Utlysning av forskningsmedel för en ekosystembaserad akvatisk förvaltning

Forskningen ska ge ny kunskap för att stödja utveckling och genomförande av en adaptiv ekosystembaserad akvatisk förvaltning genom en ökad förståelse för hur olika ekosystem fungerar. Kunskapen om betydelsen av den biologiska mångfalden behöver fördjupas, i termer av ekosystemens sammansättning och funktioner, deras produktivitet och motståndskraft mot påverkan och förändringar. Detta ska leda till insikter om vilka förvaltningsåtgärder som kan stärka ekosystemens resiliens (motstånds- och återhämtningsförmåga). Dessutom behövs kunskap om dynamiken mellan arter och tillstånd i näringsväven. Forskningen bör bidra till vidareutveckling av bedömningar och åtgärder i enlighet med havsmiljödirektivets deskriptor 4 (D4), marina födovävar. Vi efterfrågar forskning om exempelvis:

• Egenskaper i ekosystemens uppbyggnad och balansen mellan olika trofiska nivåer, inklusive mänsklig påverkan, som skapar resiliens och minskar risker för regimskiften och negativa kaskadeffekter, samt effektiva förvaltningsåtgärder för att stärka eller återskapa resilienta ekosystem.
• Hur fiske och naturlig predation förändrar ålders- och storleksstruktur i fisksamhällen samt konsekvenserna för ekosystemens struktur och funktion.
• Rovfiskars ekologiska funktioner i olika livsstadier och storlekar samt hur detta påverkas av fiske, naturlig predation och storleksstruktur i fisksamhällen.
• Utveckling av indikatorer och verktyg för att adaptivt utvärdera effekten av förvaltningsåtgärder, samt för att bedöma kumulativa effekter på ekosystem och samband mellan kust- och utsjösystem.
• Vidareutveckling och verifiering av födovävsmodeller som kan bidra till att öka förståelsen för både top-down och botten-upp processer. 
• Betydelsen av genetisk differentiering och lokalt anpassade bestånd av till exempel fisk för förvaltningen.

Forskningen ska ta fram ny kunskap och nya verktyg specifikt för förvaltning av storskarv, gråsäl, knubbsäl och vikaresäl. Kunskap och verktyg ska kunna användas till att genomföra och vidareutveckla de nationella förvaltningsplanerna för arterna. För att kunna följa upp och utvärdera effekter och måluppfyllnad av olika förvaltningsåtgärder i ett adaptivt system behövs väl fungerande metodik för övervakning av populationerna. Vidare behövs utveckling av bedömningsmetodik, indikatorer och tröskelvärden som beskriver populationernas status, motståndsförmåga mot störningar samt deras återhämtningsförmåga. Vi efterfrågar forskning om storskarv och de olika sälarterna, exempelvis:

• Födoval i förhållande till fisksamhällenas artsammansättning och storleksstruktur. Genom ökad kunskap om detta möjliggörs analyser av födovalsprocesser i olika vattenmiljöer som Östersjön, Västerhavet och för storskarv även sötvattensmiljöer. Analyser av toppredatorernas påverkan på artsammansättning och storleksstruktur i fiskpopulationerna och fisksamhällena.
• Energibehov och födoval i relation till olika fiskarters energiinnehåll. 
• Födovävskopplingar och kaskadeffekter kopplade till toppredatorerna i olika ekosystem. Exempelvis i vilken omfattning toppredatorerna kan bidra till en nedgång i mängden gädda och abborre vilket i sin tur medger en ökning av mängden spigg längs kusten i delar av Östersjön.
• Utveckling av metodik för beståndsövervakning. Metodiken bör inkludera studier av arternas habitatsnyttjande i tid och rum samt migrationsmönster och effekter av detta på ekosystemen. För vikaresäl finns särskilt stora behov. Ansökningar om medel för projekt gällande mer generell utveckling av övervakning hänvisas till forskningsutlysningen
  
  Framtidens övervakning
• Utveckling av populationsmodeller som tillåter prognoser och analyser av effekter av jakt och andra förvaltningsåtgärder på toppredatorernas populationer och deras bytesfisk, till exempel inför årliga beslut om jaktliga uttag.
• Utvärdering och utveckling av förvaltningsåtgärder, som till exempel jakt, skrämsel och avstängning av vikar, för att hantera målkonflikter i förvaltningen av fisk, storskarv och sälarter.
• Reproduktions- och migrationsmönster i en föränderlig miljö som stöd för framtida revidering av jakttider.

Forskningen ska vara till stöd för en långsiktigt hållbar, effektiv, adaptiv och legitim ekosystembaserad akvatisk förvaltning. Centralt för att uppnå en ekosystembaserad förvaltning är interaktionen mellan människa och miljö. Medvetenheten om hur vi människor påverkar havs- och sötvattensmiljöer och vice versa behöver öka på alla nivåer. Detta inkluderar utveckling av verktyg för hantering av olika resurser, målkonflikter och avvägningar mellan olika ekosystemtjänster.

Det finns även behov av nya besluts- och deltagandeprocesser, samt samordning och involvering av intressenter i förvaltningens alla steg. Forskningen ska bidra med kunskap som ger förutsättningar för lärande, delaktighet och samverkan mellan olika aktörer i genomförandet av en ekosystembaserad akvatisk förvaltning. Vidare ska forskningen kunna ge svar på vilka åtgärder som har potential att implementeras i förvaltningen så att önskad effekt uppnås. Vi efterfrågar forskning om en rad perspektiv, exempelvis:

• Förvaltningsperspektivet: Förutsättningar att utveckla och implementera en legitim och adaptiv ekosystembaserad akvatisk förvaltning som tar hänsyn till juridiska, organisatoriska och resursbaserade aspekter på olika nivåer samt bidrar till att öka förmågan att hantera olika ekologiska, ekonomiska och sociala utmaningar. 
• Demokrati/samverkansperspektivet: Utveckling av inkluderande och rättvisa dialog- och samverkansprocesser med förmåga att hantera intressekonflikter och osäkerhet, ansvarsfördelning mellan aktörer, och som bidrar till förbättrat kunskapsutbyte/lärande på kort och lång sikt samt samordnad uppföljning av åtgärder inom den ekosystembaserade akvatiska förvaltningen.
• Socioekonomiska analyser: Socioekonomiska eller sociala analyser av effekten av ekosystemförändringar och förvaltningsåtgärder, inklusive deras påverkan på kustsamhällen och ekosystemtjänster. Hantering av målkonflikter, inklusive konflikter mellan djur och människor, men även mellan olika grupper/intressen i samhället. Lärdomar kan med fördel dras från studier av andra artgrupper inom viltförvaltningen. 
• Attitydundersökningar: Attityder och värderingar hos intressenter gentemot storskarv och sälarter, samt analys av hållbart nyttjande av dessa arter och deras socioekonomiska betydelse för jakt, fiske, friluftsliv och turism, inklusive livsmedelssäkerhet och handelsrestriktioners påverkan. Lärdomar kan med fördel dras från studier av andra artgrupper inom viltförvaltningen.
• Kunskapsproduktion: Metoder för inventering, vetenskaplig verifiering och användning av lokal och traditionell kunskap i olika stadier av förvaltningscykeln som kan bidra till att stärka implementeringen av den akvatiska ekosystembaserade förvaltningen. 
• Kommunikationsvetenskap: Design och utvärdering av olika kommunikationsinsatser för att engagera och informera intressenter på olika nivåer i den ekosystembaserade förvaltningen.

Utmaningarna inom respektive forskningsinriktning är stora och mångfacetterade, och såväl intra- som interdisciplinär forskning efterfrågas. Transdisciplinär forskning som är gränsöverskridande mellan forskarvärlden och det övriga samhället välkomnas också. Inom samtliga forskningsområden är samarbete och samskapande initiativ mellan flera forskare eller forskargrupper och mellan forskare, förvaltare och andra intressenter angeläget. Då många av forskningsområdena avser arter som rör sig över stora geografiska områden är även projekt i samverkan med forskningsaktörer i andra länder önskvärt. 

Det finns etablerade forum inom förvaltningen som kan nyttjas. Till exempel aktörsforum för säl och skarv (1), regionala beredningsgrupper för ekosystembaserad fiskförvaltning av kustområden, utsjön och inlandsvatten (2) samt samverkansstrukturer för ekosystembaserad havs-, vatten- och fiskförvaltning. Dokument med koppling till utlysningens frågeställningar listas nedan.

Genom Havs- och vattenmyndighetens regeringsuppdrag att på prov genomföra fiskeriförvaltningsåtgärder som motsvarar en utflyttning av trålgränsen etableras försöksområden vilka eventuellt kan lämpa sig för jämförande studier. 

Total budget för utlysningen är cirka 40 miljoner kronor. Forskare kan söka medel för forskningsprojekt fördelat på upp till tre år (2025–2027). För flera forskningsfrågor kan det finnas behov av jämförande studier och experimentella ansatser med fältstudier i olika försöksområden som kan behöva längre tid och större budget än till exempel mer teoretiska studier och enkätstudier. Därför välkomnas både större och längre projekt såväl som mindre och kortare projekt. För att ge en fingervisning om storleksordningen på tidigare beviljade forskningsprojekt inom Miljöforskningsanslaget kan nämnas att treåriga projekt i genomsnitt erhållit cirka 4 miljoner kronor (inklusive overhead/indirekta kostnader) under de senaste åren.

Målsättningen är att finansiera flera projekt inom var och en av de tre inriktningarna A-C och att åtminstone cirka 1/4 av budgeten ska fördelas till varje inriktning. Ansökningar av tillräckligt god kvalitet kommer att prioriteras så att en välavvägd och samlad portfölj av projekt av olika omfattning och längd inom alla inriktningar beviljas.