Textilproduktion
Här hittar du mer information om du ska arbeta med tillsyn av textilindustri.
I den här tillsynsvägledningen finns information om vad som är viktigt att känna till vid tillsyn av verksamheter som bedriver textilproduktion. Textilproduktion, från fiber till slutlig vara, omfattas av många steg men det är enbart beredningen som klassas som miljöfarlig verksamhet, enligt 6 kap Miljöprövningsförordningen.
Sidan vänder sig till
Den här tillsynsvägledningen vänder sig till dig som arbetar med tillsyn av textilverksamheter.
Bra att veta
Lagstiftning uppdateras kontinuerligt. Säkerställ därför alltid att du har tillgång till senast uppdaterad version av gällande lagstiftning.
Att klassificera verksamheter på rätt sätt är avgörande för tillståndsprövning och tillsyn. För att klassificera textilverksamheter på rätt sätt är det viktigt att avgöra om det är fråga om textilberedning som är en miljöfarlig verksamhet eller annan textilproduktion. Exempelvis är inte stickning och vävning miljöfarliga verksamheter, för exempel på beredningsprocesser se flik nedan.
Exempel på beredningsprocesser
1. Förbehandling
- Tvätt
- Avklistring
- Blekning
- Mercerisering
- M.fl.
2. Torra processer
- Förfixering
- Torkning och fixering mellan processer
- Svedning
- Laminering
- M.fl
3. Färgning, tryckning m.m.
4. Efterbehandling
- Flamskydd
- Vattenavvisning
- Smutsavvisning
- Bestrykning
- Färgäkthet
- Antiskrynkel
- M.fl.
Frågor och svar
Räknas polyesterfiber som ett textilmaterial i miljöprövningsförordningens 6 kap. 3 §?
Ja, polyesterfibrer är textilt material oavsett om det är som fiber, nonwoven, garn eller väv.
Är att blanda och karda en polyesterfiber att betrakta som förbehandling i 6 kap. 3 §?
Nej. Förbehandling är tvättning (inför annan beredning, inte tvätteri), mercerisering, avklistring och blekning.
Betraktas komprimering och upphettning av en polyesterfiber som annan beredning i 6 kap. 3 §?
Ja, eventuellt. Om det avgår stora mängder flyktiga organiska ämnen (VOC) eller oljeaerosoler. Spunna polyesterfibrer kan innehålla spinnoljor som avgår vid fixering av stickade varor i en spannram. Då sker upphettning till ca 140 grader. Vid förkrympning, som frågan kanske främst avser, avgår VOC från olja på polyesterfibern. Se även frågan nedan om förkrympning.
Räknas ett nonwoven som ett textilmaterial i 6 kap. 3 §?
Ja, nonwoven är ett textilmaterial.
Är att kantskära och rulla ett nonwoven textilmaterial att betrakta som ”annan beredning” i 6 kap. 3 §?
Nej. Om däremot nonwoven färgas eller appreteras (impregneras) så att den blir till exempel vattenavvisande, flamskyddad eller får någon annan egenskap pga. kemikalietillsats så är det färgning respektive ”annan beredning”.
Är krympning att klassa som förbehandling eller annan beredning?
Krympning, som fristående verksamhet/åtgärd, räknas inte som textilberedning. Frågan är i vilket sammanhang den görs? Om det är till exempel efter vävning eller stickning så är det ingen textilberedning i miljöbalkens mening.
Om krympning däremot sker i samband med tvättning inför färgning och/eller tryckning så kan den kanske räknas som ett beredningssteg. Men då är det ju i första hand de andra processerna såsom färgning som är en beredning.
Textilberedning måste ses i ett sammanhang med flera processteg för att behandla en textil till exempel förbehandling (tvättning, mercerisering, blekning), färgning/tryckning, bestrykning och efterbehandling (ger textilen en egenskap såsom skrynkelfrihet, flamskydd, vatten/oljeavvisning, mm).
Kardning, spinning, stickning, vävning etc är inte textilberedning och därmed inte tillstånds- eller anmälningspliktigt.
Är förkrympning av polyester genom upphettning en textilberedning?
Ja, om det är en upphettning då polyestern krymps innan den är tvättad. Det avgår då stora mängder VOC eller oljeaerosoler eftersom spunna polyesterfibrer innehåller spinnoljor. Dessa avgår vid förfixering av stickade varor i en spannram eller vid förkrympning i Santex beredningsmaskin. Då sker upphettning till ca 140 grader.
Planering och genomförande av tillsyn
I den framtagna tillsynsvägledningen finns information till dig som handläggare om hur verksamheten ska klassas, vilka olika steg som finns inom textilberedningen och vad som är viktigt att tänka på vid tillsyn.
Relaterade branscher
För att klassificera verksamheterna på rätt sätt är det viktigt att avgöra om det är fråga om textilberedning som är en miljöfarlig verksamhet, eller annan textilproduktion. För att avgöra hur en verksamhet ska klassificeras får man gå tillbaka till definitionen av miljöfarlig verksamhet i 9 kap. miljöbalken. Exempelvis är inte all textilproduktion, till exempel stickning, vävning, konfektionering, miljöfarlig verksamhet. Närliggande branscher som till exempel textilåtervinning eller tillverkning av viskos räknas inte heller som textilberedning utan prövas enligt andra prövningskoder, se nedan.
När bestrykning, beläggning, impregnering, flamlaminering, kemtvätt eller tryckning sker fristående, dvs. inte ingår i anläggningens tillverkningskedja för textilberedning, prövas de enligt andra koder i miljöprövningsförordningens 13 kap. Gummi- och plastvaror och 19 kap. Förbrukning av organiska lösningsmedel.
En textilprodukt som fått en plastbeläggning uppfattas inte längre som en textil, utan som en plastprodukt. Exempel på sådana produkter är presenningar, oljeställ, galonregnställ, lastbilskapell. Det är i dessa fall kap 13 ska tillämpas.
Tillämplig lagstiftning: 13 kap 5-6§§
Kapitel 19 kan vara tillämpligt både på exempelvis verksamheter som utför beläggningar eller enbart trycker på textil.
Tillämplig lagstiftning: 19 kap 1-3§§ samt 6 §
Miljöprövningsförordningen
Insamling, sortering och återvinning av textilavfall ökar och flera nya anläggningar har tillkommit på senare år i Sverige. I vissa anläggningar sorteras textiler och textilavfall, i andra anläggningar kan använt textilmaterial processas till ny råvara eller återvunna fibrer. Dessa anläggningar klassas inte som textilberedning utan som avfallsanläggningar enligt 29 kap Avfall.
Tillämplig lagstiftning: 29 kap 1§, 40-43§§, 47§, 65§, 66§, 68-70§§
Miljöprövningsförordningen
Tillverkning av viskos räknas inte som textilberedning utan behandlas i Best Available Techniques Reference Document (BREF): Rening och hantering av avloppsvatten och avgaser inom den kemiska sektorn (CWW), som offentliggjordes 2016-06-09. Dessutom behandlas viskostillverkning i kommande BREF: Rening av utsläpp till luft inom den kemiska sektorn (WGC).
I miljöprövningsförordningen klassas viskostillverkning som 24.16-i (organiska kemikalier) i 12 kapitlet Kemiska produkter.
Tillämplig lagstiftning: 12 kap 15-16§§
Miljöprövningsförordningen
Fördjupningsmaterial
Substitution
Idag finns lättillgänglig information om kemikalier på webben, bland annat flera internationella kemikaliedatabaser, vilket underlättar substitutionsarbetet. Dessutom finns flera verktyg att använda, dels för val av nya kemikalier, dels för substitution. Exempelvis finns följande verktyg:
Prio (kemikalieinspektionen.se)
Substitutionscentrum vägleder om kemisk substitution (ri.se)
IED och BREF
Vissa större industriverksamheter räknas som IED-verksamheter under Industriutsläppsdirektivet (IED). Sådana verksamheter är markerade med ett -i i Miljöprövningsförordningen.
Industriutsläppsdirektivet (IED)
För IED-verksamheter tas referensdokument fram för bästa tillgängliga teknik, så kallade BREF-dokument, också kallade BAT-referensdokument eller kort och gott BREF. Ett BREF-dokument är ett tekniskt dokument från EU-kommissionen som fastställer vad som är bästa tillgängliga teknik (BAT – Best Available Techniques) för att minska miljöpåverkan från produktionen inom en industrisektor.
Dokumentet identifierar också den miljöprestanda som kan uppnås om man använder bästa tillgängliga teknik.
BREF-dokumentet innehåller bindande krav på BAT-slutsatser med utsläppsnivåer/ utsläppsvärden (BAT-AEL)