Vindkraftens påverkan på marint liv
Nu finns en rapport om effekter av havsbaserad vindkraft på fisk. Rapporten är en fördjupning av avsnittet om fisk och vindkraft i syntesrapporten från 2022.
Rapport: Effekter av havsbaserad vindkraft på fisk
Rapporten är en fördjupning av avsnittet om fisk och vindkraft i Vindvalrapporten ”Effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv – en syntesrapport om kunskapsläget 2021” (rapportnummer 7049, 2022).
Havsbaserad vindkraft förväntas påverka fisk på olika sätt under anläggnings- drifts- och avvecklingsfasen. Under anläggningsfasen är ökade ljudvolymer och spridning av sediment, de viktigaste faktorerna att beakta.
Under driftsfasen tillför havsbaserade vindkraftverk en hårdbottenmiljö som kan fungera som artificiellt rev där fisk ansamlas. Hur vindkraftverkens avvecklingsfas påverkar fisk är svårt att veta, eftersom nedmontering ligger många år i framtiden för de vindkraftverk som installeras idag.
Mycket talar för att vindkraftverk till havs inte utgör ett hot för fiskarter eller fiskpopulationer. Det är dock viktigt med en lokal bedömning av hur fisk påverkas när vindparker ska anläggas, eftersom det råder olika förutsättningar i de havsområden som omger Sverige. (Rapportnummer 7115, 2023).
Författare: Marcus C Öhman, Aquabiota Water Research
Ekologiskt hållbar vindkraft i Östersjön
Rapporten visar att det finns stora ytor lämpliga för vindparker med bottenfasta fundament. I Egentliga Östersjön har en stor del av dessa någon form av restriktion för att säkerställa hållbarhet. I Bottenhavet och Bottenviken finns även stora ytor utan föreslagna restriktioner. Vindkraft med flytande fundament, som generellt har lägre påverkan, gör ännu större delar av Östersjön intressanta för vindkraftsutbyggnad.
Forskarna inom projektet Marin MedVind – underlag för storskalig hållbar vindkraft till havs, har tagit fram kartor för sjöfågel, fisk, tumlare och säl som visar föreslagna restriktioner. Dessa kartor har överlagrats med kartor med områdesskydd och industrins önskemål om vindkraftsetablering. Därefter har tillgängliga ytor, med och utan restriktioner, räknats fram. För de analyser som utförts redovisas tillförlitligheten i kartorna. Den mest uppenbara bristen i kartunderlagen är att kartor för flyttande fågel och fladdermöss saknas vilket medför att resultaten måste tolkas med hänsyn till denna brist. Detta framgår i rapporten. Rapportnummer 7055 (2022).
Författare: Martin Isæus, José Beltrán, Eva Stensland Isæus, Marcus C Öhman, Martin Andersson-Li, samtliga vid AquaBiota Water Research.
Rapport: Ekologiskt hållbar vindkraft i Östersjön
Kartorna från kapitel 11 i rapporten finns att ladda ner i GIS-format via projektets webbplats:
Marin Medvind - Underlag för storskalig hållbar vindkraft till havs - AquaBiota
Inom ramen för projektet har även delrapporten ”Rättsliga förutsättningar för havsbaserad vindkraft” publicerats (rapportnummer 7028, 2022) i Vindvals rapportserie. Rapporten innehåller beskrivningar och analyser av juridiska frågor kopplade till havsbaserad vindkraft: lagstiftning som tillämpas i olika delar av havet, tillstånd som krävs och mot vilka miljöbestämmelser prövningen sker. Forskarna analyserar de EU-rättsliga frågor som kan innebära konflikter med utveckling av vindkraft, med fokus på EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektivet.
Författare: Melina Malafry, Juridiska institutionen, Uppsala universitet och Marcus C Öhman, AquaBiota Water Research.
Rapport: Rättsliga förutsättningar för havsbaserad vindkraft
Syntesrapport: Effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv
Effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv – en syntesrapport om kunskapsläget 2021, är en uppdatering av det syntesarbete som publicerades 2012. Den nya rapporten samlar befintlig kunskap om effekter av vindkraft på marina organismer och föreslår åtgärder för att minska påverkan. Fokus ligger på miljöer i Västerhavet, Egentliga Östersjön och Bottniska viken och de arter som lever inom det djupintervall som är intressant för etablering av vindkraft.
Utifrån det befintliga kunskapsläget och planerad omfattning kan risken för att havsbaserade vindparker bidrar med negativa kumulativa effekter på havsmiljön förväntas vara låg. Detta förutsätter att skadelindrande åtgärder tillämpas och bästa möjliga hänsyn tas. Rapportnummer 7049 (2022).
Författare: Lena Bergström, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, Marcus C Öhman, AquaBiota Water Research, Charlotte Berkström, SLU, Martin Isæus AquaBiota Water Research, Lena Kautsky, Stockholms universitet/Östersjöcentrum, Birgit Koehler, SLU, Antonia Nyström Sandman AquaBiota Water Research, Hans Ohlsson, OX2 AB, Richard Ottvall, Ottvall Consulting AB, Henriette Schack, Naturens Stemme, Danmark samt Magnus Wahlberg, Naturens Stemme, Danmark, Syddansk Universitet, Danmark.
Användarblad som bygger på syntesrapporten
Så används våra hav
I dokumentet ”Nyttjande och skydd av våra hav – om förvaltning av haven” beskrivs den fysiska planeringens roll i kust- och havsområdenas förvaltning, generellt och i Sverige. Författare är Kjell Grip, Marin konsult och ordförande för Vindvals styrgrupp.
Nyttjande och skydd av våra hav – om förvaltning av haven (pdf)
Bakgrundsfakta vindkraft i marin miljö
Den största påverkan på marint liv uppstår när vindkraftverken anläggs. Anläggningsfasen pågår någon dag per kraftverk. De flesta risker kan minimeras genom olika teknikåtgärder.
I synnerhet tumlare kan påverkas negativt vid anläggningsfasen om inte skadelindrande åtgärder används. Särskild hänsyn är även motiverad för sälar och fisk, om frågan berör viktiga områden och årstider för deras reproduktion. Kunskap om de lokala förhållandena är därför viktig för att skapa en mer detaljerad bild av riskerna för marint liv.
Den främsta belastningen under anläggningsfasen är högintensivt ljud i samband med pålning av vindkraftverkens fundament. Om det finns behov att förbereda havsbotten uppstår även spridning av sedimentpartiklar.
Driftsfasen inget hot mot fiskar, säl och tumlare
Aktuella studier tyder på att havsbaserad vindkraft under driftsfasen inte är ett hot mot fiskar, säl eller tumlare. Särskild hänsyn när det gäller lokalisering kan dock behövas för skyddsvärda bottenmiljöer samt sjöfågel.
Under driftsfasen bildar vindkraftverkens fundament och erosionsskydd fasta strukturer, som skapar plats för fastsittande arter. På det här sättet uppstår en reveffekt. Med tiden kan fiskar och marina däggdjur lockas till platsen. Under vissa förutsättningar kan införandet av havsbaserad vindkraft därför gynna arter, biologisk mångfald eller ekosystemtjänster.
Kumulativ påverkan svår att bedöma
Kunskap om hur vindparker till havs kan påverka samspelet mellan arter i havet är ett viktigt fortsatt forskningsområde. Det behövs även bättre metoder för att skatta kumulativa effekter. Kumulativ påverkan är svårbedömd och det vore mycket viktigt att följa utvecklingen över tid i anläggningar som etableras. På det här sättet kan kunskapen öka och det skapas möjlighet att vid behov införa åtgärder för att minska risker för specifika arter.