Klassificering av reststen
Reststen från en blockstenstäkt är en restprodukt som kan klassificeras som biprodukt eller avfall. Klassificeringen ska dock inte göras vid tillståndsprövningen.
I målet var fråga om ansökning om täktverksamhetavseende blocksten i Östra Göinge. Verksamheten skulle innebära att uppskattningsvis 85 procent av stenen blir överblivet bergmaterial, så kallad reststen.
Naturvårdsverkets roll
Mark- och miljööverdomstolen begärde yttrande från Naturvårdsverket och efterfrågade särskilt att vi skulle yttra oss i frågan om reststenen.
Naturvårdsverkets syn
Möjligheterna att få avsättning för reststenen påverkar klassificeringen av reststenen som biprodukt eller avfall. Klassificeringen av restprodukterna kan variera över tiden. Därför anser Naturvårdsverket att denna fråga inte bör avgöras vid tillståndsprövningen.
Om sökanden tror att restprodukterna kan komma att klassificeras som avfall finns det möjlighet att ansöka om eventuella tillstånd för avfallshantering samtidigt som man ansöker om tillstånd för täktverksamhet. Detta är ett sätt att undvika dubbla prövningar. Naturvårdsverket vill framhålla att det är av stor vikt att vi hushåller med råvaror som är begränsade resurser och att det är positivt att verksamheten planeras så att reststenen kan användas när efterfrågan uppstår.
Yttrande till Mark- och miljööverdomstolen 140326 (pdf 163 kB)
Mark- och miljööverdomstolens dom
Domstolen framhåller att tillämpningen av hushållningsprincipen innebär att det är önskvärt att reststenen bearbetas och nyttiggörs så långt som möjligt. Detta kan göras både under och efter tillståndstiden. Domstolen bedömer att verksamheten är tillåtlig under förutsättning att sökanden fullgör sitt åtagande att finna avsättning för reststenen.
Reststenens fortsätta användning är avgörande för om den är att bedöma som biprodukt eller avfall. Klassificeringen av restprodukter kan variera över tiden och är således inte en fråga som kan avgöras vid tillståndsprövningen. Om reststenen är avfall är förordningen om utvinningsavfall tillämplig. Sökanden kommer därför att vara tvungen att ta ställning till hur den vidare verksamheten ska planeras och bedrivas med avseende på avfallsfrågan. Domstolen konstaterar att ytterligare tillståndsprövningar kan bli nödvändiga under tillståndstiden. Att prövningen inte kan ske samlat är en konsekvens av ansökans utformning.