Anmälnings- och tillståndsplikt enligt miljöprövningsförordningen

I miljöprövningsförordningen är verksamheterna markerade A, B eller C. Detta anger om de är tillstånds- eller anmälningspliktiga. Kravet på tillstånd- och anmälningsplikt grundas på en bedömning av verksamhetens omgivningspåverkan, typ av verksamhet och storleken på verksamheten. I huvudsak gäller följande:

• Verksamheter med den största omgivningspåverkan ska söka tillstånd hos mark- och miljödomstol. Dessa kallas för A-verksamheter. 
• Verksamheter som påverkar omgivningen något mindre ska söka tillstånd hos miljöprövningsdelegation vid länsstyrelse. Dessa kallas för B-verksamheter. 
• Vissa verksamheter kräver inte tillstånd utan måste i stället anmälas till kommunen för att få bedrivas. Dessa kallas för C-verksamheter. 
• Övriga verksamheter behöver varken tillstånd eller anmälas. De ska ändå följa kraven i miljöbalken och kommunens miljökontor eller motsvarande utövar tillsyn över dem.

En tillståndspliktig verksamhet får inte bedrivas förrän den har tillstånd till det. Det krävs med andra ord ett aktivt beslut från tillståndsmyndigheten. 

För anmälningspliktiga verksamheter gäller att de inte får påbörjas förrän de har anmälts till tillsynsmyndigheten och det gått minst sex veckor, om inte tillsynsmyndigheten bestämmer något annat. Detta innebär att har tillsynsmyndigheten inte fattat något beslut inom sex veckor kan verksamheten bedrivas. 

I miljöprövningsförordningen anges också vad som gäller vid ändring av miljöfarliga verksamheter. Vissa ändringar är tillståndspliktiga medan andra är anmälningspliktiga. 

Det krävs tillstånd för ändring av en tillståndspliktig verksamhet om ändringen i sig innebär en sådan verksamhet eller åtgärd som är tillståndspliktig enligt 2-32 kap miljöprövningsförordningen. Det krävs också tillstånd om ändringen i sig eller tillsammans med tidigare ändringar innebär att en olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön kan uppkomma.

En ändring av en tillståndspliktig verksamhet är anmälningspliktig om ändringen inte är tillståndspliktig enligt föregående stycke. Ändringen får inte heller påverka tillståndets omfattning eller tidigare meddelade särskilda villkor för att den ska vara anmälningspliktig. Gör ändringen det är den tillståndspliktig. 

Att ändra en anmäld verksamhet kräver anmälan om ändringen har betydelse från störningssynpunkt. Ändringen får inte heller vara tillståndspliktig. 

I miljöprövningsförordningen finns också flera tillfälliga regellättnader när det gäller anmälnings- och tillståndsplikt, några av dessa redogörs för nedan.  

Om tillståndsplikt saknas för en verksamhet kan tillsynsmyndigheten, med stöd av 9 kap. 6 a § miljöbalken, förelägga en verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd. Förutsättningen är att verksamheten medför risk för betydande föroreningar eller andra betydande olägenheter för människors hälsa eller miljön.

Tillstånds- och anmälningsplikt kan följa av andra bestämmelser än miljöprövningsförordningen. Ett exempel på det är bestämmelserna i förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. I förordningen finns bestämmelser om tillståndsplikt för miljöfarliga verksamheter som hanterar vissa farliga ämnen (5 och 6 §§). Det finns också bestämmelser om inrättande av avloppsanläggningar och värmepumpar med mera (12-20 §§). En kommun kan dessutom besluta om att vissa åtgärder, exempelvis inrättande av torrtoalett, omfattas av lokala krav på anmälan eller tillstånd i kommunala hälsoskyddsföreskrifter eller avfallsföreskrifter.

Även om det inte krävs tillstånd kan den som bedriver eller planerar att bedriva en miljöfarlig verksamhet ansöka om tillstånd till verksamheten (9 kap. 6 b § miljöbalken). 

Den som bedriver miljöfarlig verksamhet kan ha tillstånds- eller anmälningsplikt för sin verksamhet. Vilken typ av verksamhet som ska ha ett tillstånd eller som ska anmäla framgår av miljöprövningsförordningen. I Sverige måste cirka 6 000 verksamheter ha ett tillstånd och cirka 20 000 verksamheter omfattas av anmälningsplikt till tillsynsmyndigheten. Miljöfarlig verksamhet är uppdelad i olika typer eller branscher, vilka framgår av miljöprövningsförordningens kapitelindelning.

Miljöprövningsförordningen innehåller 32 kapitel. Kapitel 1 innehåller regler om tillstånds- och anmälningsplikt, prövning av tillståndsfrågor, handläggning av anmälningar, verksamhetskoder och industriutsläppsverksamheter. Kapitel 2-32 innehåller närmare bestämmelser för olika typer av verksamheter eller branscher.

Bestämmelserna i kapitel 2-32 består av verksamhetsbeskrivningar där typen av verksamhet närmare beskrivs och avgränsas. I bestämmelserna finns ofta tröskelvärden som begränsar vilken omfattning en verksamhet ska ha för att omfattas av en viss bestämmelse. Det framgår även om det är tillstånds- eller anmälningsplikt som gäller för den beskrivna verksamheten.

Varje bestämmelse har dessutom en verksamhetskod. Verksamhetskodens syfte är att underlätta rapportering och databehandling.

Vägledning ges till respektive paragraf. Vi rekommenderar läsaren att läsa förordningen parallellt med vägledningen eftersom det alltid är den senaste tryckta versionen av författningstexten i Svensk författningssamling (SFS) som är den gällande.

Miljöprövningsförordningen trädde i kraft den 18 juni 2013. Den ersatte då de tidigare bestämmelserna om tillstånd och anmälan som fanns i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH-bilagan).

Den 1 januari 2017 gjordes vissa förändringar i miljöprövningsförordningen. En översättningsnyckel mellan miljöprövningsförordningens paragrafer och koder före respektive efter 1 januari 2017 har tagits fram. Översättningsnyckeln består av en flik per kapitel i miljöprövningsförordningen. Störst förändringar jämfört med den tidigare miljöprövningsförordningen finns i kapitel 5 (Livsmedel och foder), kapitel 12 (Kemiska produkter) och kapitel 29 (Avfall).

Översättningsnyckel MPF (excel 756 kB)

Behöver du översättningsnycklar till en äldre version av miljöprövningsförordningen eller kommentarer till äldre verksamhetsbeskrivningar? Dem hittar du under rubriken "Bakgrund".

Observera att översättningsnyckeln endast är avsedda som ett stöd vid tillämpningen. Kontrollera alltid mot författningstexten. Det är den senaste tryckta versionen av författningstexten i Svensk författningssamling som gäller.

Försök att så långt som möjligt hitta svaret på din fråga genom att läsa informationen på denna webbplats eller i miljöprövningsförordningen. Är du verksamhetsutövare och ändå behöver fråga – kontakta i första hand den myndighet som har tillsyn över din verksamhet, eller din branschorganisation.

Tillfälliga ändringar har införts i miljöprövningsförordningen och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Ändringarna möjliggör ett snabbare byte av bränsle i befintliga anläggningar för produktion av fjärrvärme eller fjärrvärme och el som i dag drivs med gas, om det finns en överhängande risk för brist på gas.

Verksamhetsutövaren ska ha möjlighet att, under en begränsad period, i stället för att ansöka om tillstånd, anmäla ändringarna till tillsynsmyndigheten. Det är främst fjärrvärmeanläggningar i sydvästra Sverige som använder gas som bränsle.

Den 25 juni 2020 trädde tillfälliga regellättnader för miljöprövning i kraft. De tillfälliga regellättnaderna har nu upphört.

De tillfälliga regellättnaderna gällde för vissa utpekade miljöfarliga verksamheter där behovet av ändring hade uppkommit i samband med spridningen av covid-19, till exempel tillverkare av sjukvårdsmaterial eller medicinsk utrustning samt krematorier, timmerlagring och fiskodling.