Öka möjligheterna till hållbar utvinning och återvinning av mineral och metall från sekundära resurser

Inom uppdraget har gruvavfall från nedlagda gruvor undersökts, provtagits och karakteriserats. De nedlagda gruvornas avfall stod 2016 för omkring 15 procent av allt befintligt gruvavfall medan gruvavfall vid aktiva gruvor utgör omkring 85procent av allt gruvavfall. Även metallurgiskt slagg samt rödfyr, som är en rest av bränd alunskiffer, har undersökts. Totalt 70 platser har provtagits med sammanlagt 1 067 prov. 

Resultatet visar att flera varphögar och sandmagasin har förhöjda halter av metaller som finns med på EU:s listor över kritiska och strategiska råvaror, men ofta i relativt begränsad mängd. Flera råvaror kan dock påvisas i intressanta halter i vissa av de provtagna varphögarna: antimon, kobolt, sällsynta jordartsmetaller, vismut, volfram, i något enstaka fall indium, samt grundämnet fosfor.

I sandmagasinen är innehållet av kritiska råvaror mycket varierande, men liksom i varphögarna handlar det om titan, vanadin och volfram, antimon, kobolt och vismut, i något fall också om signifikanta halter av  mineralet flusspat. Analyserna av rödfyr visar förhöjda medelhalter av vanadin, molybden och nickel, samt måttliga halter av sällsynta jordartsmetaller, koppar, fosfor och gallium.

Inom uppdraget har SGU och Naturvårdsverket även sammanställt uppgifter om metaller och mineral i gruvavfall från 13 idag aktiva gruvverksamheter. De aktiva gruvornas avfall utgör i runda tal 85 procent av allt gruvavfall. Innehållet av metaller och mineral i detta avfall som finns med på EU:s listor över kritiska och strategiska råvaror har sammanställts utifrån uppgifter redovisade i de avfallshanteringsplaner bolagen måste redovisa till tillsynsmyndigheten.

I gruvavfallen från de aktiva gruvorna finns enligt dessa uppgifter metaller och mineral som EU bedömt som kritiska och flera förekommer i förhöjda medelhalter. Bland annat förekommer kobolt, antimon, och vismut i förhöjda medelhalter, men även de sällsynta jordartsmetallerna cerium, lantan och yttrium.

De uppskattade totala mängderna av dessa ämnen i gruvavfall vid gruvverksamheter i drift är 96 000 ton kobolt, 5400 ton antimon och 2 000 ton vismut, samt 500 000 ton sällsynta jordartsmetaller. Den uppskattade totala mängden sällsynta jordartsmetaller är förmodligen underskattad på grund av analysmetod och då endast tre av dem ingår.

Myndigheterna har tagit fram förslag till klassificeringsmetod för sekundära resurser i enlighet med resursklassificeringssystemet för utvinningsprojekt UNFC (United Nations Framework Classification for Resources). Klassificeringsmetoden har anpassats till förutsättningarna enligt svensk lagstiftning genom att varje administrativt beslut i miljöbalken och minerallagen för gruvverksamhet motsvaras av en kategori i UNFC.

SGU och Naturvårdsverket har vidare undersökt legala och praktiska hinder för att utnyttja gruvavfall och andra mineral- och metallförande avfall som resurs. Ett antal konsultationer med gruvnäringen, återvinningsindustrin, innovationsindustrin och tillsynsmyndigheter visade att det branscherna upplever som hinder är: 

• osäkerheter kring äganderätt för gruvavfall i minerallagen
• osäkerhet om ansvar för förorenad mark i samband med utvinning från historiskt gruvavfall
• osäkerheter kring miljöprövning av sekundär utvinning av avfall
• osäkerhet kring avfallsdefinitionen och mellanlagring av avfall
• regler för deponier.

Flera av hindren har undersökts i tidigare statliga utredningar eller regeringsuppdrag. Lösningsförslag finns i många fall framtagna och utredda, och denna utredning hänvisar i förekommande fall till dessa utredningars förslag. Andra förs fram i denna rapport som förslag till nya utredningar.

Redovisningen innehåller även en överblicksbild över flöden av kritiska råvaror i samhället, med extra fokus på massflödesbalansen för kobolt, platinagruppens metaller, neodym och indium. Flödena baseras på tillgängliga källor där data i många fall har bristande kvalitet och täckning, vilket innebär att flödesbilderna är osäkra.

Vidare har ett förslag på ett livscykelbaserat system för kartläggning av flöden av kritiska råvaror i samhället tagits fram. Förslaget är ett system där fokus är på att kartlägga totala mängder, fördelning och användning av råvaror. För att beräkna flöden förordas en så kallad bottom-up ansats där data på produktnivå används för att beräkna det totala flödet av olika kritiska råvaror.

Myndigheterna redovisar nu ett antal förslag till fortsatt arbete. Bland annat föreslås att Sverige, inom ramen för processen för att ta fram och specificera de digitala produktpassen inom EU-förordningen om ekodesign för hållbara produkter (ESPR) och annan relevant EU-lagstiftning, föreslås verka för att de ska deklarera innehåll av kritiska råmaterial. 

SGU och Naturvårdsverket föreslår vidare att regeringen ger myndigheterna följande uppdrag för att utreda möjliga regeländringar och förenklingar:

• Naturvårdsverket får i uppdrag att vidare utreda samt genomföra ett koncepttest av ett livscykelbaserat kartläggningssystem för kritiska råvaror för att på sikt kunna skapa säkrare dataunderlag.
• SGU och Naturvårdsverket får i uppdrag att fortsatt utreda de praktiska och ekonomiska hinder för utvinning ur gruvavfall som identifierats i redovisningen av regeringsuppdraget samt ge förslag på lösningar.
• SGU får i uppdrag att ta fram kunskap om berggrunden i anslutning till deponier av gruvavfall samt att utveckla geofysiska metoder för att undersöka varphögar.
• SGU får i uppdrag att färdigställa redovisat utkast till databaskoncept/modell samt upphandla IT-kompetens och utveckla databasen för ändamålet. I uppdraget ingår även att implementera databasen med information från fortsatt inventering och vidaregående undersökningar och analyser av intressanta objekt med potentiella sekundära resurser.

Naturvårdsverket gör även ett åtagande inom sitt myndighetsuppdrag om att utveckla vägledning om informationen om gruvavfallet som ska finnas i avfallshanteringsplanen som verksamhetsutövaren är skyldiga att ha. Detta med syftet att främja återvinning av utvinningsavfall för sekundär utvinning genom bättre information.

Regeringsuppdraget (pdf 2,4 MB)

Rapporteringen av regeringsuppdraget "Hållbar utvinning och återvinning av metaller och mineral från sekundära resurser", februari 2023 (pdf hos Sveriges Geologiska Undersöknings webbplats)

Delredovisning från december 2021 (pdf 2,3 MB)

Daniel Berlin, daniel.berlin@naturvardsverket.se