Kommunal friluftslivsplanering
Steg 3 - Kartlägga och samla in kunskap
För att utforma en bra plan behövs kunskap om friluftslivets förutsättningar, framtida utveckling och människors behov.
Sidan vänder sig till
Dig som arbetar med friluftsliv, planering, naturvård samt kultur- och fritidsfrågor i en kommun, kommunpolitiker med intresse för att lyfta friluftslivsfrågorna samt länsstyrelsen som kan stödja kommunerna i arbete med friluftsliv. Andra aktörer inom friluftslivet kan ha nytta av informationen.
Bra att veta
Den här sidan är en del i Naturvårdsverkets vägledning om att ta fram en kommunal friluftslivsplan – en process i sex steg. Alla steg, 1–6, samt fakta, referenser och råd finns här:
Kartlägga och samla in kunskap
Faktaunderlag behövs
För att kunna göra en friluftslivsplan behövs faktaunderlag. Kartlägg friluftsområden utifrån var medborgarna rör sig och utövar friluftsliv och förväntade förändringar som kan påverka friluftsområden och människors behov av friluftsliv. Grundläggande förutsättningar för friluftsliv är tillgång till natur, tillgänglighet till natur på olika sätt och kvalitet och upplevelsevärden i naturen. Därutöver behöver kartläggningen också ta fram kunskap om människors utövande av friluftsliv, inklusive preferenser, upplevelser och hinder för utövande.
Påbörja kunskapssammanställningen genom att samla in befintligt material om det inte redan är gjort i förstudien. Studera innehållet i materialet och bestäm vilka kompletteringar som behövs. Kartläggningen bör beakta redan antagna planer och program.
Förutsättningar som ofta är bra att ha kartlagda
Fysiska förutsättningar för friluftsliv:
- tillgång till natur och grönområden
- tillgänglighet till och i natur och grönområden
- kvalitet och upplevelsevärden i natur och grönområden
- skötsel och förvaltning
Människors utövande, upplevelser, preferenser för och behov av friluftsliv:
- användning av natur och grönområden idag
- nuvarande och kommande behov hos invånare, skolor, omsorgsinrättningar, föreningar och näringsliv
- hinder för friluftsutövande
Att kartlägga de fysiska förutsättningarna
Friluftsliv är komplext och innehåller många slags upplevelser och aktiviteter, i hela landskapet, långt bort och nära. Därför behöver olika typer av områden, stråk och korridorer för friluftsliv kartläggas. Kartlägg områden och deras upplevelsevärden samt tillgänglighet.
Kartlägg naturområden
Naturvårdsverkets metod för att kartlägga och värdera områden värdefulla för friluftsliv kan användas i friluftsplanen. Kartläggningen av naturområden för friluftsliv i olika områdestyper resulterar i en karta med tillhörande beskrivningar över områden som kan användas för fortsatta analyser i friluftsplanen.
Områdena kan också värderas och klassificeras i en tredgradig skala. Dessa områden redovisas också i en karta med beskrivningar av värdena. Kartlagda naturområden för friluftsliv kan också ingå som en del i en kommuns grönplanering.
Kartlägg brister, hinder och barriärer
Kartlägg även brister, hinder och barriärer för friluftslivet. Kanske är tillgängligheten begränsad på grund av större vägar/järnvägar, åkermark eller vatten. Kanske är buller eller annan störande verksamhet ett hinder för att nyttja ett område för friluftsliv. Genom att identifiera hinder kan åtgärder i syfte att överbrygga dessa föreslås senare i processen.
I vägledningen om hur friluftsliv kan beaktas i handlingsplaner för grön infrastruktur finns stöd för att kartlägga viktiga fysiska förutsättningar utöver naturområden.
Exempel underlag om fysiska förutsättningar (pdf 110 kB)
Relevanta befintliga underlag är lokala, regionala och nationella dokument angående grön- och blåstrukturen.
När det gäller kommunala underlag kan det finnas anledning att också titta i grannkommuners underlag eftersom friluftslivet sällan bryr sig om administrativa gränser. Se lista över underlag som kan vara relevanta att leta upp och studera. Alla dokument finns inte tillgängliga i alla kommuner och listan ska inte ses som fullständig.
Exempel på underlag som kan innehålla information om fysiska förutsättningar (pdf 65 kB)
Att kartlägga nyttjande och behov
Samla in kunskap om hur människor utövar friluftsliv, var de trivs, vad de önskar och vilka hinder de upplever. Detta kan göras genom till exempel medborgarenkäter och enkäter till frilufts-, natur- och kulturorganisationer, skolor, och förskolor och turistföretag. Dessa organisationer har ofta också befintligt underlag som kan används i kartläggningen. Kommunen kan också samla in kunskap genom medborgarmöten, utställningar och genom olika digitala verktyg.
Fältbesök
Fältbesök rekommenderas under kartläggningen av fysiska förutsättningar och människors behov. Fältbesök kan med fördel också göras tillsammans med grupper som använder området för att dokumentera värden och utvecklingsbehov.
Kontakter – källa till kunskap och förankring
Mycket lokalkännedom finns i historiska beskrivningar och hos människor. Kontakt med markägare, medborgare och andra aktörer under arbetet med friluftsplanen är viktig. Enstaka människor kan förmedla platser och historier som kan stärka planen.
Det är framgångsrikt att använda metoder som är inbjudande, medskapande och öppna. Skapa förtroende för processen genom att vara tydlig på vilket sätt berörda kan påverka och hur den kunskap som kommer fram tas tillvara. I detta skede är det viktigt att kunna omvärdera betydelsen av vissa områden och människors behov så att planen sedan speglar den verklighet som exempelvis medborgare, föreningar, skolor och förskolor själva upplever.
Beskriv framtida behov
Landskapet är föränderligt oavsett om det rör sig om obebyggd eller bebyggd miljö. Nulägesbeskrivningen är därför ögonblicksbilder av förhållanden som förändras med tiden. Framtidsscenarios av förväntade förändringar i kommunen kan ge stöd för vilka insatser som behövs. Särskilt viktigt är tillgång till natur i urbana och tätortsnära lägen, områden där det sker snabba förändringar som påverkar många människor. Att tänka på är bland annat förändrade befolknings- och bebyggelsestrukturer.
Översiktsplanen ger kunskap om kommunens utvecklingsinriktning och tidigare arbete med översiktsplan eller andra planer kan visa på framtida scenarios. I arbetet med att bedöma behov i framtiden kan ingå att se över ej ännu genomförda detaljplaner, ej ännu använda miljötillstånd, planerad ny infrastruktur, planerade natur-och kulturreservat och nationalparker. Skogsbruk, havsnivåhöjning och översvämningsrisker kan påverka förutsättningar för friluftsliv i framtiden.
I vägledningen om grön infrastruktur och friluftsliv finns förslag på kartläggningar av framtida behov och utveckling av friluftslivet.
Vägledning om grön infrastruktur och friluftsliv – Se sid 27–28 (pdf 750 kB)
Sammanställ underlag
Sammanställ befintlig och ny kunskap i ett samlat dokument och redovisa kartlagda behov. Detta blir ett viktigt underlag för den analys och dialog som följer i Steg 4 när förslag till plan ska tas fram.
Kartläggningen med avgränsade områden och beskrivning behöver presenteras digitalt, inklusive digitala kartskikt som kan läggas in i GIS-program. Metoden om kartläggning av områden värdefulla för friluftsliv som nämns ovan innehåller beskrivning för hur en sådan karta kan tas fram.