Vedeldning
Elda med ved i kamin, spis och ugn
Vedeldning är en av de största källorna till hälsofarliga luftföroreningar i Sverige. Här får du råd om hur du kan minska utsläppen med upp till 50 procent genom att elda på rätt sätt.
Utsläppen av luftföroreningar från vedeldning är skadliga för både människors hälsa och för miljön. Sot från eldningen har också en klimatpåverkan. Det här kan vi påverka genom att elda på rätt sätt.
Se filmen eller läs här nedan om hur du eldar för att utsläppen ska bli så små som möjligt.
Den här sidan vänder sig till
Dig som eldar med ved i kamin, spis eller ugn.
Innan du eldar
Om du har en eldningsinstruktion för din eldstad, följ den. Se också till att använda bra ved och tändmedel.
Torr ved
Elda med ved och inget annat i din vedeldade kamin, spis eller ugn. Att elda sopor, plast, impregnerat virke och liknande är inte tillåtet. Det ger utsläpp av giftiga ämnen och är dessutom olagligt att elda eftersom det klassas som avfall.
Veden ska vara lagom torr. Det innebär att den har en fukthalt på 15–20 procent. Alltför fuktig ved ger sämre förbränning och större utsläpp av luftföroreningar, eftersom vattnet först måste kokas av. En bra tumregel att veden bör ha legat utomhus under tak i minst ett halvår och gärna ett år. Under den tiden hinner fukthalten minska från runt 50 procent till runt 15–20 procent.
Ett enkelt sätt att testa om veden är lagom torr är att stryka lite diskmedel och vatten på ena änden av ett vedträ och blåsa kraftigt från andra änden. Om det bildas luftbubblor i diskmedlet kan luften transporteras genom vedträets längsgående fibrer och veden är lagom torr. Det finns också fuktmätare att köpa om du vill mäta vedens fukthalt mer exakt.
Använd den ved du tar in inom ett par veckor, annars kan den bli lite väl torr. Ett väldigt torrt vedträ med en fukthalt under tio procent brinner upp fort och ger lite mindre värme. Dessutom blir utsläppen av föroreningar som sot och kolväten lite högre när vedträn som är väldigt torra eldas.
Tändmedel
För att få bra fart på elden och minimera utsläppen är det bra att använda tändmedel. Antingen kan man använda braständare som till exempel briketter, block, tändpåsar och annat som går att köpa i affär eller så kan man använda fint huggna vedträn eller näver från björkved. Det finns olika verktyg och knivar som kan användas för att spänta ved till tändmedel.
Undvik helst tidningspapper, det kan fördröja upptändningen och förhindra lufttillförseln. Det kan även bilda sotflagor som smutsar ner.
Använd inte tändvätska, det kan vara väldigt farligt ur brandsäkerhetssynpunkt och det genererar mer föroreningar.
Tänd brasan
Stapla vedträna på ett luftigt sätt. Ett smart sätt är att lägga ett par större vedträn underst och sedan ett par lager till som i en fyrkant. Se till så att vedträna i det översta lagret är lite mindre.
Placera sedan tändmedel i toppen av brasan, precis under de översta vedträna.
Tänd sedan tändmedlet och låt luckan stå lite öppen tills elden tagit sig i de översta vedträna. Stäng sedan igen luckan, men se till att lufttillförseln fortfarande är god.
Även om det kan ta en liten stund för brasan att ta sig så är vinsterna med att tända i toppen många. Gaserna som förångas från veden förbränns i stället för att spridas som föroreningar i luften. Elden brinner jämnare och det blir mer värme per vedträ.
Ge lagom lufttillförsel
En av de viktigaste delarna i en god förbränning är att lufttillförseln är tillräcklig och lagom stor i de olika skedena av eldningen.
När elden tänds behövs rikligt med luft och då kan du ha luckan lite öppen. När elden tagit sig, stäng luckan men se till så att lufttillförseln fortfarande är god, det vill säga att spjällen är fullt öppna. När elden sedan har kommit igång ordentligt efter några minuter kan du sänka lufttillförseln lite.
Vid lagom lufttillförsel brinner brasan med klara gula lågor som är livliga men inte för kraftfulla.
Brasan behöver alltså som mest luft vid upptändningen och sedan lite mindre eftersom, men se till att inte strypa lufttillförseln för mycket.
Ett eldningsbeteende som är dåligt i flera avseenden är så kallad pyreldning. Det innebär att brasan eldas lågintensivt under lång tid genom att ha väldigt låg lufttillförsel. Att elda på det sättet minskar verkningsgraden och ger därmed mindre värme samt orsakar ofta kraftig tjärbildning och höga utsläpp av skadliga luftföroreningar. Pyreldning ökar dessutom risken för sotbrand.
Påfyllning av ved
Om du vill hålla brasan igång när veden brunnit upp och det bildats en glödbädd, fyll då på med två–tre vedträn. Lägg gärna vedträna i kors så att de ligger luftigt.
När de nyinlagda vedträna tar sig är det bra att spjället är helt öppet för att sedan justera lufttillförseln lite när de har tagit sig ordentligt.
Kolla röken
Om brasan brinner med en klargul låga utan att sota eller imma igen kaminens glas är förbränningen bra.
Ett annat sätt att se ifall du eldar på ett bra sätt är att gå ut och titta på röken som kommer ur skorstenen. Om du eldar bra ska röken från skorstenen helst inte synas alls, förutom då det är kallt ute och ofarlig kondens som ser ut som vit rök kan bildas.
Om röken är gulaktig, svart eller grå är det tecken på att det kommer ut mycket luftföroreningar. I så fall kan det vara bra att rådfråga din sotare om vad det kan bero på.
Speciella väderförhållanden – temperaturinversion
Olika väderförhållanden kan ha en betydande inverkan på spridningen av vedrök. Normalt sett avtar temperaturen i utomhusluften med ökande höjd över jordytan. Om temperaturen i stället ökar med höjden uppstår ett fenomen som kallas inversion, eller spärrskikt. Luftens rörelse i höjdled förhindras vid inversion och utsläpp som sker vid marknivå, såsom vedrök från en skorsten, stiger då inte uppåt och luften blandas inte runt lika väl vilket påverkar luftkvaliteten.
Inversion kan uppstå exempelvis när det är högtryck eller på natten då markytan strålar ut mer energi. Vintertid kan mer kraftiga marknära inversioner uppstå om det är molnfritt och inte blåser mycket. Solens värme under dagen är då oftast för svag för att lösa upp inversionen.
Fördelar med att elda enligt dessa råd
Följer du dessa råd så ger din eldning mindre hälsoskadliga utsläpp i din närmiljö. Det är även bättre för klimatet och din plånbok. Dessutom är risken för bränder mindre om du följer dessa råd.
För hälsan
Precis som vid all annan förbränning bildas det luftföroreningar även vid vedeldning. I vissa områden, särskilt tätbebyggda områden med mycket vedeldning, är vedeldning en relativt stor källa till utsläpp av miljö- och hälsoskadliga luftföroreningar.
När man eldar ved sker till exempel utsläpp av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och små partiklar. Små partiklar kan leda till problem i andningsvägarna och hjärt-kärlsystemet och vissa polycykliska aromatiska kolväten, såsom bens(a)pyren, är cancerframkallande. Särskilt känsliga för dessa utsläpp är barn och äldre samt astmatiker och andra människor som lider av luftrörs- och andningsbesvär. Luftföroreningar från vedeldning orsakar hundratals förtida dödsfall i Sverige varje år.
Genom att elda enligt råden ovan minskar utsläppen av hälsofarliga luftföroreningar från både gamla och nya eldstäder.
För klimatet
Ved är ett förnybart bränsle som vid eldning ger upphov till utsläpp av biogen koldioxid. Vedeldning är i dag en av de största källorna till att sot sprids i Arktisområdet, vilket påskyndar issmältningen och orsakar klimatstörningar i hela världen. Att elda på ett mindre miljöpåverkande sätt är en enkel insats som var och en kan bidra med för att begränsa klimatförändringarna.
För plånboken
Faktum är att det går att spara både pengar och tid genom att förbättra sin eldningsteknik. Genom att skapa en effektiv brasa går det åt mindre ved, vilket betyder att du behöver hugga och/eller köpa mindre ved.
För säkerheten
Eldar du enligt dessa råd minskar sot- och tjärbildning i skorstenen vilket gör att risken för sotbränder minskar. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har en bra guide med fler tips på vad du ska tänka på för att elda på ett säkert sätt.