Miljööverdomstolens dom om tidigare föreskrifter och skorstensregeln fortsatt relevant
Miljööverdomstolen gör i en dom från 2008 flera tolkningar som kan vara relevanta för tolkningen av nu gällande bestämmelser, till exempel gällande skorstensregeln och villkorsreglering i förhållande till minimikrav.
Domen handlar om kraftvärmeverk Åkerslund i Ängelholm som drivs av Ängelholms Energi AB. Fram till 2013 fanns föreskrifter som reglerade stora förbränningsanläggningar (NFS 2002:26) respektive avfallsförbränning (NFS 2002:28). Föreskrifterna införlivade ett tidigare EU-direktiv som ersatts av bestämmelser i industriutsläppsdirektivet. Bestämmelserna i industriutsläppsdirektivet genomförs i Sverige genom förordning (2013:252) om stora förbränningsanläggningar, FSF, och förordning (2013:253) om förbränning av avfall, FFA. Naturvårdsverket bedömer att Miljööverdomstolens uttalanden i vissa delar är relevant även för tolkningen av FSF och FFA.
Miljööverdomstolen tolkar skorstensregeln
Uttrycket ”skulle kunna ledas ut genom en gemensam skorsten” i 2 § första stycket första punkten NFS 2002:26 bör enligt Miljööverdomstolen innebära att anläggningsdelarna ligger i någorlunda närhet av varandra och därigenom medger en möjlighet att leda ut rökgaserna genom en gemensam skorsten. Eftersom en likadan formulering används i skorstensregeln i 36 § FSF bedömer Naturvårdsverket att Miljööverdomstolens uttalande om någorlunda närhet är vägledande även för när separata förbränningsanläggningar ska anses vara en enda förbränningsanläggning enligt FSF.
Man bör överväga strängare krav, eftersom reglerna baseras på ett minimidirektiv
Miljööverdomstolen konstaterar att, eftersom NFS 2002:26 baserade sig på ett minimidirektiv, måste tillståndsmyndigheten ta ställning till om det finns skäl att föreskriva strängare krav än vad som anges i föreskriften. Även industriutsläppsdirektivet är ett minimidirektiv och bestämmelserna i FSF och FFA anger endast den lägsta miljöambitionen som ska gälla för alla anläggningar. Naturvårdsverket anser därför att Miljööverdomstolens uttalande är relevant även för FSF och FFA.
För de två pannor som omfattades av NFS 2002:28 upphävde Miljööverdomstolen tre villkor som reglerade utsläpp till luft med motiveringen att kraven i villkoren överensstämde respektive var mildare än vad som redan gäller enligt den nämnda föreskriften.
Övergång till rena bränslen bör föregås av ny prövning
Miljööverdomstolen bedömde att det saknades underlag för att fastställa villkor för utsläpp till luft från förbränning av rena bränslen (det vill säga som inte är avfall eller är undantagna reglerna om förbränning av avfall). Därför upphävde domstolen två villkor som reglerade detta. Mot denna bakgrund kom domstolen till slutsatsen att en övergång till rena bränslen bör föregås av ny prövning, där eventuella villkor kan bestämmas.