Miljömålen i miljöbedömning och tillståndsprövning
Naturvårdsverket har finansierat ett forskningsprojekt som syftar till att stärka miljöbalkens roll som styrmedel genom att undersöka tillståndsprocessen för miljöfarlig verksamhet.
En betydande del av samhällets påverkan på miljön sker idag med myndigheters tillstånd, inom ramen för hur miljölagstiftningen tolkas. Den som vill anlägga, driva eller ändra en miljöfarlig (tillståndspliktig) verksamhet ansvarar för att beskriva hur verksamheten påverkar människa och miljö. Det kallas att göra en miljökonsekvensbeskrivning.
Forskningsprojektet MERIT (Miljömålens relevans i svenska MKB- och tillståndsprocesser) har genomfört en praktisk och juridisk undersökning av miljömålssystemet och tillståndsprocesserna. Syftet har varit att beskriva hur tillståndsprocesserna bättre skulle kunna bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålen,
Stor påverkan från tillståndspliktiga verksamheter
Projektets analys visar att tillståndspliktiga verksamheter påverkar 20 av 34 undersökta miljömålspreciseringar. Den största andelen märks för preciseringar som påverkas av utsläpp till luft och vatten inom exempelvis Giftfri miljö, Frisk luft, Begränsad klimatpåverkan och Ingen övergödning. Verksamheter som står för påverkan är exempelvis kommunala reningsverk, industrier, el- och fjärrvärmeproduktion, avfallssektorn samt transporter från tillståndspliktiga verksamheter.
Miljökvalitetsmålen tas ofta upp i de miljökonsekvensbeskrivningar som är underlag för miljöbedömningen inom tillståndsprocessen, men inte på ett sådant sätt att verksamheternas miljöpåverkan går att koppla till miljömålsuppfyllelsen.
Kumulativa effekter svåra att hantera
Medan miljökvalitetsmålen ofta kopplar till storskaliga miljöproblem, har tillståndsprocesser i allmänhet lättare att hantera miljöpåverkan i närområdet. Systemet har också svårt att hantera kumulativa effekter, eftersom prövningar av enskilda verksamheter sällan relateras till påverkan från andra verksamheter med liknande miljöpåverkan.
Om kopplingen mellan miljöbalken och miljökvalitetsmålen tydliggjordes i lagtext skulle även rättspraxis kunna påverkas så att det blev lättare att ta hänsyn till miljökvalitetsmål i tillståndsgivning. Tillståndsgivningen kan också bättre utnyttja möjligheterna att begära ekologisk kompensation.
Bättre koppling till miljökvalitetsmål
Projektet har tagit fram en miljömålsnyckel som underlag vid avgränsningssamrådet. Detta för att avgöra när och vilka miljökvalitetsmål som bör ingå i en fördjupad miljömålsbedömning i samband med miljökonsekvensbeskrivning. Det skulle kunna underlätta för verksamhetsutövare och länsstyrelser att göra prioriteringar och avgöra i vilka fall fördjupade bedömningar av miljökvalitetsmål bör göras. En mer noggrann avgränsning skulle dessutom kunna göra tillståndsprocessen som helhet kortare och effektivare.
Rapporten kan du ladda ner som pdf eller beställa som trycksak.
Forskningsrapport: Miljömålen i miljöbedömning och tillståndsprövning – utmaningar och möjligheter
Fakta om projektet
Projektets namn: Miljömålens relevans i svenska MKB- och tillståndsprocesser.
Pågick: 2017–2020
Naturvårdsverket bidrar med: miljoner kr
Projektledare: Mikael Malmaeus, Svenska Miljöinstitutet AB, IVL
Deltagare: Antoienette Wärnbäck, SLU. Erik Lindblom, Hanna André, Sofie Hellsten, Åsa Romson och Anton Rydstedt IVL.
Kontakt: mikael.malmaeus.@ivl.se