Landskapsplanering ska främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk

Ett av programmets tre delprojekt har utrett ekologiska förutsättningar för fysisk planering av skogliga landskap.

Forskarna har utgått från tre skogsområden i Norrbottens, Östergötlands och Kronobergs län. Med hjälp av skogliga beståndsdata har ett antal modellarter identifierats, i första hand ett antal insekter och fåglar som finns med på habitat-, respektive fågeldirektivets listor. Arternas krav på habitat och strukturer utgör grunden för hur bestånd prioriteras. Forskarna föreslår ett GIS-baserat datorprogram (projektet har använt ”Zonation”) för att på ett objektivt och transparent sätt få fram en landskapsplan som kan fungera som underlag för diskussion mellan berörda parter.

I det rättsliga delprojekt har forskarna utrett hur landskapsplanering skulle kunna regleras med hänsyn tagen till bland annat äganderätt och EU-rättsliga krav på art- och livsmiljöskydd. I USA har landskapsplanering av skog skett sedan 1976. Planeringen i USA anses i många fall ha proaktivt skyddat livsmiljöer och därmed har konflikter med artskyddet kunnat undvikas. Den amerikanska lagstiftningen har regler om bland annat intresseavvägning, kunskapsunderlag, adaptivitet och deltagande, regler som kan beaktas i ett eventuellt svensk lagstiftningsarbete med landskapsplanering.

Forskarna bedömer att en proaktiv och strategisk landskapsplan inte behöver innebära mer avsättningar än i dagens svenska skogsbruk men kan ändå ge större naturvårdsnytta. Enligt forskarna skapar landskapsplanen bättre förutsebarhet för skogsägare, men markägarna kan påverkas olika mycket. Planen bör därför kombineras med ekonomiska styrmedel. Forskarna har genomfört simuleringar för att visa de finansiella effekterna, och diskuterar införandet av en fond som används för att kompensera skogsägare som tar ett större ansvar för bevarandearbetet.

Simuleringarna genomfördes i tre nämnda skogsområdena. De visar att ett avgifts-fondsystem i vissa fall kan fungera som ett självfinansierat alternativ i den meningen att ”vinnande” fastigheter genom en avgift kan finansiera förlusten för ”förlorande” fastigheter.

I studien ingår även en enkätundersökning riktad till privatskogsägare. Resultatet visar att 70 procent av skogsägarna i undersökningen var helt emot alla restriktioner av sin nuvarande frihet att bestämma placeringen av avsättningar, och till återkommande nyckelbiotopsinventeringar. En mindre grupp, ca 30 procent, skulle inte få en minskad välfärd av ökad samhällelig styrning av avsättningar, baserade på biologiskt värde av avsatta områden. De skulle dessutom få en positiv välfärd om dessa beslut tas i samråd med skogsägarna. Denna grupp var positiv till återkommande nyckelbiotopsinventeringar.

– En strategisk och proaktiv landskapsplanering kan främja en skogsförvaltning utifrån skogslandskapets varierande förutsättningar, den kan motverka dagens konflikter mellan skogsbruk och skydd för arter och livsmiljöer och skapa större förutsebarhet, säger projektledare Gabriel Michanek.

Landskaps­planering av skog – för biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk

Användarblad som bygger på forskningsrapporten:

Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk (pdf 252 kB)