Kompletterande åtgärder enligt det klimatpolitiska ramverket
Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet för 2022 i uppdrag av regeringen att lämna förslag om hur kompletterande åtgärder enligt det svenska klimatpolitiska ramverket ska bokföras, redovisas och avräknas mot klimatmålen. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 10 mars 2023.
Enligt det svenska klimatpolitiska ramverket kan så kallade kompletterande åtgärder tillgodoräknas för att Sverige ska nå sina nationellt antagna klimatmål till 2030, 2040 och 2045. Tre typer av kompletterande åtgärder är utpekade i ramverket: ökat nettoupptag av växthusgaser i skog och mark (LULUCF), avskiljning och lagring av koldioxid med biogent ursprung (bio-CCS) samt verifierade utsläppsminskningar utanför Sveriges gränser.
Naturvårdsverket föreslår specifika bokföringsregler för vart och ett av dessa tre områden. Ett samlat förslag lämnas om hur sådana bokförda kompletterande åtgärder ska redovisas och kunna användas för avräkning gentemot de svenska klimatmålen. Förslagen utgör ingen prioritering mellan olika typer av kompletterande åtgärder, utan är framtagna för att kunna användas oberoende av vilka närmare strategier och inriktningar som väljs för kompletterande åtgärder.
I redovisningen betonar Naturvårdsverket att Sverige framöver kommer att behöva anpassa de nationella bokförings- och avräkningsreglerna för kompletterande åtgärder utifrån ett antal pågående internationella och EU-processer.
Förslagen har tagits fram i nära samarbete med Energimyndigheten och har samordnats med Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Sveriges lantbruksuniversitet.
Redovisning
Kontakt
Malin Kanth
malin.kanth@naturvardsverket.se