Underlag till regeringens klimathandlingsplan och klimatredovisning

Regeringen ska enligt klimatlagen vart fjärde år lämna en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen som visar hur regeringens politik sammantaget bidrar till att nå de nationella klimatmålen. Om regeringen bedömer att målen inte kan nås med nuvarande styrmedel, ska handlingsplanen redogöra för vilka ytterligare åtgärder som regeringen avser att vidta. De återkommande handlingsplanerna har därmed en nyckelroll för kontinuitet i klimatarbetet och för att driva på utvecklingen mot minskade utsläpp.

Naturvårdsverket har enligt myndighetens instruktion i uppdrag att ta fram ett underlag till den klimatpolitiska handlingsplan som regeringen avser lämna under 2023. Naturvårdsverket har även i uppdrag att ta fram ett underlag till regeringens klimatredovisning som varje år ska lämnas till riksdagen. I detta underlag redovisas båda dessa uppdrag.

I underlaget presenteras flera slutsatser. En av dem är att avståndet till målet om nettonollutsläpp till 2045 har minskat jämfört med motsvarande scenarioresultat i tidigare klimatredovisningar och den första klimathandlingsplanen. Skillnaden förklaras med en kombination av ambitionshöjningar i EU, allt tydligare investeringsplaner i näringslivet och styrmedel som införts i den nationella politiken. Resultatet förutsätter att den pågående elektrifieringen av industri och transporter kan skalas upp, både på kortare och längre sikt. Det kommande decenniet behöver planerade investeringar i fossilfri elproduktion, det vill säga huvudsakligen vindkraft, och elnät genomföras i en snabb takt.

En annan slutsats är att de nationella etappmålen till 2030 nås med nu beslutade styrmedel, men avståndet till målen ökar avsevärt om den av regeringen aviserade sänkningen av reduktionsplikten på diesel och bensin, resulterar i lågt ställda kravnivåer under hela perioden till och med 2030. Bedömningen gäller allra främst etappmålet för inrikes transporter och motsvarande mål för utsläppen utanför EU:s utsläppshandel, utan kompletterande åtgärder. Sänkta nivåer på reduktionsplikten försämrar även möjligheterna att nå Sveriges EU-åtagande för utsläpp utanför den handlade sektorn, 2021–2030. Hur avståndet till etappmålen 2030 faller ut i scenarierna kan inte beskrivas fullt ut förrän det tidigare aviserade förslaget till sänkt reduktionsplikt har presenterats.

I underlaget presenteras även förslag på styrmedel, styrmedelsförändringar eller andra åtgärder som kan ta Sverige närmare att nå de uppsatta målen. För att förslagen ska få önskad effekt och för att den omställning som nu pågår ska förverkligas behöver klimatpolitiken tydligt integreras och få en framträdande plats i alla relevanta politikområden, vara långsiktig och kunna genomföras utan tvära kast och ha ett brett stöd i samhället.

Framtagandet av detta underlag har i delar genomförts med bidrag från Boverket, Energimyndigheten, Trafikverket, Trafikanalys, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen Konjunkturinstitutet och Transportstyrelsen.