Vindkraft

Handboken ger vägledning om den särskilda tillståndsprövningen enligt 7 kap 28 a § miljöbalken. Här finns beskrivningar av vad det innebär att försämringar och betydande störningar ska undvikas i Natura 2000-områden, även för befintliga verksamheter.

Handbok (pdf 2,53 MB)

Alla områden som ingår i Natura 2000-nätverket i Sverige finns i kartverktyget Skyddad natur.

Till kartverktyget Skyddad natur

Även Natura 2000-områden i närheten av tilltänkta platser för vindkraft, kan behöva beskrivas. I våra exempel på ärenden och domar fanns områden med en rik fågelfauna relativt nära. Det var därför aktuellt att undersöka om arterna i Natura 2000-området även använde platserna man ville bygga på till exempel för att söka föda där, eller för att flyga över till andra födosöksområden.

Länsstyrelserna tar fram bevarandeplaner för sina respektive Natura 2000-områden. För varje område finns en områdesrapport där naturtyper och arter presenteras. Planerna ska konkretisera bevarandesyftet och ta fram bevarandemål för gynnsam bevarandestatus. Beskrivningarna ska vara till hjälp för prövningen av tillstånd.

En vindkraftanläggning består, förutom av vindkraftverk, även av de ytor som behövs för resning, kontrollbyggnader, kablar och vägar. Dessutom uppstår påverkan genom ljud och reflexer. Påverkan skiljer sig åt mellan byggnadsfasen, driftsfasen och när anläggningen senare tas ner. Alla dessa olika företeelser behöver beskrivas utifrån den påverkan de kan ha på både livsmiljön i stort och på de specifika livsmiljöer och arter som finns upptagna. Här är det viktigt att försöka ringa in påverkan på "bevarandestatusen" för en livsmiljö eller en art vilket är ett mer precist betraktelsesätt än vad de flesta av oss är vana vid.

När påverkan ska bedömas är begreppen "struktur" och "funktion" viktiga begrepp att ta upp och beskriva. De utgör förutsättningarna för naturtypen och de arter som finns på platsen. Exempel på strukturer är tillgången till död ved, olikåldriga träd, bark av en viss typ eller förekomst av biogena rev (exempelvis musselbankar). Exempel på funktion är tillgång på skydd eller viss luftfuktighet. Några exempel på frågor som tagits upp vid vindkraftprojekt har varit:

• kommer arealen upptagna naturtyper att minska?
• kommer vägar splittra upp viktiga områden så att de tappar sin funktion eller försvåra för organismernas möjlighet att flytta på sig?
• kommer andelen död ved att minska?
• kommer vägarna att förändra hydrologin eller påverka luftfuktigheten i området?
• är verken i sig en fara för djur (till exempel genom risk för kollisioner) eller kommer djuren att undvika verken och därmed ha mindre arealer att söka föda på eller ha sina boplatser på?
• kommer antalet individer hos förtecknade arter att påverkas?
• påverkas djurs och fiskars vandringsleder av vägar, ledningar eller verk?
• finns det andra verksamheter eller planeras det för andra verksamheter i området som också kan påverka värdena? I så fall bör en samlad bedömning göras.

En ansökan om tillstånd enligt 7 kapitlet 28 a § miljöbalken ska innehålla uppgifter om de utpekade värdena kan skadas på det sätt som anges i 7 kapitlet 28 b § (se också 6 kapitlet 7 § miljöbalken om miljökonsekvensbeskrivningen).

Naturvårdsverket har i samråd med Energimyndigheten, Boverket och Havs- och vattenmyndigheten tagit fram ett vägledande material som belyser möjligheterna till vindkraftsetablering i Natura 2000-områden.

Det finns begränsade möjligheter till vindkraftsetableringar i Natura 2000-områden. Etablering är i så fall möjlig i sådana delar av Natura 2000-området där det inte förekommer livsmiljöer eller arter som området avser skydda.

Även Natura 2000-områden i närheten av tilltänkta platser för vindkraft, kan behöva beskrivas. Det kan också vara relevant att undersöka om arterna i Natura 2000-området även använder platserna man vill bygga på till exempel för att söka föda där, eller för att flyga över till andra födosöksområden.