
  • Ansvarar för föreskrifter och vägledning inom viltområdet
  • Ger bidrag till länsstyrelsernas rovdjursförvaltning.
  • Ansvarar för nationell samordning av klövviltsrådet, rovdjursrådet och storfågelforum.
  • Kontaktpunkt för jägarorganisationerna

Enhetschef: Carl-Johan Lindström
Biträdande enhetschef: Hanna Ek

Kretsloppsavdelningen ansvarar övergripande för Naturvårdsverkets arbete med en samhällsekonomisk effektiv omställning till en cirkulär ekonomi, bland annat genom arbete med markmiljöfrågor, minskad nedskräpning och hållbar avfallshantering, inklusive avfallsförebyggande insatser och giftfria, resurseffektiva kretslopp. Naturvårdsverkets ansvarsuppgifter för Delegationen för cirkulär ekonomi ingår i avdelningens uppdrag.

Avdelningen ansvarar för åtgärder för att uppnå miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och God bebyggd miljö. I avdelningens uppdrag ingår kunskaps- och miljöinformationsförsörjning samt att utveckla styrmedel och genomföra åtgärder.

Tillsammans med klimatavdelningen och naturavdelningen ansvarar avdelningen för att ge stöd i samhällsekonomiska analyser till hela myndigheten.

Avdelningschef: Ingela Hiltula
Biträdande avdelningschef: Johanna Farelius

Avfall-och kemikalieenheten (Sa)

  • Ansvarar för tillsynsvägledning och styrmedelsutveckling inom områdena avfall, farligt avfall, biologisk behandling, bygg- och rivningsavfall, masshantering, allmänkemikalier, bekämpningsmedel, giftfria och resurseffektiva kretslopp (GRK) samt ökad och säker materialåtervinning, PCB-förordningen, avfallsregistret och förebyggande av avfallsbrottslighet.
  • Ansvarar för prövning av deponier och avfallsanläggningar.
  • Beredskapsfrågor, avfall. 
  • Samordnar avfallsrådet.
  • Kontaktpunkt för Kemikalieinspektionen och SamTox.

Enhetschef: Erika Nygren

Enheten för miljöinformation och avfallstransporter (Si)

  • Ansvarar för vägledning, tillsynsvägledning, samverkan och rapportering inom området gränsöverskridande avfallstransporter samt vägledning inom frågor rörande fartygsåtervinning.
  • Handlägger tillståndsansökningar för gränsöverskridande avfallstransporter och hanterar illegala gränsöverskridande avfallsärenden.
  • Ansvarar för genomförandet av Kievprotokollet (PRTR) under Århuskonventionen och rapportering till EU av utsläpps- och anläggningsinformation för miljöfarlig verksamhet som omfattas av E-PRTR-förordningen och IED.
  • Ansvarar för att samordna krav och effektivisera Naturvårdsverkets dataförsörjning enligt föreskrifterna om Miljörapport (NFS 2016:8) för nuvarande och kommande IT-lösningar.
  • Ansvarar för avfallsregistret tillsammans med Sa, med fokus på teknisk förvaltning och utveckling
  • Samordnar och stödjer hela avdelningens digitaliseringsarbete.
  • Kontaktpunkt för Kievprotokollet (PRTR) under Århuskonventionen.

Enhetschef: Markus Ollikainen 

Markmiljöenheten (Sm)

  • Ansvarar för nationell samordning och tillsynsvägledning inom riskbedömning samt nya föroreningar i förorenad mark, sediment och vid användning av massor.
  • Ansvarar för beslut om nya nationella riktvärden för mark och sediment samt underhåll och förvaltning av riktvärdesmodellen för mark.
  • Ansvarar för arbetet med markmiljöfrågor inklusive EU:s jordstrategi.
  • Kontaktpunkt för Försvarsinspektören för hälsa och miljö.

Enhetschef: Annika Ryegård

Miljögiftsenheten (Sg)

  • Ansvarar för kunskapsunderlag, kunskapsförsörjning samt nationell övervakning av halter och effekter av miljögifter och mikroskräp i miljö och människa.
  • Ansvarar för bidragsprocessen för att avhjälpa föroreningsskador i förorenade områden inklusive:
    - Nationell samordning av åtgärds- och innovationsarbetet inom förorenade områden.
    - Fördelning av anslag 1:4 anslagspost 1 Sanering och återställning av förorenade områden, enligt bidragsförordningen 2004:100 och stödförordningen 2022:98, inklusive administration, uppföljning och utvärdering av resultaten.
  • Ansvarar för uppföljningen inom preciseringen förorenade områden inom Giftfri miljö.
  • Kontaktpunkt för Livsmedelsverket och SGI.
  • Kontaktpunkt för WHO inom den hälsorelaterade miljöövervakningen

Enhetschef: Helena Looström Urban

Producentsansvarsenheten (Sp)

  • Ansvarar för styrmedelsutveckling, vägledning, tillsyn, marknadskontroll, samverkan och tillsynsvägledning inom områdena producentansvar och engångsplast.
  • Beslutar om dispenser kopplar till retursystemet för plastflaskor och metallburkar.
  • Beslutar om godkännande av producentansvarsorganisationer.
  • Handlägger anmälningar om producentansvarsorganisationer, marknadsdrivna system för materialåtervinning och marknadsdrivna system för återanvändning.
  • Beslutar om nedskräpningsavgifter, producentansvarsorganisationers marknadsandelar och om kommunernas kostnader för hantering av avfall under producentansvaren.
  • Ansvarar för producentansvarsregistret.
  • Vägleder inom nedskräpning samt hanterar bidragsansökningar kopplat till strandstädning.

Enhetschef: Maria Elander

Resurseffektivitetenheten (Sr)

  • Ansvarar för internationell rapportering av data, uppföljning av nationella mål, officiell statistik samt data- och relaterad kunskapsförsörjning avseende avfall och avfallshantering.
  • Ansvarar för prognoser, rapportering och uppföljning av icke materialåtervunna plastförpackningar. Dessa rapporteringar , vilket ligger till grund för Sveriges EU-avgift.
  • Analyserar förutsättningar, utvecklar och implementerar styrmedel för resurseffektiva värdesystem. Arbetet sker med helhetssyn och i prioriterade frågor för en samhällsekonomiskt effektiv omställning till cirkulär ekonomi.
  • Utvecklar, genomför och ger stöd i samhällsekonomiska analyser och bidrar till att Naturvårdsverkets förslag är så samhällsekonomiskt effektiva som möjligt.
  • Ansvarar för nationell plastsamordning inklusive intern samordning, samordnar användarrådet för avfallsstatistik och är kontaktpunkt för Konsumentverket.

Enhetschef: Uwe Fortkamp

Hållbarhetsavdelningen främjar en hållbar utveckling och ger stöd till sakavdelningarnas kunskapsuppbyggnad. Avdelningen samordnar och ger stöd i EU- och internationellt arbete, samordnar och genomför bilaterala, regionala och globala insatser, samordnar deltagande i multilaterala organisationer och ansvarar för regeringsuppdrag, för miljömålsarbetet gentemot andra myndigheter samt myndighetens innovationsarbete.

I avdelningens uppdrag ingår även att samordna miljöledning i statliga myndigheter.

Avdelningschef: Marie Uhrwing
Biträdande avdelningschef: Johan Bogren

Forskningsenheten (Hf)

  • Ger kunskapsstöd genom bl.a. ett samlat ansvar för behovsmotiverad forskningsfinansiering.
  • Kanslifunktion för finansiering av forskning via Viltvårdsfonden samt kanslifunktion för forskningsprogrammet Vindval.
  • Förmedlar forskningsresultat.
  • Tillhandahåller böcker och e-resurser via myndighetens bibliotek.
  • Ansvarar för miljöforskningsrådet.
  • Kontaktpunkt för Vetenskapsrådet och Forskningsrådet Formas samt Vinnova.

Enhetschef: Mats Andersson

Globala utvecklingsenheten (Hg)

  • Utvecklar och samordnar myndighetens bilaterala, regionala och globala utvecklingssamarbeten.
  • Ger stöd till myndigheten i frågor om internationellt utvecklingssamarbete.
  • Samordnar och förvaltar biståndsmedel beviljade till myndigheten.
  • Samordnar myndighetens kontakter med Sida.
  • Kontaktpunkt för UNDP, UNEP och Unicef.

Enhetschef: Birgitta Liss Lymer

Internationella enheten (Hc)

  • Arbetar för att svenska prioriteringar inom miljö och klimat får genomslag inom EU och internationellt.
  • Deltar i EU- och internationellt arbete, framförallt inom ramen för internationella miljökonventioner (förutom inom konventionerna för klimat, luft samt våtmarker).
  • Samordnar insatser och underlag från Naturvårdsverket i EU- och internationellt arbete.
  • Utvecklar och samordnar myndighetens bilaterala och regionala policysamarbete med strategiskt viktiga länder.
  • Samordnar myndighetens deltagande i Europeiska miljöbyrån (EEA), Network of the Heads of European Environmental Protection Agencies (NEPA), Arktiska rådet, Barentsrådet, Nordiska ministerrådet, OECD, UNECE, och Östersjösamarbetet, samt eventuellt stöd till regeringen i dessa samarbeten.
  • Förvaltar och samordnar anslag 1:13 för internationellt miljösamarbete.
  • Ger stöd till regeringen i EU- och internationellt arbete.
  • Ger stöd till övriga enheter inom Naturvårdsverket i EU-arbetet.
  • Ger stöd till myndigheten i internationella frågor och internationellt samarbete, framför allt inom ramen för ovan nämnda områden.
  • Nationell fokalpunkt för Europeiska miljöbyrån.

Enhetschef: Petter Mahrs

Miljömåls- och kunskapsenheten (Hx) 

  • Samordnar miljöövervakning, internationell rapportering, geodata, nationella datavärdar, ramavtalet med SMED och officiell statistik. 
  • Hanterar bidragsansökningar från ideella miljöorganisationer.  
  • Samverkar med myndigheter och organisationer för ett effektivt utbyte av miljöinformation. 
  • Ger stöd i frågor om allmänhetens tillgång till miljöinformation. 
  • Ansvarar för den särskilda verksamheten för framställning av statistik. 
  • Vägleder andra myndigheter i deras arbete med att genomföra åtgärder inom miljömålssystemet och FN:s globala hållbarhetsmål. 
  • Samordnar den årliga uppföljningen av miljömålen och uppföljningen av generationsmålet samt hållbarhetsmålen. 
  • Ansvarar för den fördjupade utvärderingen av miljömålen inom området utveckling av miljöpolitiken.  
  • Ansvarar för Miljömålsrådets kansli. 
  • Vägleder statliga myndigheter om miljöledning.  
  • Ansvarar för EMAS-förordningen. 
  • Fungerar som stöd i frågor om miljöteknik och miljöinnovationer. 
  • Samordnar myndighetens arbete med Agenda 2030.  
  • Kontaktpunkt för SCB, Tillväxtverket, Geodatarådet och den svenska noden för Århuskonventionens clearinghouse.

Enhetschef: Marie-Louise Rydén

Regeringsuppdragsenheten (Hu)

  • Leder Naturvårdsverkets arbete med regeringsuppdrag och ansvarar för externa kontakter i genomförandet av regeringsuppdragen.
  • Handlägger myndighetens svar på remisser från regeringen.

Enhetschef: Kerstin Åstrand

  • Ger stöd till Naturvårdsverkets ledning.  
  • Utvecklar myndighetens verksamhetsstyrning.  
  • Arbetar med strategiska och verksamhetskritiska frågor. 
  • Samordnar kontakterna med Regeringskansliet. 
  • Ansvarar för Naturvårdsverkets skriftliga styrning från regeringen, till exempel myndighetens regleringsbrev och instruktion. 
  • Ansvarar för den långsiktiga inriktningen ”Naturvårdsverket på väg mot 2030”, omvärldsanalys, planeringsförutsättningarna, ledningens genomgång och budgetunderlaget. 
  • Ansvarar för myndighetens insynsråd. 
  • Håller ihop arbetet utifrån förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. 
  • Ger stöd till verksamheten avseende administrativa styrdokument. 
  • Kontaktpunkt för Riksrevisionen.

Chefsjuristen finns i generaldirektörens stab.

Chef för GD-stab: Maria Ohlman, ställföreträdande generaldirektör

Digitaliseringsavdelningen ger stöd till avdelningarnas digitalisering. Avdelningen ansvarar för myndighetens digitaliseringsstrategi, bereder itutvecklingsinitiativ och beslutar om start av it-förstudier och genomförande av it-utveckling. Avdelningen bereder underlag och agenda inför möten i Digitaliseringsrådet.

Avdelningen ansvarar även för förvaltning och drift av myndighetens it-stöd samt tillhörande metoder. I avdelningens uppdrag ingår att ansvara för avtal och styrning av myndighetens strategiska partners för it-utveckling, it-förvaltning och it-drift samt att styra och stödja myndighetens informationshantering.

Avdelningen har koordineringsansvar för SDG-förordningen (Single Digital Gateway).

Avdelningschef: Jan Zetterdahl
Biträdande avdelningschef: Ingrid Ededahl

Applikationsenheten (Da)

  • Ansvarar för vidmakthållande och vidareutveckling av myndighetens it-stöd och tar fram årlig förvaltningsplan i samverkan med verksamheten.
  • Realiserar beslutad it-säkerhet i förvaltade applikationer.
  • Säkerställer applikationernas livscykelhantering, inklusive it-incidenthantering, från produktionssättning till avveckling.
  • Ansvarar för leverantörsstyrning av it-förvaltningen.

Enhetschef: Bo Sundberg

Informationshanteringsenheten (Di)

  • Ansvarar för hantering av allmänna handlingar, myndighetens registratur och förvaltning av myndighetens arkiv. 
  • Ansvarar för styrning och stöd kring hur myndigheten ska arbeta med informationshantering, inklusive behandling av personuppgifter och dataskydd, pliktleverans av elektroniskt material samt tillgängliggörande av information och datadriven information. 
  • Ansvarar för tillgängliggörande av miljödatastrategin och har verksamhetsspecialistansvar för det digitala vetenskapliga arkivet (DiVA). 
  • Ansvarar för styrning och stöd kring hur myndigheten ska arbeta med lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, lagen om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data (öppna data) samt genomförandeakten om värdefulla datamängder.

Enhetschef: Patrick Stenbacka

It-driftsenheten (Dd)

  • Ansvarar för förvaltning och drift av myndighetens tekniska infrastruktur.
  • Ansvarar för infrastrukturarkitektur och teknikval utifrån tjänstekatalog.
  • Ansvarar för it-säkerhet  och it-incidenter inom ramen för Naturvårdsverkets it-driftsavtal.
  • Ansvarar för leverantörsstyrning av it-driften.
  • Ansvarar för funktionen för intern it-support, inköp inom it- och telefoni.
  • Ansvarar för ”Digital arbetsplats” och tekniskt stöd genom Bikupan.

Enhetschef: Per Österberg

It-styrningsenheten (Ds)

  • Kontaktyta för verksamhetens behov av digitalisering genom att ta emot, samordna och bereda behoven av it-utveckling inför beslut om fortsatt hantering. I det ingår att driva myndighetens nätverk för digitalisering och införandet av portföljstyrning.  
  • Ansvarar för myndighetens arkitekturstyrning och ger stöd i verksamhets- och applikationsarkitektur.  
  • Ansvarar för myndighetens målarkitektur, driver arkitekturforum samt fattar beslut om val av verksamhets- och applikationsarkitektur.  
  • Kontaktpunkt och samordnar Naturvårdsverkets arbete inom DIGG och eSam samt omvärldsbevakar området.

Enhetschef: Lars Rudh

It-utvecklingsenheten (Du)

  • Ansvarar för myndighetens it-projektkontor och projektledning, liksom för resursplanering och genomförande av beslutade it-förstudier och it-utvecklingsinitiativ.
  • Ansvarar för verktyget ”Stöd för it-utveckling” och arbetssättet för ”Uppgift, uppdrag och projekt”, liksom för ”Projektmodell för digitalisering” samt att it-utveckling genomförs i enlighet med dessa.
  • Ansvarar för leverantörsstyrning av it-utvecklingen.

Enhetschef: Else-Marie Karlsson

Förvaltningsavdelningen arbetar för att verksamheten ska följa regler, hushålla med statens resurser samt vara transparent och kostnadseffektiv. Avdelningen ger förvaltningsjuridiskt och administrativt stöd samt stöd i personalfrågor. Avdelningen ansvarar för myndighetens miljöledningsarbete och för att verksamheten har ändamålsenliga kontor.

Säkerhetschefen finns på förvaltningsavdelningen.

Avdelningschef: Håkan Svaleryd
Biträdande avdelningschef: Annika Stenstam

Ekonomienheten (Fe)

  • Samordnar myndighetsövergripande processer för planering, budgetering, uppföljning och prognos, inklusive riskhantering.
  • Ansvarar för operativ verksamhetsplanering och uppföljning, verksamhets- och finansiell styrning samt internkontrollplan.
  • Ansvarar för redovisning, bokslut, årsredovisning, och tidredovisning.
  • Ansvarar för myndighetens ekonomimodell.
  • Ansvarar för miljöledningssystemet, inklusive den interna miljörevisionen. Samordnar det interna miljöledningsarbetet och redovisningen av direkt miljöpåverkan.
  • Samordnar myndighetens jämställdhetsintegrering.

Enhetschef: Anna Hultin

Finansieringsenheten (Ff)

  • Ansvarar för att myndigheten hanterar olika finansieringskällor effektivt och rättssäkert.
  • Utför bidragsutbetalningar och säkerställer betalningsflöden, inklusive myndighetens kund- och leverantörsfakturor.
  • Månadsvis tillhandahålla en tolftedel av det fastställda årliga avgiftsbeloppet, till Riksgälden, kopplat till EU-avgiften.
  • Rapporterar misstanke om bedrägeri med anknytning till EU-medel till Olaf.

Enhetschef: Lisa Hugosson

HR-enheten (Fh)

  • HR-processer och stöd till chefer vad gäller anställning, kompetensförsörjning, arbetsmiljö samt ledar- och medarbetarutveckling.
  • Löne- och frånvarohantering inbegripet samverkan med SSC ifråga om lönesystemet Primula.
  • Samverkar med personalorganisationerna.
  • Ansvarar övergripande för myndighetens interna utbildningsverksamhet.
  • Ansvarar övergripande för myndighetens on-off-boardingprocess.
  • Ansvarar för den gemensamma samverkansmodellen. 
  • Kontaktpunkt för Arbetsgivarverket.

Enhetschef: Jennie Borslehag

Inköpsenheten (Fk)

  • Arbetar för effektiva, affärsmässiga, rättssäkra och hållbara inköp.
  • Ansvarar för inköpsprocessen, vilken omfattar upphandlingar, avrop och överenskommelser om uppdrag.
  • Genomför större upphandlingar och komplexa avrop samt bistår vid överenskommelser om uppdrag.
  • Ger stöd och råd när inköpsbehov uppstår, oavsett värde.
  • Säkerställer en årlig upphandlingsplan.
  • Ger stöd vid avtalsförvaltning och deltar i förvaltning av strategiska avtal.
  • Följer upp inköpsarbetet, tar fram rapporter och nyckeltal.
  • Verkar förebyggande mot överprövningar.
  • Ansvarar för Naturvårdsverkets allmänna villkor.
  • Utvecklar och förvaltar myndighetens e-handel.

Enhetschef: Anna Nygård

Processenheten (Fp)

  • Genomför utvecklingsuppdrag så att bestående och långsiktigt hållbar verksamhetsutveckling realiseras. Enhetens arbetssätt är processorienterat. 
  • Genomför vissa av de regeringsuppdrag som förvaltningsavdelningen ansvarar för. 
  • Ansvar för arbetssätt för uppgift, uppdrag och projekt.   

Enhetschef: Annika Stenstam

Rättsenheten (Fr)

  • Ansvarar för det övergripande arbete inom rättssäkerhet.
  • Fungerar som juridiskt stöd kring dataskydd, e-förvaltning, förvaltningsrätt, skadeståndsrätt, digitaliseringsjuridik, avtal och överenskommelser, offentlighet och sekretess, upphandling samt statsstöd.
  • Stöd till chefsjuristen.
  • Ansvarar för arbetet kring korruption och oegentligheter.

Enhetschef: Anna Zilla

Serviceenheten (Fc)

  • Utvecklar och förvaltar ett effektivt arbetsplatsstöd genom ändamålsenliga lokaler och arbetsplatser, system och stöd för resor och möten, samt en intern front office (Bikupan).
  • Implementerar åtgärder och förvaltar det löpande arbetet vad gäller brandskydd och fysisk säkerhet.
  • Har verksamhetspecialistansvar för Modena.
  • Ansvarar för processen för hantering av externt inkommande frågor. 

Enhetschef: Ann-Christine Lundberg

Säkerhetsenheten (Fä)

  • Har ett övergripande ansvar för utveckling och samordning av säkerhets- och beredskapsfrågor. Detta innefattar krisberedskap, civilt försvar, säkerhetsskydd och övrig informationssäkerhet. 
  • Stödjer verksamheten i att identifiera skyddsvärden och lämpliga skyddsåtgärder.  
  • Ansvarar för extern samverkan i rollen som beredskapsmyndighet. 
  • Ansvarar för bemanning och kompetensförsörjning av TiB-funktion. 
  • Ansvarar för intern kompetensutveckling inom säkerhets- och beredskapsområdet. 

Enhetschef: Maria Lundström

Kommunikationsavdelningen utvecklar, planerar, samordnar, genomför och följer upp myndighetens interna och externa kommunikation.

Presschefen finns på kommunikationsavdelningen.

Avdelningschef: Berit Oscarsson

Kommunikationsenheten (Ck)

  • Genomför och följer upp kommunikation genom t.ex. kommunikationsplanering, målgruppsanalyser och kommunikationsaktiviteter.
  • Förvaltar och utvecklar metoder för kommunikation.
  • Ansvarar för att samordna myndighetens prioriterade konferenser samt att planera myndighetens deltagande i utvalda externa arrangemang.
  • Ansvarar för övergripande kompetensutveckling i kommunikation.
  • Samordnar myndighetens kundundersökning.

Enhetschef: Annika Ulltin

Enheten för digitala kanaler (Cw) 

  • Har helhetsansvar för utveckling och optimering av Naturvårdsverkets digitala kommunikationskanaler utifrån verksamhetens mål och användarnas behov.  
  • Ansvarar för analys och effektstyrning av våra digitala kommunikationskanaler, framförallt webbplatser och sociala medier. 
  • Ger stöd till verksamheten inom webbpublicering, digitala konferenser och större möten, studiotjänster, publikationer och tillämpning av visuell identitet.

Enhetschef: Mattias Johansson

Ledningsgrupp

Naturvårdsverkets ledningsgrupp är inrättad för att stödja generaldirektören i ledningsarbetet. Ledningsgruppens uppdrag inkluderar att skapa förutsättningar för en samordnad och effektiv verksamhet.

Björn Risinger är sedan oktober 2015 generaldirektör och chef för Naturvårdsverket. Han har högskoleexamen från biologlinjen (1983) och geovetarlinjen (1984) vid Lunds universitet.

Björn har arbetat vid länsstyrelserna i Malmöhus (1983–86), Älvsborgs (1986–89) och Dalarnas län (1990–1995). Därefter arbetade han vid Länsstyrelsen i Stockholms län (1995–99) som miljödirektör och som miljö- och planeringsdirektör.

Mellan 1999 och 2008 var Björn anställd vid Naturvårdsverket. Ett år som chef för miljörättsavdelningen och sju år som chef för naturresursavdelningen. Därefter arbetade han som länsöverdirektör vid Länsstyrelsen i Skåne län (2008–10) och som generaldirektör för Fiskeriverket (2011) samt generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten (2011–15).

Maria Ohlman är ställföreträdande generaldirektör och chef för GD-staben från 1 januari 2023. Hon ingår i Naturvårdsverkets ledningsgrupp och har tidigare varit chef för Hållbarhetsavdelningen sedan 2021. 

Maria är utbildad biokemist vid Stockholms universitet (1986).

Hon arbetade senast som enhetschef på två olika enheter inom Miljödepartementet. Dessförinnan arbetade Maria som tf avdelningschef och som enhetschef på olika enheter inom Naturvårdsverket. Hon har även arbetat inom Kemikalieinspektionen både med bland annat tillsyns- och miljömålsfrågor och i olika chefsroller.

Karin Dunér är från och med den 1 maj 2022 chef för avdelningen för planering, prövning och tillsyn. Hon ingår i Naturvårdsverkets ledningsgrupp.

Karin har en juristexamen från Stockholms universitet (1988).

Karin har tidigare arbetat som advokat och var mellan åren 1998–2005 anställd på Naturvårdsverket, bland annat som chef för miljöjuristerna.

Från och med 2017 till april 2022 har Karin varit chef för industrienheten på klimatavdelningen på Naturvårdsverket och ingått i avdelningens ledningsgrupp.

Ingela Hiltula är chef för Kretsloppsavdelningen. Dessförinnan har hon bland annat arbetat som avdelningschef och biträdande avdelningschef för Samhällsavdelningen och som tf enhetschef på Digitaliseringsavdelningen. Hon ingår i Naturvårdsverkets ledningsgrupp.

Ingela har en universitetsexamen från Miljö- och hälsoskyddslinjen vid Umeå universitet (1989).

Hon har en bakgrund som miljö- och hälsoskyddsinspektör i Motala-, Köping- och Eskilstuna kommun. Innan anställningen på Naturvårdsverket var Ingela miljöchef i Eskilstuna kommun (2003–2006).

Stefan Nyström är sedan hösten 2016 chef för Klimatavdelningen. Han ingår i Naturvårdsverkets ledningsgrupp.

Stefan har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm (1989).

Han har bland annat arbetat som kanslichef vid miljömålsberedningen på Regeringskansliet, varit huvudsekreterare för Klimatfärdplan 2050, generalsekreterare vid Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund, ämnesråd och departementssekreterare vid Miljödepartementet samt departementssekreterare vid Industridepartementet och biståndsarbetare för Sida i Botswana.

Åren 1995–2001 arbetade Stefan som enhetschef på Naturvårdsverket.

Claes Svedlindh är sedan hösten 2016 chef för Naturavdelningen. Han ingår i Naturvårdsverkets ledningsgrupp.

Claes är biologutbildad vid Linköpings universitet (1985).

Han har bland annat arbetat som enhetschef vid länsstyrelsen i Östergötland. Och har varit kommunekolog, kretsloppsamordnare och miljösamordnare i Linköpings kommun. I Norrköpings kommun arbetade Claes som naturvårdssekreterare, kommunekolog och naturvårdsinventerare. Under mitten och slutet av 80-talet arbetade han som amanuens och forskningsassistent vid biologiavdelningen vid Linköpings universitet.

Berit Oscarsson är sedan 2010 kommunikationschef med övergripande ansvar för intern och extern kommunikation. Hon ingår i Naturvårdsverkets ledningsgrupp. Sedan 2012 är hon styrelseledamot i stiftelsen Håll Sverige Rent och sedan 2020 ordförande i programstyrelsen för forskningsprogrammet Mistra Environmental Communication.

Berit har högskoleexamen från Informationslinjen (1987) vid Växjö universitet och är certifierad styrelseledamot från Styrelseakademin (2013).

Hon har arbetat som kommunikationschef sedan 1992. Tidigare vid Södersjukhuset, Vägverket och Huddinge kommun där hon ingick i respektive ledningsgrupp.

Berit har också varit seniorkonsult samt styrelseledamot i kommunikationsbyrån Nordisk kommunikation.

Håkan Svaleryd är chef för Förvaltningsavdelningen och ekonomichef sedan 2014. Han ingår i Naturvårdsverkets ledningsgrupp.

Håkan har en examen från Masters Economics vid Umeå universitet (2001).Han har tidigare arbetat som revisor vid KPMG under sex år och financial manager samt CFO vid Silva Group under sammanlagt sex år.

Jan Zetterdahl är sedan augusti 2020 chef för Digitaliseringsavdelningen. Han ingår i Naturvårdsverkets ledningsgrupp.

Jan har studerat Datateknik på KTH (under åren 1984–87).

Jan kommer närmast från Skatteverket där han varit IT-direktör och medlem i Skatteverkets ledningsgrupp 2012–2019, senaste halvåret har han varit utlånad som senior rådgivare till DIGG (Myndigheten för digital förvaltning). Innan dess var han it-direktör i Stockholms läns landsting (i dag Region Stockholm) under åren 2008–2011 och medlem av koncernledningen.

Under åren 2005–2008 var Jan chef för it-avdelningen på dåvarande Premiepensionsmyndigheten och satt i ledningsgruppen. Jan har tidigare även haft roller inom näringslivet på OMX och Cygate.

Marie är från och med den 1 mars 2023 chef för Hållbarhetsavdelningen. Hon ingår i Naturvårdsverkets ledningsgrupp.

Marie doktorerade i statsvetenskap vid Göteborgs universitet (2001). Hon har tidigare bland annat arbetat som enhetschef på Statskontoret, kanslichef vid Miljömålsberedningen på Regeringskansliet och på miljöforskningsfinansiärerna Mistra och Formas. 2020 till februari 2023 var Marie chef för Miljömålsenheten på Hållbarhetsavdelningen på Naturvårdsverket och ingick då i avdelningens ledningsgrupp.

Insynsråd

Naturvårdsverkets har ett insynsråd för att tillgodose behovet av demokratisk insyn och stöd till myndighetsledningen. Att insynsrådet finns, och vilka som ingår i det, bestäms av regeringen. Eftersom insynsrådet inte har några beslutsbefogenheter kan företrädare för exempelvis politiska partier och andra intressegrupper ingå i rådet. Insynsrådet består av högst tio ledamöter som vanligen möts tre gånger per år. De kan också få skriftlig information mellan mötena. 

Mer information