Mikroplast

Projektet har jämfört effekten av nedbruten plast i nanostorlek med större plastbitar och med standard nanoplast. 

Forskarna har brutit ner vardagsplast av polystyrene och polyetylen till nanostorlek och studerat effekten av dessa på zooplankton. Resultaten visar att nanoplast verkar brytas ner snabbare än större plastpartikar. De nanostora fraktionerna är inte giftiga för djurplankton. För minst två plaster ökar nanoplasten livslängden på djurplanktonen, förmodligen för att nanoplasten kan utnyttjas av bakterier som i sin tur fungerar som extra mat. 

Resultaten visar också att UV-bestrålning ytterligare bryter ned polystyrennanopartiklar. Bakterietillväxten och UV-nedbrytningen kan innebära att nanoplasterna bryts ner snabbare än man trott i naturen och att de med tiden kan försvinna.

Mer information på projektets webbplats 

Slutrapport: Environmental impact of nanoplastics from fragmentized consumer plastics

Intervju med projektledaren Tommy Cedervall i Formas webbtidning Extrakt

Projektledare: Tommy Cedervall, Lund Universitet.
Beviljad summa: 4 990 389 kronor.

Projektet ska öka kunskapen om riskerna med mikroplaster samt föreslå gränsvärden för miljö och människors hälsa. Projektet kommer att:

1. Utveckla ett ramverk för kvantifiering av farliga nivåer av mikroplaster
2. Ta reda på vilka egenskaper hos partiklar och material som bör tas hänsyn till
3. Tillhandhålla en utvärdering av ekologiskt relevanta mikroplaster med hjälp av lämpliga tester för djur och människor
4. Ge rekommendationer om experimentell design för att erhålla tröskelvärden för effekter och standard för miljökvalitet. 

Slutrapport: MIXiT: Towards quantifying impacts of microplastics on environmental and human health

Projektledare: Elena Gorokhova, Stockholm Universitet.
Beviljad summa: 4 999 449 kronor.

I detta projekt undersöks mikroplasters flöden i den urbana miljön genom till exempel provtagning och analyser av mikroplast i dagvatten från trafikerade vägar och stadskärna.

Projektet studerar vad som händer vid nedbrytningen av olika sorters plastskräp från nedskräpning till mikro- och nanoplast, samt undersöker förekomsten av mikroplast i reningsanläggningar för dagvatten. Data kommer sedan att användas för att skapa en modell som beskriver hur mikroplaster transporteras och fångas upp eller släpps ut till städers omkringliggande miljö. Resultatet bidrar till att kunna göra bedömningar var åtgärder behöver sättas in och vilka behandlingstekniker som kan vara effektiva.

Slutrapport: μrban Plastics: Sources, sinks and flows of microplastics in the urban environment

Projektledare: Heléne Österlund, Luleå Universitet.
Beviljad summa: 4 998 723 kronor.

Forskning om inverkan av mikroplaster i sötvattenekosystem är bristfällig trots sårbarheten hos dessa ekosystem och deras förmåga att fungera som transportvägar för mikroplast genom landskapet.

Genom en serie experiment kommer forskningen att täcka viktiga luckor i förståelsen av beteendet hos olika typer av mikroplaster i vattendrag. Detta kommer att inkludera mikroplasternas inverkan på resursförbrukning, tillväxt och överlevnad av organismer och på biologisk mångfald, potential för bindning av andra kemikalier i förhållande till naturligt förekommande partiklar, interaktioner med kemiska stressorer och resultat för biota och ekosystemfunktion.

Slutrapport: Evaluating the properties, fate and individual-to-ecosystem level impacts of contrasting microplastics in freshwaters 

Projektledare: Brendan McKie, SLU.
Beviljade medel: 5 000 800 kronor.

Tillgång till pålitliga mätmetoder för mikroplaster är av yttersta vikt, och detta projekt satsar på att vidareutveckla ett multimetodiskt tillvägagångsätt för användning av mikroskop som kallas korrelativ mikroskopi. Metoden är en unik kombination av ljus-svepelektron-och Ramanmikroskopi för att partiklarna kan avbildas visuellt, med elektronstråle, elementar-, och organisk kemisk sammansättning.

Kunskap från mätningar med det korrelativa mikroskopisystemet kommer att ge en bättre förståelse för relativa betydelsen av olika källor till mikroplast och hur de sprider sig, framför allt i marina system men även i andra miljöer. Samtidigt kommer de förenklade metodikerna som tas fram att efter validering kunna tillämpas i miljöövervakning.

Slutrapport: Utveckling av analysmetoder för mikroplast i miljöprover för forskning och miljöövervakning

Projektledare: Martin Hassellöv, Göteborg Universitet.
Beviljade medel: 4 973 650 kronor.

Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag, till stöd för arbetet med Sveriges miljömål (2018).

Neda Farahbakhshazad
010-698 12 50
neda.farahba@naturvardsverket.se