Kartstöd för blyhagelförbud
Här hittar du ett kartstöd som ska göra det lättare att följa blyförbudet vid våtmarker. Kartstödet består av en karta och ett tillhörande tolkningsstöd.
Sidan vänder sig till
Jägare som planerar att jaga med hagelvapen.
Bakgrund till förbudet
Det är förbjudet att, i eller inom 100 meter från en våtmark, dels avlossa blyhagelammunition, dels ha med sådan ammunition vid skytte i våtmarker eller på väg till eller från skytte i våtmarker.
Detta enligt förordning (EU) 2021/57 om ändring av bilaga XVII till Reach vad gäller bly i hagelammunition i eller kring våtmarker1 (EU-förordningen).
Våtmarker som kan fungera som livsmiljö för vattenfåglar är vad som omfattas av förbudet, enligt ett avgörande i EU-domstolen.
Kartstödets syfte och utformning
I syfte att underlätta för jägare att bedöma vilka områden som omfattas av EU-förbudet har Naturvårdsverket tagit fram ett tolkningsstöd anpassat för Lantmäteriets öppna karttjänst Min karta.
Utifrån sannolikhet att områden omfattas av förbudet har de indelats i tre klasser:
- Område som sannolikt omfattas av förbud: typiska livsmiljöer för vattenfåglar, området omfattas med stor sannolikhet av förbud
- Område som kan omfattas av förbud: kan utgöra livsmiljö för vattenfåglar och kan därmed även omfattas av förbud
- Område som sannolikt inte omfattas av förbud: fungerar sannolikt inte som livsmiljö för vattenfåglar och omfattas därmed sannolikt inte heller av förbud
Kartstödet är tänkt som stöd för att göra det lättare att följa förbudet. Det är dock inte juridiskt bindande och brister i kartstödet friskriver inte jägaren från ansvar. De faktiska omständigheterna på platsen avgör i slutändan om förbudet gäller, inte kartstödet.
Det innebär att jägaren själv behöver bedöma var i det aktuella jaktområdet som förbudet mot blyhagel gäller. I och kring dessa områden bör lämpliga försiktighetsåtgärder vidtas innan en skjut- eller jaktverksamhet inleds. Om det är oklart för den enskilde ifall ett område omfattas av förbudet är rekommendationen att blyhagel inte används.
Tolkningsstöd snabbguide
Tolkningsstödet är framtaget för att förenkla jägares bedömning av var förbudet mot blyhagel vid våtmarker gäller.
Så använder du Min karta
Karta
Tolkningsstödet är anpassad för Lantmäteriets webbaserade karttjänst Min karta.
På denna sida finns viktig information om karttjänsten. Min karta finns också som app att hämta till mobila enheter (Android och iOS). Funktionerna i apparna skiljer sig något åt från den webbaserade tjänsten av Min karta som beskrivs nedan.
Mer information om samt länkar till hjälp och tips för mobilapparna (lantmateriet.se)
I Min karta används Lantmäteriets visningstjänst Topografisk webbkarta Visning. Den innehåller ett urval av topografisk information från flera av Lantmäteriets produkter. Naturvårdsverkets tolkningsstöd bygger på att användaren:
- Använder sig av någon av bakgrunderna som innehåller kartinformation som till exempel Karta eller Bergodalkarta.
- Zoomar in till den mest detaljerade skalnivån (Skala ~ 1:10 000).
Viktigt att notera är att samtliga skalnivåer, inklusive den mest detaljerade, innehåller vissa fel och brister. Kartbilden stämmer därför inte alltid överens med verkligheten. Var därför alltid uppmärksam på hur det förhåller sig i området där du jagar.
Teckenförklaring till skalnivå Skala ~ 1:10 000 finns i teckenförklaringen för Topografisk webbkarta Visning på Lantmäteriets webbplats.
Topografisk webbkarta teckenförklaring (lantmateriet.se)
Under stycket Tolkningsstöd tas de symboler som berör våtmark upp och beskrivs mer i detalj. Det är viktigt att vara medveten om att områden som sannolikt omfattas av förbud och områden som kan omfattas av förbud kan representeras av samma symbol eftersom enskilda symboler täcker flera olika typer av till exempel svårframkomlig sankmark.
I Min Karta finns det även möjlighet att titta på flygbildskartor. Dessa kan i många fall ge ytterligare och mer uppdaterad information om ett område och även möjliggöra identifiering av ej kartlagda objekt.
Förutom grundläggande kartfunktioner som zoomning och förflyttning i Min karta finns andra användbara funktioner som till exempel:
- Mät i kartan: Sträcka eller area kan mätas i kartan.
- Rita i kartan: Områden och text kan läggas till i kartan.
- Dela kartan: Det kartområde du ser på skärmen kan delas med andra med hjälp av en webblänk.
- Skriv ut: Skapa en pdf av det kartområde du ser på skärmen och som du sedan kan skriva ut.
För fler och mer detaljerade beskrivningar av Min kartas funktioner och deras ikoner se:
Tolkningsstöd anpassat för Min karta
a) Område som sannolikt omfattas av förbud
Typiska livsmiljöer för vattenfåglar är områden som med stor sannolikhet omfattas av förbudet mot blyhagel. Dessa områden omfattar flera olika typer av våtmarker:
- I kust- och havsområden ingår grunda marina vatten, blottade ler- och sandbottnar, strandängar, sand-, grus, och stenstränder, laguner, havsvikar och sund samt musselbankar och musselrev (ned till sex meters djup vid lågvatten).
- Naturliga såväl som konstruerade våtmarker och öppna vatten. Exempel på detta är sjöar och dammar av olika slag. Även vattenbruksdammar för till exempel fiskodling, och områden för behandling av avlopps- och dagvatten ingår.
- Översvämningsområden inklusive säsongsöversvämmad åker, äng och betesmark.
- Permanenta inlandsdeltan.
- Öppna myrar som mossar, kärr och mader.
- I fjällmiljö omfattas alpina och tundravåtmarker som fuktängar och temporära vatten som uppstår från snösmältningen.
Nedan tas symboler och symbolkombinationer som är relevanta för att identifiera vad som skulle kunna vara områden som sannolikt omfattas av förbud i Min Karta upp. Symbolerna är hämtade från skalnivå Skala ~ 1:10 000 i Lantmäteriets teckenförklaring för Topografisk webbkarta Visning.
Områden som sannolikt omfattas av förbud inom symbolen för sankmark
Sankmark visas i Min Karta med horisontellt streckade linjer. Brun färg betyder att det är en fast sankmark, blå färg att sankmarken är blöt och svårframkomlig. När symbolen visas mot en ljus bakgrund betyder det att sankmarken är öppen eller buskklädd. Vassbälten visas också med denna symbol. Notera att de två sistnämnda miljöerna faller inom område som kan omfattas av förbud. För att skilja områden som sannolikt omfattas av förbud från områden som kan omfattas av förbud kan ytterligare information eller en bedömning i fält behövas.
Symbolen för sankmark möjliggör identifiering av områden som sannolikt omfattas av förbud. Exempel på dessa är öppna våtmarker som myrar, mossar, kärr och översvämningsmark i anslutning till sjöar och vattendrag.
I figur 1 har några sankmarker som sannolikt omfattas av förbud markerats med gula stjärnor. Variationen är stor från strandvåtmarker till kärrområden och eventuella svämområden.
Områden som sannolikt omfattas av förbud inom symbolen för vatten
Vatten visas som ljusblå områden i Min karta. Avgränsningslinjen runt vattenområdet utgör strandlinjen vid normalvattenstånd och kan därför variera i fält. Är strandlinjen streckad innebär det att den varit diffus och därför svårare att kartlägga.
Med hjälp av symbolen för vatten kan kust- och havsvatten, sjöar, dammar och annat ytvatten identifieras.
I figur 2 har vatten som är område som sannolikt omfattas av förbud markerats med blå stjärnor.
Områden som sannolikt omfattas av förbud inom symbolerna för åkermark, öppen mark och kalfjäll
I figur 3 visas ett lågt liggande jordbrukslandskap i ett i övrigt kuperat landskap. Här kan det finnas åkrar, betesmark och annan öppen mark som tidvis översvämmas. Det stora området med blöt sankmark runt Haversjön kan vara en indikation på detta. Så även en struktur (gul pil) som ligger längs gränsen mellan sankmarken och åkermarken i den nordöstra delen som skulle kunna vara en vall för att skydda mot höga vattennivåer.
Ytterligare områden som sannolikt omfattas av förbud utan att visas med kartsymbol
Övriga typiska livsmiljöer utan symbol
Notera att våtmarkstyper som utgör område som sannolikt omfattas av förbud kan förekomma i landskapet utan att visas i kartorna. Utöver sådana våtmarkstyper som nämnts ovan, gäller detta i synnerhet marina miljöer, men även till exempel inlandsdeltan som inte heller är utmärkta i Min Karta.
b) Område som kan omfattas av förbud
Områden som kan utgöra livsmiljö för vattenfåglar och kan därmed även omfattas av förbud. Dessa områden omfattar flera olika typer av våtmarker:
- Marina klippstränder och växtsamhällen som tång- och sjögräsområden.
- Permanenta och temporära vattendrag inklusive forsar och vattenfall.
- Diken och kanaler.
- Vatten/våtmark i dagbrott och täkter.
- Sötvattenskällor.
- Karst och andra underjordiska hydrologiska system, framför allt grottor.
- Trädklädda våtmarker som sumpskog, svämskog och trädklädda mossar och kärr.
- Buskdominerade våtmarker.
Nedan tas symboler som är relevanta för att identifiera ovanstående områden som kan omfattas av förbud i Min Karta upp. Symbolerna är hämtade från skalnivå Skala ~ 1:10 000 i Lantmäteriets teckenförklaring för Topografisk webbkarta Visning.
Områden som kan omfattas av förbud inom symbolen för sankmark
Buskdominerade våtmarker visas med symbolen för sankmark och särskiljs alltså inte från helt öppna våtmarker som faller under områden som sannolikt omfattas av förbud och som visas med samma symbol. För att skilja de områden som sannolikt omfattas av förbud från områden som kan omfattas av förbud kan därför ytterligare information eller en bedömning i fält behövas.
Skogbevuxen sankmark visas med hjälp av sankmarkens horisontella bruna eller blå linjer med en bakomliggande grön symbol för skog. Den gröna nyansen kan variera beroende på vilken typ av skog som är kartlagd.
I figur 4 visas ett område med både öppna och/eller buskklädda sankmarker samt skogbevuxen sankmark. Den skogbevuxna sankmarken samt de sankmarker som är buskklädda faller inom områden som kan omfattas av förbud.
Områden som kan omfattas av förbud inom symbolerna för rinnande vatten
Nedan visas de symboler som täcker in permanenta och temporära rinnande vatten, inklusive forsar och vattenfall. När ett rinnande vatten är sex meter eller bredare visas det med ytsymbolen för vatten. Är det smalare än sex meter visas det med en blå linje.
I figur 5 visas ett område där bredare vattendrag visas med den blå symbolen för vatten (blå stjärna), smalare med blå linjer (vita stjärnor) och där även ett vattenfall och forsar (gula pilar) förekommer.
Ytterligare områden som kan omfattas av förbud utan att visas med kartsymbol
Marina växtsamhällen och klippstränder, karst och andra underjordiska hydrologiska system samt sötvattenskällor visas inte i Min karta.
c) Områden som sannolikt inte omfattas av förbud
Områden som sannolikt inte fungerar som livsmiljö för vattenfåglar omfattas sannolikt inte heller av förbud.
Alla områden som varken hamnar i kategori a) eller b) eller inom 100 meter från sådana områden, är områden som sannolikt inte omfattas av förbud.
Tillfälliga vattenpölar eller områden som till exempel på grund av sin storlek eller instabilitet sannolikt inte fungerar som livsmiljö för vattenfåglar är undantagna från förbudet.
Förbud även 100 meter omkring berörda våtmarker
Förbudet gäller i berörd våtmark och inom 100 meter ifrån våtmarkers yttre gräns (se figur 6 för ett exempel).
Varför pekas inte områden med blyhagelförbud ut mer exakt?
Det är i dagsläget inte möjligt att ta fram kartor som exakt visar var blyhagelförbudet gäller vid en viss given tidpunkt. Svårigheterna beror dels på att den befintliga kartan varken visar all förekommande våtmark eller uppdateras kontinuerligt. Dels på att yttergränserna för berörda våtmarker inte är statiska och att de inte har kartlagts med exakthet. Dessutom finns det utmaningar i att mer exakt peka ut förekomsten av livsmiljöer för det stora antalet arter av vattenfåglar. Detta stöd syftar därför till att underlätta för jägare att identifiera de områden som berörs av förbudet.
Hur skulle det vara om man istället − för att låta den enskilde bedöma vilka områden som omfattas av förbudet – utformat tolkningsstödet för att hela tiden definitivt tudela landet i områden där blyhagelanvändningen är förbjuden respektive tillåten? För att en sådan indelning ska vara trygg för jägare att använda, utan risk att bryta mot förbudet, skulle den behöva ta det säkra före det osäkra och utgå från att betydligt större arealer omfattas av förbudet. Tolkningsstödet är därför istället utformad som ett mer nyanserat stöd som syftar till att underlätta för jägare att identifiera de område som omfattas av eller kan omfattas av förbudet.
Mer om förbudet
EU-kommissionen antog i januari 2021 förordning (EU) 2021/57 om ändring av bilaga XVII till Reach1 vad gäller bly i hagelammunition i eller kring våtmarker. I förordningen ges begreppet våtmark samma definition som i Ramsarkonventionen.
Förordningen innebär att det efter den 15 februari 2023 är förbjudet att, i eller inom 100 meter från en våtmark, dels avlossa blyhagelammunition, dels medha sådan ammunition vid skjutning i våtmarker eller på väg till eller från skjutning i våtmark.
Våtmarker som omfattas av förbudet
Följande våtmarker berörs av förbudet:
- Sumpmarker, kärr, torvmossar eller vattenområden.
Dessa vattenområden kan vara naturliga, konstgjorda, permanenta eller tillfälliga samt stillastående eller rinnande med sött, bräckt eller salt vatten. Havsområden med ett djup vid lågvatten som inte överstiger sex meter ingår.
Samtidigt är det endast de delar av ovanstående våtmarkstyper som utgör eller kan utgöra livsmiljöer för vattenfåglar som omfattas. Det vill säga, av uppräknade våtmarkstyper omfattar förbudet inte delar som sannolikt inte fungerar som livsmiljö för vattenfåglar, till exempel på grund av sin storlek eller instabilitet.
Detta framkommer av att syftet med förordningen är att skydda vattenfåglar och de arter som konsumerar dem. Vidare har ett avgörande i EU-domstolen utpekat att det är just de delar av våtmarkstyperna som utgör livsmiljöer för vattenfåglar som omfattas av förbudet.
Bakgrunden till förbudet
Bakgrunden till de nya reglerna för bly i hagelammunition i eller kring våtmarker är avtalet om bevarande av afroeurasiska flyttande vattenfåglar och fågeldirektivet 2009/147/EG.847. Syftet med dessa är att främja skyddet för vattenfåglar och deras livsmiljöer året runt på deras övervintrings-, vilo- och häckningsområden. Enligt avtalet avses med ”vattenfåglar” de fågelarter som ekologiskt är beroende av våtmarker för åtminstone en del av sin årscykel, vilka har ett utbredningsområde som helt eller delvis ligger inom avtalsområdet och som står upptagna i bilaga 2 till avtalet. I förordningen om ändring av Reach bilaga XVII vad gäller bly i hagelammunition i eller kring våtmarker är definitionen av våtmark följande:
sumpmarker, kärr, torvmossar eller vattenområden, oavsett om de är naturliga eller konstgjorda, permanenta eller tillfälliga eller består av vatten som är stillastående eller rinnande, sött, bräckt eller salt, inbegripet havsområden med ett djup vid lågvatten som inte överstiger sex meter.
Det ansågs lämpligt att återge den definition av våtmark som används i Ramsarkonventionen med tanke på att denna omfattande definition inbegriper alla typer av våtmarker och att Ramsarkonventionen har utvecklat ett klassificeringssystem för våtmarkstyper för att dessa ska kunna identifieras.
Att blyhagelförbudet syftar till att främja skyddet för vattenfåglar och deras livsmiljöer framgår också av mål T 187/21 (Firearms United Network med flera mot Europeiska kommissionen). EU-domstolens tribunal konstaterade i nämnda mål bland annat att termen våtmark är tillräckligt tydligt definierad för att bestämmelsen ska kunna tillämpas på ett säkert sätt. Domstolen medgav att den definitionen av våtmark som används i REACH-förordningen inte närmare beskriver våtmarkens minsta storlek eller den kortaste varaktigheten för förekomsten av en våtmark och hänvisade vid tolkningen av begreppet våtmark till syftet med förordningen, som är att skydda vattenfåglar och de arter som konsumerar dem.
Domstolen uttalade vidare följande: ”Tolkningen av begreppet våtmarker mot bakgrund av detta mål tjänar till att avgränsa sådana områden. Detta gäller inte områden som till exempel på grund av sin storlek eller instabilitet sannolikt inte fungerar som livsmiljö för vattenfåglar”. Vid tolkningen av begreppet våtmark är det således uppenbart att vatten som på grund av sin flyktiga karaktär inte utgör livsmiljöer för vattenfåglar, inte omfattas av förordningens förbud.
Livsmiljö för vattenfåglar
Mot bakgrund av EU-domstolens tolkning av begreppet våtmark är det relevant att avgränsa vilka våtmarksområden (våtmarkstyper enligt Ramsarkonventionen) som omfattas av blyhagelförbudet i och med att de utgör en livsmiljö som sannolikt nyttjas som övervintrings-, rast- eller häckningsområde för de vattenfåglar som bestämmelserna syftar till att skydda. Gränsdragningen är svår att göra och det går inte att direkt utesluta några våtmarkstyper. Däremot nyttjar fler arter och större antal individer vattenfåglar oftare öppna våtmarker jämfört med särskilt tätt bevuxna skogs- och buskdominerade våtmarker.
Täckning från trädkronor är något som försämrar livsmiljön för många arter. Ändå är det flera arter vattenfåglar som har skogs- och buskdominerade våtmarker som livsmiljöer, vilket gör att sådana miljöer inte kan exkluderas från förbudet.
Artsammansättningen och tätheten av vattenfåglar varierar således mellan de olika våtmarksmiljöerna. Mellanårsvariationer rörande förekomst av vattenfåglar i samma våtmark är också vanligt förekommande, beroende på faktorer som nederbörd och lokal täthet av vattenfåglar, predatorer och andra arter. Det är därför inte möjligt att utesluta ett område som kan fungera som livsmiljö för vattenfåglar enbart utifrån att det saknas vattenfåglar en viss period.
Källhänvisningar för kartstöd
Källhänvisningar
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2021/57 av den 25 januari 2021 om ändring av bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) vad gäller bly i hagelammunition i eller kring våtmarker.
Topografisk webbkarta, teckenförklaring/legend (lantmateriet.se)
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar.
Artikel III i avtalet och artikel 4.2 i fågeldirektivet.