Historiska kartor
Den häradsekonomiska kartan (Häradskartan) och stomkartorna till generalstabens topografiska karta finns i digital form. Häradsekonomiska kartan producerades under perioden 1859–1934. Stomkartorna bygger på ett storskaligt kartunderlag från tidigt 1700-tal till sent 1800-tal.
De gamla kartorna ger en ögonblicksbild av hur landskapet användes förr och kan förklara en del av hur landskapet ser ut idag. Kartorna kan användas till exempel av den som vill förstå strukturer i landskapet, artutbredningar, enstaka artförekomster eller återskapa våtmarker eller betesmarker.
De kan också vara en ingång till mer detaljerade, storskaliga kartor, till exempel geometriska eller laga skifteskartor.
Häradskartan
Häradskartan är ett tidsdokument från perioden då den mest genomgripande skiftesreformen (laga skifte) inletts, men innan strukturomvandlingen av odlingslandskapet slagit igenom fullt och innan 1900-talets omfattande nedläggning påbörjats.
Häradskartan omfattar ca 1 500 kartblad och täcker största delen av Götaland och Svealand. Här saknas dock Småland, Öland, Gotland och Bohuslän. Häradskartorna finns heller inte över norra Sverige. Kartorna är en sammanställning från sockenkartor i skala 1:20 000 som i sin tur byggde på laga skifteskartor.
Häradskartan digitaliserades under 1990-talet. Nu är den georefererad så att kartbladen går att öppna på rätt plats i ett GIS-program. Även om inte geometrin i kartbladen stämmer helt med dagens, så är avvikelserna inte större än att man kan jämföra med moderna kartskikt.
Informationsmängden i varje kartbladsfil (15–20 MB) och det stora antalet (1 500) gör att det inte går att ladda ned hela Häradskartan på en gång. Det finns en översiktlig karta med rutindelning och numrering där man kan se vilka kartfiler man är intresserad av.
Stomkartorna
Stomkartorna grundar sig på storskaliga lantmäterikartor, storskiftes- och lagaskifteskartor, som överförts till en stomkarta. De utgör ett historiskt källmaterial som visar läget och utbredningarna av tidigare odlingsmark, det vill säga mark som brukats som åker eller slåttermark.
Stomkartan är i skalan 1:50 000. Skalan för med sig att landskapet visas ganska översiktligt och i stora drag. Samtidigt är många av kartorna så pass detaljerade att tidigare odlingsmark, som åker eller slåttermark samt våtmarker visas vilket inte Generalstabskartan visar.
Stomkartbladen har tidigare enbart funnits som original hos Riksarkivet. De stomkartor som digitaliserats innehåller markanvändningsinformation; åker och äng. Dessutom är de mycket detaljerade vad gäller våtmarker. Täckning är inte fullständig och kvalitén varierande.
Häradskartan trycktes i skalan 1:20 000 och därför mer detaljerad men eftersom den bara finns i delar av landet är stomkartorna intressanta eftersom de fyller ut större delen av luckorna där häradskartan saknas.
Observera att kartbladsnumreringen för Stomkartorna inte stämmer med Generalstabskartans numrering för södra verket. Alla kartblad finns inte heller digitalt.
Stomkartan Södra verket förtydligande (pdf)
Guide till häradskartan och stomkartorna (pdf)
För att få en samlad bild över förändringen av landskapet över tid kan man ladda ner flera skikt och lägga dessa ovanpå varandra eller om man inte vill ladda ner skikt eller saknar programvara för att hantera dessa kan man besöka hemsidor som redan har passat in kartorna till varandra. Flera kartor finns på Lantmäteriets "Min karta".
Min karta | Lantmäteriet (lantmateriet.se)
En sida som innehåller de flesta historiska kartor, bland annat häradskartan och stomkartan, och som är lättåtkomligt för alla är det privata initiativet Kartbild.