Stöd och information

Informera konsumenter om plastbärkassars miljöpåverkan

En person stoppar äpplen i en plastpåse.

Stöd till verksamhetsutövare som tillhandahåller plastbärkassar till konsumenter och därmed har skyldighet att informera om plastbärkassars miljöpåverkan.

Sidan vänder sig till

Dig som tillhandahåller plastbärkassar och ska informera konsumenter. 

Bra att veta

Exempel på de som tillhandahåller plastbärkassar är butiker, apotek och restauranger.

Skyldighet att informera konsumenter

Förordningen (2021:996) om engångsprodukter säger att verksamheter och aktörer som yrkesmässigt tillhandahåller plastbärkassar till konsumenter har informationsplikt om plastbärkassars miljöpåverkan.

Det innebär att de ska informera konsumenter om:

  • plastbärkassars miljöpåverkan
  • fördelar med en minskad förbrukning av plastbärkassar
  • åtgärder som kan vidtas för att minska förbrukningen av plastbärkassar

Informationen till konsumenterna ska innehålla alla tre delarna ovan. Informationen som lämnas ska uppmuntra till ett ansvarsfullt konsumentbeteende och ska vara lättillgänglig och återkommande för konsumenten.

Kravet på information omfattar inte plastbärkassar som tillhandahålls på distans. Inte heller gäller det plastbärkassar som har tunnare väggar än 15 mikrometer och behövs av hygienskäl eller framför allt tillhandahålls som förpackning till livsmedel som säljs i lösvikt. 

Målgrupper för informationen

Målgruppen är alla konsumenter som får eller köper plastbärkassar.

Eftersom konsumenterna har olika behov och drivkrafter behöver målgruppen delas upp i olika undergrupper. På så sätt kan budskapen anpassas efter varje målgrupp så de blir lätta att ta till sig.

Planera kommunikationen

Förutsättningarna för att lyckas påverka konsumenter att minska sin användning av plastbärkassar ökar om olika aktörer arbetar systematiskt med sin kommunikation. Genom att planera, följa upp och sedan utveckla kommunikationen utifrån utfallet skapas ett lärande kring vad som fungerar bra och vad som inte är lika framgångsrikt.

Att ta fram en kommunikationsplan som baseras på en nollmätning är ett viktigt steg i att arbeta systematiskt. En nollmätning handlar om att ta fram information om målgruppernas kunskap, attityder och beteenden. Naturvårdsverket ser gärna att en nollmätning genomförs i samverkan mellan branschorganisationerna och den ideella miljöorganisationen som får bidrag för att genomföra en informationsinsats. Nollmätningen kan också med fördel tas fram inom varje verksamhet som har informationsplikt.

Utifrån nollmätningens resultat utformas vilka insatser som behöver genomföras och vilka budskap som ska användas. Exempelvis kan planen innehålla planering för vilken typ av kund eller grupp som använder flest påsar och var effekten att minska antalet plastbärkassar är störst, vilka metoder som ska användas för att nå stor effekt och hur budskapen ska var utformade för att nå målgrupperna.

Alla aktiviteter i kommunikationsplaneringen ska leda till att det övergripande målet om att minska förbrukningen av plastbärkassar nås. 

Ett exempel på hur aktiviteter en enskild butik eller restaurang kan se ut: 

  • Personalen frågar varje kund om de behöver en bärkasse innan de lämnar över den köpta varan.
  • Information om plastbärkassars negativa miljöpåverkan finns i anslutning till plastbärkassarna.
  • Utbildning av personalen om varför vi ska minska antalet plastbärkassar
  • Information i butiken/restaurangens tidning eller nyhetsbrev
  • Information på butikens/restaurangens webb eller sociala medier.

Kom ihåg att aktiviteterna behöver utvecklas utifrån nollmätning och målgruppernas behov.

Att utforma budskap

Det kan finnas flera lämpliga budskap som anpassas efter olika målgrupper.

Olika aktörer kan använda olika budskap, men för att nå god effekt är det viktigt att olika aktörers budskap hänger ihop och inte spretar. Därför är det en god idé att stämma av budskapen med de olika aktörerna som informerar om plastbärkassar.  

Budskapen behöver utformas så de träffar rätt hos varje målgrupp. Ett exempel på hur budskapen kan utformas är att utgå från följande beståndsdelar baserade på Avfallstrappan.

Avfallstrappan

  1. Minimera – använd väska eller plastkasse du redan har istället för att ta en ny
  2. Återanvänd – använd din plastkasse flera gånger
  3. Återvinn – sortera din använda och slitna plastkasse som plastförpackning

Om avfallstrappan på sopor.nu

Argumentsamling

Naturvårdsverket har tagit fram en argumentsamling som ska ligga till grund för budskapen. De kan användas för att utforma budskap kring vad som kan göras för att minska förbrukningen av plastbärkassar, fördelarna med att minska förbrukningen av plastbärkassar samt dess miljöpåverkan.

Att använda bärkassen eller väskan du har hemma minskar miljöpåverkan

Att använda befintliga kassar och inte ta en ny är en direkt åtgärd för att minska förbrukningen och påverkan på miljön.

Minskad förbrukning av plastbärkassar, Naturvårdsverket 2016 (pdf 720 kB)

Plastbärkassen går att använda igen och igen

En plastbärkasse har ett stort användningsområde. Genom att förlänga livslängden och återanvända bärkassen minskar påverkan på miljön. Genom att använda en plastbärkasse fyra gånger istället för en gång minskar utsläppen av växthusgaser med mer än ett kg (räknat på att 1 kg plast kräver 2 kg olja).

Assessment of impacts of options to reduce the use of single-use plastic carrier bags. Final Report. Chapter 2: Problem definition. BIO Intelligence Service 2011 (pdf)

Guidelines for National Greenhouse Gas Inventories, IPCC 2006

Minskad förbrukning kan förebygga nedskräpning

Att minska förbrukningen oavsett typ av bärkasse är en vinst för miljön. Om mängden nya plastbärkassar minskar i samhället, genom att vi ändrar vårt beteende och använder kassarna flera gånger och att de sedan hanteras som avfall, kan det antas att färre bärkassar medvetet och omedvetet hamnar i naturen.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/720 av den 29 april 2015 om ändring av direktiv 94/62/EG när det gäller att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar

Samhället och miljön vinner på minskad nedskräpning av plast i naturen

En minskad mängd plast i miljön är en viktig åtgärd för att begränsa spridning av plast och mikroplaster. En minskad nedskräpning minskar även renhållningskostnader. Uträkningar visar att nedskräpningen kostar 25 Euro per invånare och år. Ett exempel i Sverige är rengöring av Skageracks kust under 2006 som kostade cirka 15 miljoner kronor och tog cirka 100 personer fyra månader att genomföra. En minskad nedskräpning i stadsmiljö och naturen har också en positiv påverkan på sociala sammanhang och turismen, då nedskräpade platser inte är lika tilltalande.

Marine litter in the North-East Atlantic Region, Ospar Commission 2009 (pdf)

Alla typer av bärkassar påverkar miljön

Alla bärkassar påverkar miljön, från produktionsledet till avfallshanteringen. Det finns för- och nackdelar med alla. För miljön behöver vi minska antalet bärkassar överlag, så använd det du redan har hemma.

The State of Plastics, UNEP 2018 (pdf)

Plast i Sverige – Fakta och praktiska tips, Naturvårdsverket 2019

Minskad förbrukning av plastbärkassar. Naturvårdsverket 2016 (pdf 720 kB)

Att bara använda plastbärkassar en gång är ett resursslöseri

Att vid varje inköp använda en ny bärkasse leder till hög konsumtion av plastbärkassar. Det är ett slöseri på jordens resurser. Plastbärkassen ses idag av många som en engångsartikel. Med en genomsnittlig livslängd på ungefär 30 minuter blir mängden använda plastbärkassar stor.

Assessment of impacts of options to reduce the use of single-use plastic carrier bags. Final Report. Chapter 2: Problem definition. BIO Intelligence Service 2011 (pdf)

Nedskräpning orsakat av plast är ett växande miljöproblem

Plast är den största källan till nedskräpning i naturen och i den marina miljön. I världshaven är det beräknat att ungefär 269 000 ton plast flyter runt. Fortsätter människan att sprida plast i naturen i samma takt som vi gör kommer havet, mätt i vikt, att bestå av mer plast än fisk år 2050. På grund av den långa nedbrytningstiden och höga produktionen ökar mängden plast i naturen. Det kan ta upp till 400 år för naturen att bryta ner plast och det kan finnas mikroplaster kvar som aldrig bryts ner helt. Att skräpa ner är dessutom ett slöseri med resurser eftersom produkten inte återanvänds eller återvinns till nya material.

Plastic Pollution in the World's Oceans. PLoS ONE 2014

The New Plastics Economy. World Economic Forum 2016 (pdf)

Using expert elicitation to estimate the impact of plastic pollution on marine wildlife. Marine Policy. 107-114. 2015 (pdf)

Nedskräpning orsakat av plast är ett problem även i Sverige

Bärkassar och flaskor av plast utgör 70 procent av den totala mängden plast i Östersjön. Under 2018 ökade mängden skräp på de stadsnära stränderna där skräp mättes jämfört med året innan. Plastbärkassar hamnade på plats nummer 7 över det vanligast skräp man hittar i Sverige.

Skräprapporten 2019, Håll Sverige Rent (pdf)

Impact Assessment for a Proposal for a DIRECTIVE OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL

OSPAR Pilot Project on Monitoring Marine Beach Litter: Final Project. OSPAR Commission 2007 (pdf)

Assessment of impacts of options to reduce the use of single-use plastic carrier bags. Final Report. Chapter 2: Problem definition. BIO Intelligence Service 2011 (pdf)

Plast i naturen bryts ner till mikroplaster som påverkar miljön och människors hälsa

Plast bryts ner långsamt och ibland inte helt i naturen, utan bryts ner i mindre partiklar för att slutligen brytas ner till mikroplaster. Plast har en stor spridning i miljön och orsakar skada på djur och natur. Plast i miljön kan även vara källa till spridning av giftiga ämnen då exempelvis långlivade organiska föreningar kan binda till plastens partikelyta. När fiskar och andra marina organismer sväljer plastfragmenten som föda, kan dessa kemikalier överföras uppåt i näringskedjan och slutligen till människan.

POPs Långlivade organiska föreningar på kemi.se 2019

Marine Litter – trash that kills. UNEP 2009 (pdf)

Sources, fate and effects of microplastics in the marine environment: A global assessment. 2015 (pdf)

Nedskräpning orsakat av plast kan skada djur

Fåglar, fiskar och andra däggdjur kan missta plast som föda och riskerar att trasslas in i plasten. Plastbärkassar tillsammans med fiskerelaterade redskap och ballonger beräknas utgöra den största risken för att skada djur i den marina miljön. Mer än en miljon fåglar och hundratusen däggdjur dör varje år världen över efter att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i havet. Plast i den marina miljön kan dessutom transportera icke-inhemska arter till nya platser vilket kan hot känsliga miljöer.

Using expert elicitation to estimate the impacts of plastic pollution on marine wildlife. Marine Policy 66. 2015 (pdf)

Marine Litter – trash that kills. UNEP 2009 (pdf 10 MB)

Utvärdera aktiviteterna

Att följa upp aktiviteterna för att se om målen nås är helt avgörande.

Att jämföra konsumenternas kunskap, attityder och beteenden före och efter genomförda aktiviteter gör att ni ser om målen nås och om aktiviteterna behöver justeras. Här är nollmätningen till hjälp.

Att med hjälp av till exempel enkäter eller intervjuer med butikens besökare undersöka om konsumentmålen nås. Resultatet kan visa vad som fungerar bra men också vad som kan justeras för bättre effekt. 

Lärande och samverkan med andra

Att kommunicera är ett ständigt lärande och att olika aktörer kommunicerar liknande budskap förstärker kommunikationen. Ett sätt att samverka med andra är att hålla gemensamma lärandemöten.

Naturvårdsverket deltar i en samverkansgrupp tillsammans med branschföreningen som är berörda av informationsskyldigheten.

Frågor och svar till konsumenter

Vanliga frågor och svar kring att minska antalet plastbärkassar.

Ta ingen ny bärkasse, använd de bärkassar eller väskan som redan finns hemma. Om du köper eller får en plastbärkasse, se till att använda den så många gånger som möjligt. När plastbärkassen inte kan användas längre, sorterar du den som plastförpackning så kan nya plastprodukter produceras av plasten.

Vi använder cirka 200 plastkassar per person och år i EU och ofta använder vi plastbärkassen bara en gång. I Sverige använder vi färre plastbärkassar (cirka 74 per person och år), men användningen behöver fortfarande minska. Plastbärkassar är en stor källa till nedskräpning och bidrar till spridningen av mikroplaster. Eftersom plast har svårt att brytas ner i naturen skadas många fåglar och däggdjur av att fastna i plasten eller äta av plasten. På grund av den långa nedbrytningstiden är plast ett växande miljöproblem och att använda färre plastbärkassar är en åtgärd för att minska risken för att plast hamnar i naturen.

Alla bärkassar påverkar miljön och därför är det viktigt att använda de påsar, kassar eller väskor som du har hemma. Om du köper en ny påse så se till att använda den så många gånger som möjligt innan du återvinner den.

Alla bärkassar påverkar miljön. Det finns för- och nackdelar med alla. Det går till exempel inte att kompostera bionedbrytbara plastbärkassar i en vanlig hushållskompost och bionedbrytbar plast bryts inte ned i naturen utan orsakar också nedskräpning. Eftersom det är slöseri med resurser att ta en ny påse varje gång du handlar, är det bra att minska antalet bärkassar oavsett vad de är gjorda av. Det allra bästa är att använda den påsen som du redan har hemma.

Kassar gjorda av biobaserad plast är tillverkade av material av biologiskt ursprung. Att en kasse är gjord av en förnybar råvara innebär att råvaran inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid, exempelvis ved från skogen, sockerrör och majs. Alla plastkassar baserade på fossilfri råvara (biobaserad eller förnybar plast) behöver inte vara nedbrytbara utan kan ha designats för att vara lika beständiga som konventionell plast.

De flesta bionedbrytbara plaster är komposterbara. Det krävs dock särskilda förhållanden för att kompostering ska leda till att plasten bryts ner. Det innebär att de flesta plaster inte kan brytas ner i en hemkompost utan det krävs i regel industriell kompostering. I Sverige finns i dagsläget inga sådana anläggningar.

Som plastförpackning.

Som alternativ finns speciella avfallspåsar att köpa på rulle i butik. Dessa påsar är ofta tunnare än plastbärkassarna, vilket innebär att resurser sparas. En annan fördel är att de saknar tryck. När man trycker på plastbärkassar ger det utsläpp av flyktiga organiska ämnen som är farliga för miljön.

Plast är ett mycket användbart material med många fördelar, men som också kan orsaka stor skada för djurlivet. Särskilt då plasten hamnar i hav och sjöar. Sverige har en skyldighet enligt EU:s förpackningsdirektiv att vidta åtgärder för att säkerställa att den årliga förbrukningsnivån inte överskrider 40 tunna plastbärkassar per person senast den 31 december 2025. Att införa en skatt är ett sätt att nå målet.

Eftersom skatten leder till ökade kostnader för handlarna då de köper in sina plastbärkassar, så kommer priset troligtvis att öka. Men det är handlarna som bestämmer vad en plastbärkasse kostar i butik.

Frågor och svar till aktörer

Vanliga frågor och svar kring att minska antalet plastbärkassar.

Vi använder cirka 200 plastkassar per person och år i EU och ofta använder vi plastbärkassen bara en gång. I Sverige använder vi färre plastbärkassar (cirka 74 per person och år), men användningen behöver fortfarande minska. Plastbärkassar är en stor källa till nedskräpning och bidrar till spridningen av mikroplaster. Eftersom plast har svårt att brytas ner i naturen skadas många fåglar och däggdjur av att fastna i plasten eller äta av plasten. På grund av den långa nedbrytningstiden är plast ett växande miljöproblem och att använda färre plastbärkassar är en åtgärd för att minska risken för att plast hamnar i naturen.

Den som i en yrkesmässig verksamhet tillhandahåller plastbärkassar till konsumenter ska informera. Några exempel är butiker, apotek och restauranger. Informationsskyldigheten gäller inte bärkassar som tillhandahålls på distans.

  • Plastbärkassars miljöpåverkan.
  • Fördelarna med en minskad förbrukning av plastbärkassar.
  • Åtgärder som kan vidas för att minska förbrukningen.

EU har valt att bara fokusera på de tunna påsarna. I Sverige har vi tagit ett större grepp och vill minska konsumtionen av alla bärkassar eftersom syftet bland annat är att minska nedskräpning och skapa ett effektivt resursutnyttjande. Målet är att minska alla typer av plastbärkassar och för de tunna finns specifika mål uppsatta.

Under 2019 köpte svensk handel in 761 miljoner tunna plastbärkassar avsedda för konsumenter att packa och bära hem varor i. Sedan den första rapporteringen som gjordes 2017 så har antalet minskat från 837 miljoner kassar.

Förbrukning av plastbärkassar i Sverige

I EU-lagstiftningen finns mål som alla medlemsländer ska nå. Vad medlemsstaterna väljer att införa i lagstiftningen för att nå målen är frivilligt. Sverige har valt att alla som tillhandahåller plastbärkassar ska rapportera hur många kassar som tillverkas och förs in till Sverige samt att alla som tillhandahåller plastbärkassar ska informera konsumenter. Den 1 maj 2020 infördes även en skatt för den som yrkesmässigt tillverkar, för in eller tar emot plastbärkassar. Dessa krav i lagstiftningen syftar till att minska antalet plastbärkassar och att nå målet.

Skatt på plastbärkassar

Plast är ett mycket användbart material med många fördelar, men som också kan orsaka stor skada för djurlivet. Särskilt då plasten hamnar i hav och sjöar. Sverige har en skyldighet att enligt EU:s förpackningsdirektiv vidta åtgärder för att säkerställa att den årliga förbrukningsnivån inte överskrider 40 tunna plastbärkassar per person senast den 31 december 2025. Att införa en skatt är ett sätt att nå målet.

Alla bärkassar påverkar miljön, det finns för- och nackdelar med alla. Det handlar bland annat om vad de är gjorda av, hur de tillverkas, vilka egenskaper de har och hur de hanteras efter förbrukning. 

När det gäller plastbärkassar finns det flera olika benämningar på plast baserat på ursprung och vilka egenskaper de har. Det finns flera olika benämningar för plaster som tillverkas och marknadsförs som plaster som kan brytas ner. Bionedbrytbar plast, nedbrytbar plast, bioplast och komposterbar plast är exempel på sådana benämningar. 

Flera av dessa benämningar riskerar att vara missvisande eftersom de kan stå för många olika saker, vilket kan leda till att kassarna hanteras fel efter förbrukning. Det går till exempel inte att kompostera bionedbrytbara plastbärkassar i en vanlig hushållskompost och bionedbrytbar plast bryts inte ned i naturen utan orsakar också nedskräpning. Eftersom det är slöseri med resurser att ta en ny påse varje gång du handlar, är det bra att minska antalet bärkassar oavsett vad de är gjorda av.

Kassar gjorda av biobaserad plast är tillverkade av material av biologiskt ursprung. Att en kasse är gjord av en förnybar råvara innebär att råvaran inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid, exempelvis ved från skogen, sockerrör och majs. Alla plastkassar baserade på fossilfri råvara (biobaserad eller förnybar plast) behöver inte vara nedbrytbara utan kan ha designats för att vara lika beständiga som konventionell plast.

En bionedbrytbar plastbärkasse kan vara tillverkad av biobaserad och/eller fossil råvara. Plast som marknadsförs som "bionedbrytbar" kräver specifika miljöförhållanden för att mineraliseras. Det är dock svårt att bedöma en fullständig nedbrytning. Standarden för kompostering och biologiskt nedbrytningsbara förpackningar har en process som tillåter en fraktion under två millimeter för att definieras som nedbrytbar. Det betyder att bionedbrytbar plast inte bryts ned i naturen utan orsakar nedskräpning. Om den lämnas i naturen kan den skada djur och natur lika illa som en annan plastbärkasse. 

De flesta bionedbrytbara plaster är komposterbara. Det krävs dock särskilda förhållanden för att kompostering ska leda till att plasten bryts ner. Det innebär att de flesta plaster inte kan brytas ner i en hemkompost utan det krävs i regel industriell kompostering. I Sverige finns i dagsläget inga sådana anläggningar.

Plastbärkassar är en stor källa till nedskräpning och spridning av mikroplaster. Oavsett om en plastbärkasse är tillverkad av förnyelsebar eller fossil råvara så finns det i dagsläget inga plaster som bryts ner fullständigt i den naturliga miljön, åtminstone inte inom en tidshorisont utan att riskera att skada levande organismer. Plast är en potentiell risk för levande organismer oavsett om den är intakt eller om den delvis har brutits ner. Plast kan bland annat skada levande organismer och djur genom problem med insnärjning och att det misstas för föda. Plast innehåller dessutom en rad olika naturfrämmande ämnen som i sig kan utgöra ett miljöproblem. När plasten bryts ner kan dessa ämnen migrera och ha en negativ påverkan på kringliggande miljö. Så även om plasten till slut bryts ner så hinner den ha en negativ påverkan på miljön under själva nedbrytningsprocessen.

Varför är det viktigt att informera?

Alla medlemsstater i EU jobbar just nu med upplysningskampanjer om de negativa miljöeffekterna av förbrukning av tunna plastbärkassar.

För att säkerställa att de plastbärkassar som behövs inte orsakar nedskräpning bör lämpliga åtgärder genomföras och konsumenterna informeras om hur kassarna ska hanteras när de blir avfall.

EU skriver också att det har visat sig att information till konsumenter spelar en avgörande roll för att uppnå mål om att minska förbrukningen av plastbärkassar.