Nytt kärnkraftverk i norra Polen

Granskad: ‎den ‎7‎ ‎september‎ ‎2023

Det polska generaldirektoratet för miljöskydd har underrättat Naturvårdsverket om en påbörjad miljöbedömning av landets planer på att etablera och sedermera drifta dess första kärnkraftverk.

Kärnkraftverket planeras få en kapacitet på upp till 3 750 elektriska megawatt (Mw_e). Tre alternativa platser i norra Polen redovisades inledningsvis varav två möjliga platser för lokaliseringen av kärnkraftverket kvarstår; 

  • Ett alternativ vid Östersjökusten i staden "Lubiatowo-Kopalino" i kommunen Choczewo – cirka 7 mil nordväst om Gdansk, och 
  • Ett alternativ i staden "Zarnowiec" på gränsen mellan kommunerna Gniewino och Krokowa knappt 6 mil nordväst om Gdansk. 

Avståndet till det svenska fastlandet för de båda alternativa platserna är cirka 20 mil.

Dokumentation

Underlaget är omväxlande tillgängligt på svenska och engelska.

Underlaget är omväxlande tillgängligt på svenska, polska och engelska

2022

År 2011 underrättade Polen Sverige om att Polen tagit fram ett förslag till nationellt program för kärnkraft. Programmet skickades på samråd i Sverige under år 2012 och beslutades år 2014. 

Naturvårdsverket underrättades 2015 av det polska generalderektoratet för miljöskydd om att det polska energiföretaget PGE planerar att etablera Polens första kärnkraftverk i norra delarna av landet. Ett samråd om avgränsning av projektets miljökonsekvensbeskrivning genomfördes under 2015 – 2016.

Under avgränsningssamrådet framkom flera synpunkter från svenska myndigheter och organisationer, så som vikten av att noggrant beskriva de platsspecifika riskerna med en ny kärnkraftsanläggning och då särskilt att det saknades en beskrivning av den senaste tidens seismicitet i regionen.

Det senare framfördes vara viktigt med tanke på jordbävningarna i Kaliningrad 2004. Vidare betonade svenska myndigheter och organisationer vikten av att tydliggöra vilken eventuell påverkan från klimatförändringar, med exempelvis stigande havsnivåer och översvämningar, som har tagits i beaktande. 

Sverige framförde även att det finns ett behov av att klargöra den tilltänkta avfallshanteringen och utveckla en mera omfattande redogörelse för säkerhet och skyddszoner vid stora olyckor som bör inbegripa informationssystem för att underrätta närliggande länder.

Där efterfrågades särskilt ett klargörande från Polen om huruvida landet avsåg att själv hantera dess kärnavfall eller ej samt hur utsläpp av kylvatten i ett öppet kylsystem är tänkt att hanteras. Skillnaderna i kostnader mellan val av teknik efterfrågades också, liksom vad en kärnkraftssanering i Sverige kan komma att kosta i olika väderförhållanden och vid händelse av värsta tänkbara scenario med ett reaktorhaveri.

I ett sådant läge framförde även svenska myndigheter vikten av att klargöra på vilket sätt detta kan komma att påverka såväl jordbruk som fiske, eftersom detta – vid värsta tänkbara scenario, kan komma att påverka länder upp till 100 mil från kärnkraftverket. Risken för överföring av radioaktivitet till ekosystemet i Östersjön betonades även.

Skillnaderna i kostnader mellan val av teknik efterfrågades också, för vilken svenska myndigheter ansåg att skälen för ett eventuellt val av något annat alternativ än den säkraste tekniken tydligt skulle förklaras. Detta med tanke på den olycka 1986 i Chernobyl i nuvarande Ukraina som bidrog till förorening i såväl centrala som norra Sverige. Avslutningsvis underströk flera instanser att ansvarsfrågan för när kärnkraftverket ska tas ur bruk bör klargöras och fastslås. 

I mars 2022 lämnade bolaget in miljökonsekvensbeskrivning och övrig relevant dokumentation till beslutande myndighet i Polen. Polen har nu översänt inbjudan till Sverige att delta i samråd kring den framtagna miljökonsekvensbeskrivningen samt bilagor för projektet. Underlaget beskriver de alternativa lokaliseringar samt tekniker som tidigare har övervägts och presenterar ett föreslaget alternativ.