Nationell plan för saneringsanslaget
Planen är Naturvårdsverkets prioriteringsverktyg och fungerar som beslutsstöd vid den nationella fördelningen av medel från det statliga saneringsanslaget.
Den statliga finansieringen från saneringsanslaget är till för utredningar och åtgärder av förorenade områden där det inte finns någon ansvarig som kan betala hela eller delar av insatsen. Endast länsstyrelsen kan ansöka om dessa medel hos Naturvårdsverket.
Nationella planen utgåva 4 blev klar i mars 2024, och består av tre delar:
- Rapportdelen, som innehåller prioriteringsverktyget och beslutsstödet.
- Fördelningsplanen, som uppdateras varje år. Den beskriver vart medlen går just detta år, och verksamhetsplanen för förorenade områden.
- Arbetsplanen, som uppdateras varje kvartal. Den redovisar pågående statliga åtgärdsprojekt och åtgärdsansökningar som hanteras just nu.
Större revidering pågår inför nästa utgåva
Naturvårdsverket arbetar med en större revidering av planen inför nästa utgåva. Utgåva 5 förväntas bli klar 2025.
Utgåva 4 publicerades i mars 2024. Planen uppdaterades då i första hand i utifrån ny lagstiftning och vägledning om åtgärder av mark inför bostadsbyggande.
Nationella planen för nedladdning
Rapportdelen av planen, som är Naturvårdsverkets prioriteringsverktyg vid prövningen av länsstyrelsernas ansökningar om statlig finansiering för att avhjälpa föroreningsskador där ingen ansvarig kan bekosta åtgärden.
Syftet med den nationella planen
Naturvårdsverket har tagit fram den nationella planen för att se till att de statliga medlen från saneringsanslaget går till de nationellt mest prioriterade förorenade områden som utgör störst risk för människors hälsa och miljön. Målsättningen är att den nationella planen ska ge:
Naturvårdsverkets målsättning är att den nationella planen ska ge:
- förståelse för och transparens i hur Naturvårdsverket prioriterar vid den nationella fördelningen från saneringsanslaget
- översikt över fördelade medel över tid
- förutsättningar för tydlig dialog mellan Naturvårdsverket och länsstyrelserna.
Prioriteringsverktyget och dess syfte
Prioriteringsverktyget består av två steg:
- Grundförutsättningar. Administrativa och miljö- och hälsomässiga ska-krav på vad länsstyrelsens ansökningar ska innehålla.
- Urvalskriterier. Fem olika kategorier, som Naturvårdsverket använder för att rangordna inkomna ansökningar.
Urvalskriterierna ska leda till:
- Optimal användning av anslaget, så att det årliga statliga anslaget kan användas optimalt och på bästa sätt, genom att bedöma olika ekonomiska aspekter som är betydelsefulla vid fördelningen av den statliga finansieringen.
- Färdigställande av initierade eller pågående projekt, vilket möjliggör ett långsiktigt arbete där beslutade åtgärder ska kunna prioriteras och genomföras.
- Avhjälpande med part som har begränsat ansvar, för att säkerställa avhjälpandeåtgärder av förorenade områden där det finns part med endast begränsat ansvar vilket har stor betydelse för att höja åtgärdstakten genom att öka andelen privatfinansierade åtgärder. Den här kategorin är också betydelsefull för att säkerställa syftet med miljöbalken och att praxis på området utvecklas.
- Utveckling av hållbara åtgärdstekniker, metoder och arbetssätt, vilket har betydelse för att höja åtgärdstakten och till exempel minska behovet av att deponera massor.
- Ökat bostadsbyggande genom att åtgärda förorenad mark på områden som då kan återanvändas och bebyggas med bostäder, vilket ger ett hållbart cirkulärt kretslopp. Det innebär också att trycket på oexploaterade grönytor och orörd skogs- och jordbruksmark minskar, vilket leder till en bra livsmiljö som främjar den biologiska mångfalden och markekologin, samt att bevarade ekosystemtjänster ger till exempel rekreationsmöjligheter, friluftsliv och ett ökat välbefinnande.
Fördelningsplan och arbetsplan
Fördelningsplanen och arbetsplanen är två redovisande delar som finns tillgängliga på Naturvårdsverkets webbplats.
Fördelningsplanen uppdateras årligen. Den är en konkretisering i textformat av Naturvårdsverkets årliga budget och verksamhetsplan för förorenade områden, som är beslutade av Naturvårdsverkets generaldirektör.
Arbetsplanen uppdateras varje kvartal. Den är framför allt ett arbetsmaterial för Naturvårdsverket, länsstyrelserna och huvudmännen. Den syftar till att öka transparensen, och redovisar pågående åtgärdsprojekt, samt ger en översikt av samtliga åtgärdsansökningar som Naturvårdsverket har beslutat respektive arbetar med att handlägga.
Fördelningsplan och arbetsplan
Fördelningsplanen anger huvuddragen för hur anslagspost 1 av saneringsanslaget fördelas under 2024. Arbetsplanen utgörs av listor över beslutade åtgärder, utrymme som kvarstår och samtliga inkomna men ej beslutade ansökningar.
Pågående åtgärdsprojekt
Kartan visar vilka platser i Sverige där det under 2024 utförs åtgärdsförberedelser, åtgärder samt uppföljning och utvärdering som finansieras med statlig finansiering.
- Ljusblå markör – åtgärder (62 objekt)
- Lila markör – åtgärder av förorenad mark inför bostadsbyggande (6 objekt)
- Mörkblå markör – åtgärder av förorenade sediment (5 objekt)
Kartan visar även tio nationella riskområden för ras, skred, erosion och översvämning. Områdena identifierades i ett regeringsuppdrag som redovisades 2021.
Styrande dokument och övergripande utgångspunkter
Styrande dokument som parallellt med den nationella planen påverkar fördelningen av den statliga finansieringen för avhjälpande av föroreningsskador:
Förordning (2004:100) om statsbidrag för avhjälpande av föroreningsskador
Förordning (2022:98) om statligt stöd till åtgärder för efterbehandling av föroreningsskador
Regleringsbrev för Naturvårdsverket (årligt)
Centralt i avhjälpandearbetet är också kopplingen till bland annat de globala hållbarhetsmålen, miljökvalitetsmålen, vattenförvaltningsarbetet, avfallshierarkin och den nationella avfallsplanen.
Bakgrund
Vad är syftet med den nationella planen?
Planen ska:
- ange prioritetsordningen för avhjälpande av föroreningsskador
- fungera som utgångspunkt vid prövning av ansökningar om bidrag enligt förordning 2004:100
- fungera som utgångspunkt för prövning av ansökningar om medel enligt 25 § förordning 2022:98.
Det är Naturvårdsverket som har i uppgift att upprätta en nationell plan för avhjälpande av föroreningsskador. Detta framgår av 1 c § förordning 2004:100.
Anslaget viktigt för målet om giftfri miljö
Saneringsarbetet har tydliga kopplingar till vissa delmål inom de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030, som är en handlingsplan för människornas och planetens välstånd. Det svenska miljömålssystemet kan ses som den ekologiska dimensionen av de globala hållbarhetsmålen. Saneringsarbetet är en viktig del av miljömålsarbetet och för att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö.
Det påverkar även flera andra miljökvalitetsmål positivt, såsom Grundvatten av god kvalitet, God bebyggd miljö, Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans samt levande kust och skärgård. Utgångspunkten för saneringsarbetet enligt miljöbalken är att den som förorenat ska stå för utredning och åtgärder.
Vad används saneringsanslaget till?
Naturvårdsverkets statliga anslag 1:4, anslagspost 1, finns för att åstadkomma insatser där det inte finns någon ansvarig som kan betala, eller där någon bara till en begränsad del kan hållas ansvarig för att betala. Naturvårdsverket ansvarar för nationell samordning och prioritering av länsstyrelsens ansökningar om medel för att sanera.
Genom det statliga anslaget fattar Naturvårdsverket beslut om statsbidrag till utredningar och åtgärder med stöd av förordning 2004:100, och beviljar medel till stöd med stöd av förordning 2022:98.