Avloppsrening och krisberedskap
Naturvårdsverket har tagit fram en riskanalys som en del av arbetet med krisberedskap för minskad sårbarhet i avloppsrening. Uppdraget redovisades till regeringen den 1 februari 2023.
Uppdraget har genomförts tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, som särskilt ansvarar för analys av påverkan på vattenmiljön, samt i dialog med Livsmedelsverket och länsstyrelserna.
Resultat
Naturvårdsverket har undersökt hur de mest relevanta riskerna förhåller sig till det regelverk som styr avloppsverksamheter. Resultaten visar att:
- Det kan finns anledning att se över miljöbalken för att anpassa den för tillämpning i fredstida kriser och vid höjd beredskap.
- Det bör övervägas om miljöstraffrätten ska tillämpas som normalt i fredstida kriser och vid höjd beredskap för samhällsviktig verksamhet.
- Det kan behövas permanenta bestämmelser för avloppsreningsverk som rör brist på försörjningsvaror generellt och inte bara brist på kemikalier.
- Det behöver klargöras hur beredskapsåtgärder som behöver genomföras i avloppsverksamheten ska finansieras.
I uppdraget har ingått att utreda hur avloppsrening som en del i krisberedskapen bör utvecklas inom Naturvårdsverkets arbete med nationell tillsynsvägledning. Resultaten visar att:
- Arbetet med riskbedömning och förebyggande åtgärder som följer av egenkontrollen bör integreras med beredskapsarbetet inför fredstida kriser och höjd beredskap.
- Det finns behov av att ta fram tydligare regler och vägledning om beredskapsarbetet inom avloppsverksamhet.
Fortsatt arbete
Den genomförda riskanalysen kommer att tas vidare i Naturvårdsverkets arbete med avloppsverksamhet och krisberedskap i den nya rollen som beredskapsmyndighet.
Redovisning
Kontaktpersoner
Pontus Cronholm, pontus.cronholm@naturvardsverket.se
Martin Holm, martin.holm@naturvardsverket.se