Utsläpp av luftföroreningar i Sverige

Den här rapporten innehåller analys av trender för svenska utsläpp från 1990 till 2018. Det är analys av luftföroreningar som omfattas av internationella åtaganden samt en förenklad analys av framtida utsläpp till 2020, 2025 och 2030.

Sveriges överskrider enligt nuvarande analys åtagandet om minskade utsläpp av kväveoxider till 2030. Det innebär att Sverige behöver genomföra åtgärder för att minska utsläppen med ytterligare 23 procent jämfört med vad utsläppen förväntas vara år 2030. Utsläppen av ammoniak förväntas vara i nivå med eller något över svenska åtaganden för 2020, 2025 och 2030. Utsläpp av övriga luftföroreningar som omfattas av EU:s takdirektiv förväntas vara lägre än respektive åtaganden.

Utsläpp av luftföroreningar har generellt sett minskat sedan 1990. I vissa sektorer förväntas trenden med minskade utsläpp fortsätta om än i långsammare takt. För andra sektorer har utsläppsminskningen avtagit och utsläppen börjar plana ut. Största andelen utsläpp av de kväveoxider som ingår i EU:s åtaganden år 2030 kommer från industrin, inrikes transporter och el- och fjärrvärmesektorn.

Omställningen till ett fossilfritt samhälle behöver genomföras på ett sätt som gör det möjligt att samtidigt uppfylla svenska internationella åtaganden inom luftområdet. Det är viktigt att ta hand om möjliga synergier som finns mellan klimat och luft samtidigt som man undviker potentiella konflikter. Hur användningen av biomassa (biobränsle och biodrivmedel) utvecklas framöver kommer vara avgörande för utvecklingen av vissa luftföroreningar såsom kväveoxider och partiklar.

Naturvårdsverket har, på egen initiativ, tagit fram denna rapport för att följa upp utvecklingen mot Sveriges åtaganden enligt EU:s takdirektiv och Göteborgsprotokollet under Luftvårdskonventionen.