Kommunal friluftslivsplanering

Som stöd i diskussioner om vad friluftsliv är kan du använda undersökningar, forskning och trendspaningar. Det finns flera olika undersökningar om svenskars friluftsliv.

SCB:s Levnadsvaneundersökning, Indikator Varit ute i skog och mark (scb.se)

Friluftslivsundersökning 2018

Filmer om friluftslivets värden (youtube.com)

Som omvärldsspaning om friluftsliv kan det vara av värde att ta del av undersökningen Sveriges friluftskommun. Arbetet med friluftsliv ser olika ut i olika kommuner.

Varje år undersöker Naturvårdsverket kommunernas friluftslivsarbete och delar ut pris till bästa friluftskommun. Syftet med priset är att stimulera och uppmuntra kommunernas arbete med friluftsliv.

För att få utnämningen Sveriges friluftskommun ska kommunen arbeta långsiktigt med friluftsliv. Undersökningen ställer frågor om planering för friluftsliv, information och samarbete om friluftsliv samt aktiviteter för friluftsliv.

Om Sveriges friluftskommun

Mot bakgrund av att friluftsliv betyder olika saker för olika människor kan begreppet ibland vara begränsande, svårt att använda eller svårt att förstå. När kommunen kommunicerar friluftsliv kan uttrycken målgruppsanpassas så att målgruppen förstår och känner sig berörd. Nedan är exempel på formuleringar som kan användas i stället för uttrycket friluftsliv i olika sammanhang: 

• Utomhusvistelse för välbefinnande
• Naturupplevelser utan krav på prestation
• Vistelse utomhus i naturen 
• Strövande i skog och mark
• Vistelse i landskap för välbefinnande och rekreation
• Natur- och kulturupplevelser i olika landskap
• Vistelse i naturmiljöer för barn i staden

För den enskilda människan bidrar friluftsliv till hälsa, upplevelser, identitetsskapande, gemenskap, naturförståelse och en rad andra saker. Friluftsliv bidrar också till samhället bland annat med regional utveckling genom natur- och kulturturism och attraktivitet samt minskade sjukvårdskostnader till följd av fysisk aktivitet och gemenskap. I planering av friluftsliv är olika argument för friluftsliv en hjälp. Läs mer på Naturvårdsverkets webbsida om Friluftslivets värden samt i rapporten Argument för friluftsliv.

Friluftslivets värden

Argument för friluftsliv (rapport 8308)

Friluftsliv är ett allmänt intresse enligt PBL och MB. I lagstiftningen finns på olika sätt uttryckt att kommunen har ansvar för att företräda och bevaka de allmänna intressena. Läs mer under lagstiftning.

Vardagsnära natur är en viktig resurs för alla människor och ger möjlighet till fysisk aktivitet, rekreation, vila och återhämtning samt ökad naturförståelse.

Kommunerna har en stor roll i en långsiktigt hållbar samhällsplanering som markägare och ansvarig för skydd och skötsel av natur, men också genom aktiviteter inom skola och omsorg och stöd till bland annat friluftsorganisationer.

Tillgång till vardagsnära natur är bra för folkhälsan

Tillgång till natur med kvalitet i närhet av fritidshem och skola är en förutsättning för att kunna genomföra läroplaner för förskola och skola. Om eleverna ska kunna ta sig till natur ställer det krav på tillgänglighet och avstånden kan inte vara långa; att gå eller cykla får inte ta tid från undervisningstiden och längre avstånd som kräver buss finns det normalt inte budget för. För elevhälsan är det också en stor fördel om skolområdet eller dess omedelbara närhet har natur eller grönytor med träd och buskar.

Utomhuspedagogik har visat sig bidra till elevers inlärningsförmåga och koncentrationsmöjligheter. Forskning visar också att utomhusundervisning genererar positiva effekter när det gäller barnhälsa och fysisk aktivitet, men inverkar också på barnens personliga och sociala utveckling.

Gör plats för barn och unga! – En vägledning för planering, utformning och förvaltning av skolans och förskolans utemiljö (boverket.se)

Genom att planera för friluftsliv kan man bidra till flera samhällsutmaningar samtidigt som till exempel klimatanpassning, dagvattenhantering, folkhälsa, utbildning, biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Vägledning om grönplanering

En viktig framgångsfaktor är ett tydligt mandat från kommunledningen för att få arbeta med frågan. Genom att visa på effekten och värdet av natur för friluftslivet kan politiker och ledningen få kunskap och förståelse som i sin tur kan leda till att arbetet prioriteras och förankras i flera olika förvaltningar. 

Genom kartläggningar, både lokalt och regionalt, av ekosystemtjänster, upplevelsevärden och naturvärden ökar kunskapen om var och hur dessa värden ska skyddas och förvaltas. Kartläggningarna kan vara fysiska men också i form av enkäter och intervjuer för att se vad människor använder områden till eller skulle vilja göra i de grönområden som finns. 

Kommuner som arbetar över förvaltningsgränserna säkerställer att olika aspekter och kunskap om tillgång, tillgänglighet, kvalité och utövande kommer in i planeringen. Olika förvaltningar sitter ofta på olika kompetenser och genom samverkan kan alla dessa kompetenser tas till vara. Kommunen kan också på ett effektivt sätt samordna sina insatser där flera förvaltningar har samma intresse. Genom detta arbetssätt kan också synergier uppstå mellan olika områden, till exempel mellan friluftsliv och folkhälsa eller biologisk mångfald. 

Olika intressen och anspråk på mark behöver redovisas i ett tidigt skede så att avvägningar och ställningstaganden kan göras utifrån ett helhetsperspektiv innan planeringen är för långt gången. 

Naturområden delas ofta av flera kommuner till exempel genom att kommungränsen skär genom ett oexploaterat naturområde. Därför finns behov av mellankommunalt samarbete. I situationer där kommunerna ska förvalta natur över kommungränser är länsstyrelsernas samordnade roll viktig.

Här är ett par situationer när mellankommunalt samarbete kan behövas för framgångsrik friluftslivsplanering:

• Ett naturområde eller landskap som gränsar till eller överlappar en kommungräns.
• Kommuner med mindre skatteunderlag. Många mindre kommuner är vana att arbeta på detta sätt och har befintlig samverkan som bör kunna användas. Här kan finnas rikt med naturområden men kvalitet och tillgänglighet kan vara i behov av åtgärder.
• Geografiskt mindre kommuner kan behöva samarbeta då kommuninvånare rör sig inom flera kommuner för att tillgodose sitt behov av friluftsliv.
• Regionalt betydelsefulla och utpekade naturområden finns i kommunen som kan utlösa behov av mellankommunalt samarbete i friluftslivsplanering, även samarbete med länsstyrelsen.

Genom att ta tillvara engagemang och kunskap hos markägare och ideella organisationer skapas positiva samarbeten och fler resurser kan användas i till exempel genomförandet av åtgärder. Det finns många exempel som visar på goda resultat när lokalt engagemang tas till vara, exempelvis inom den lokala naturvårdssatsningen, LONA. 

Uppväxling av egna resurser med extern finansiering såsom LONA-bidrag, markåtkomstbidrag, strukturfondspengar, LIFE-medel och regionala medel ger extra kraft åt utvecklingsarbetet. Många länsstyrelser har sammanställningar av medel att söka. 

Utveckling av arealers kvaliteter genom att ”bygga grönstruktur” är viktigt. För natur med lägre kvalitativa värden verkar utveckling av mångfunktionella ytor vara en framgångsrik strategi. 

Klimatanpassningsåtgärder, dagvattenhantering och biologisk mångfald är exempel på områden där det finns förutsättningar för multifunktionell ytanvändning som kan gå hand i hand med friluftsliv. 

Möjligheten att utöva friluftsliv har stor betydelse för många människor. Undersökningar visar att över hälften av svenskarna menar att möjlighet till friluftsliv har påverkat deras val av bostadsort. Trots detta visar forskning att friluftslivets intressen många gånger är svåra att hävda inom kommunal planering, bland annat för att frågorna är spridda på många olika kommunala förvaltningar.

Kommunal planering av friluftsliv är ett stöd för att lyfta friluftslivet och bidra till bland annat globala hållbarhetsmål, miljökvalitetsmål, friluftslivsmål och folkhälsomål. Den kommunala planeringen av friluftsliv behöver se olika ut i olika kommuner beroende på ambitioner och förutsättningar. I den här vägledningen använder vi begreppet friluftslivsplan för den plan, program och strategi som redovisar kommunens långsiktiga planering för friluftslivet.

Friluftslivsplanen: 

• fastställer kommunens centrala vilja för friluftslivet
• fungerar som grund för ansvarig förvaltning i dess arbete med friluftsliv och som instruktion för övriga berörda verksamheter
• är ett underlag för kommunens fysiska planering och bidrar till lösningar för andra samhällsutmaningar – genom att planera för friluftsliv kan kommunen samtidigt göra insatser för bland annat folkhälsa, klimatanpassning, utbildning, natur- och kulturmiljövård, ekosystemtjänster och turismutveckling
• kan bidra till att sätta det lokala friluftslivet i relation till det regionala friluftsarbetet och på så sätt få ett större genomslag i planering och utveckling av friluftslivet.

Friluftslivsplan – ett samlingsbegrepp: Friluftlivsprogram, grönplan, blå- och grönstrukturstrategi, naturvårds- och friluftlivsplan, handlingsplan för friluftslivet, ekosystemtjänstplan, parkprogram och mötesplatsprogram. Floran av planer, program eller strategier för att tillvarata och utveckla friluftslivet är rik. I den här vägledningen använder vi begreppet friluftslivsplan som ett samlingsbegrepp för de dokument som redovisar kommunens planering för friluftslivet.