Arbetet med frivillighet som grund vid formellt skydd av skog
På uppdrag av regeringen har Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen sett över strategin för hur vi i Sverige arbetar med formellt skydd av skog.
Av regeringsuppdraget framgick att frivilligt formellt skydd bör vara en grundläggande utgångspunkt och arbetssätt för myndigheterna. En tydlig ambition var också att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras, antingen genom formellt skydd eller genom frivilliga avsättningar. Revideringen av den nationella strategin för formellt skydd av skog beslutades den 12 december 2024.
I uppdraget ingick även att lämna en uppföljning av det utvecklade arbetssättet med frivillighet som grund för formellt skydd till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet). Uppföljningen av arbetssättet redovisades den 20 mars 2025.
Översyn av den nationella strategin för formellt skydd av skog
Nationell strategi för formellt skydd av skog
Strategin beskriver ett arbetssätt som bidrar till stärkt äganderättsperspektiv, med en ambition om att skyddsvärda skogar inte avverkas utan bevaras. Strategin omfattar nu även fjällnära skog.
Arbetssättet innebär att formellt skydd av skog i huvudsak bör bygga på frivillighet och att markägare förväntas ta initiativ när skog ska skyddas formellt. I strategin lyfts även att myndigheterna bör vara lyhörda för markägarens önskemål om skyddsform och markägaren bör ha möjlighet att ändra sig under skyddsprocessen.
Nationell strategi för formellt skydd av skog
Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens reviderade nationella strategi för formellt skydd av skog
Frågor och svar om strategin för formellt skydd av skog
Vad är formellt skydd av skog?
Formellt skydd av skog innebär att ett skogsområde med höga naturvärden bevaras. Den nationella strategin för formellt skydd av skog omfattar tre av de statliga formella skyddsformerna; naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal. Ett formellt skydd av skog medför att markägaren får ekonomisk ersättning.
Vad är nytt i den reviderade strategin?
- Äganderättsperspektivet stärks genom att frivillighet är utgångspunkten vid formellt skydd och att markägare och myndighet är överens om att ett områdes naturvärden ska bevaras genom formellt skydd.
- Markägarna förväntas ta ett större ansvar i att föreslå områden för formellt skydd. Det är viktigt att myndigheterna är lyhörda för markägares önskemål om skyddsform och avgränsning av området.
- Myndigheterna behöver skapa förutsättningar för markägarna att anmäla intresse i linje med strategins prioriteringar.
- Markägaren har möjlighet att avstå från formellt skydd och kan ändra sig under processen.
- Avsteg från frivillighet bör ske restriktivt.
- Även skog i fjällregionen ingår i den reviderade strategin.
- Några justeringar har även gjorts i urval av områden för formellt skydd.
Vad har inte ändrats?
- Urval och prioritering av vilka områden som ska skyddas formellt är fortsatt inriktat på de mest skyddsvärda skogarna, så att nationella och internationella mål om att bevara biologisk mångfald nås på ett kostnadseffektivt sätt.
- Frivilliga avsättningar har fortsatt en stor betydelse för bevarandearbetet och för att nå gemensamma mål.
- Behovet av god dialog med markägare i skyddsprocessen och samverkan mellan skogliga aktörer och myndigheter är fortsatt mycket viktigt.
Den reviderade strategin innebär att markägare får ett tydligare ansvar för skydd av skog. På vilket sätt?
För markägarna innebär det utvecklade arbetssättet att formellt skydd i stor utsträckning inleds med en intresseanmälan från enskilda markägare.
På vilket sätt stärker den reviderade strategin den enskilde markägarens äganderätt?
Frivillighet är utgångspunkten vid bildande av formellt skydd.
Ambitionen är att skyddsprocessen ska upplevas som positiv för markägaren, bland annat genom att markägaren får tydliga valmöjligheter och att dialogen präglas av tillit, öppenhet och respekt. Myndigheten ska också vara lyhörd för markägarens önskemål om skyddsform samt avgränsning av området. Markägaren har även möjlighet att ändra sig under processen.
Bara i undantagsfall ska beslut fattas om formellt skydd utan att markägaren dessförinnan gett sitt medgivande till det.
Kan myndigheterna fortfarande ta beslut mot en markägares vilja?
Ja, men det bör ske restriktivt. Skogstyper som Sverige har ett internationellt ansvar att bevara, där området har ett strategiskt geografiskt läge och höga naturvärden och där området bedöms vara av betydande vikt för att bibehålla naturtypen och dess biologiska mångfald kan utgöra motiv för undantag av frivillighet. Även Natura 2000-områden och områden där ersättning betalats ut bedöms utgöra motiv till undantag.
Vad säger den reviderade strategin om artskyddets roll vid formellt skydd av skog?
Förekomst av fridlysta arter med dålig bevarandestatus i ett område med höga naturvärden ökar områdets betydelse för att prioriteras för formellt skydd. För att bevara vissa sällsynta fridlysta arters livsmiljöer anger strategin att staten bör erbjuda berörda markägare formellt skydd.
Vad gäller i fjällregionens skogar nu när de är inkluderade i strategin?
Den reviderade strategin anger att områden inom de stora sammanhängande naturskogarna bör ges högsta prioritet att bevara i fjällregionen. Myndigheterna bör uppmärksamma intresseanmälningar i områden där nekat tillstånd till avverkning är sannolikt, och naturvårdsavtal särskilt utformade för dessa skogar bör erbjudas markägare. Handlingsplaner för bevarande av de stora naturskogarna bör tas fram senast 2026.
Gäller samma principer för urval av vilka områden som prioriteras för formellt skydd oavsett om det är markägaren eller myndigheterna som tagit initiativet?
Ja, det är samma principer och prioriteringsgrund.
Arbetssättet har utvecklats successivt och delvis redan förändrats
Resultatet av uppföljningen indikerar sammantaget att arbetssättet har börjat förändras redan innan strategin fastställdes. Hur genomförandet av frivilligt formellt skydd fortsatt utvecklas, och vad det kommer innebära för det formella skyddet, är avhängigt av att myndigheterna tillämpar strategins principer om arbetssättet. Men utvecklingen kommer också bero på vilket ansvar och vilken roll som markägare och skogliga aktörer tar för att områden med höga naturvärden bevaras.
Uppdrag att se över den nationella strategin för formellt skydd av skog (pdf)
Så har vi arbetat med regeringsuppdraget
Översynen av strategin har genomförts efter dialog med markägarorganisationer, skogsnäring, ideell naturvård och berörda myndigheter. Arbetet har skett i samarbete med länsstyrelserna, som ansvarar för en stor del av det operativa arbetet med formellt skydd av skog. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har tagit det slutliga beslutet om den reviderade strategin.
Arbetet har varit indelat i fyra faser, där olika aktörer har varit delaktiga i olika grad:
Fas 1 — Nulägesanalys (2022)
I arbetet med nulägesanalysen samlade vi inspel från många aktörer. En enkät genomfördes och konsultationsträffar med markägarorganisationer, större skogsbolag, ideell naturvård, berörda myndigheter, friluftslivsorganisationer och skogliga certifieringsorganisationer arrangerades.
Fas 2 — Arbetssätt för frivilligt formellt skydd utvecklas (2023)
Här jobbade vi i nära dialog med en mindre grupp skogliga aktörer för att utveckla arbetssättet. Vi hade även dialog med länsstyrelser och Skogsstyrelsens distrikt och konsulterade forskare från olika ämnesdiscipliner.
Följande aktörer deltog i dialoggruppen: Representanter för: BirdLife Sverige, Kyrkan (Stiften), LRF Skogsägarna, Länsstyrelserna, Mellanskog, Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Norra skog, SCA, Skogsstyrelsen, Sveaskog, Sveriges Allmänningsskogars Förbund, Södra Skogsägarna och WWF.
Fas 3 — Strategin revideras och beslutas utifrån det utvecklade arbetssättet (2024)
Här fortsatte dialogen med flera aktörer som har olika roller i genomförandet. Störst fokus under denna fas låg på att färdigställa förslag på den reviderade strategin och skicka ut den på remiss under våren 2024, samt att ta hand om remissvaren. Parallellt har även insamling av uppgifter för uppföljning av arbetssättet skett.
Fas 4 — Uppföljning av och utbildning i det utvecklade arbetssättet (2025 och framåt)
En uppföljning av det utvecklade arbetssättet genomfördes genom bland annat enkäter och annan datainsamling, och redovisades till regeringen i mars 2025.
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen genomför utbildning i arbetssättet och erfarenhetsutbyte ska ge grund för likvärdig tillämpning. För mer information om utbildning och erfarenhetsutbyte kontakta Cecilia Nygren, Naturvårdsverket eller Ellen Salomonsson, Skogsstyrelsen.
Bakgrund
I november 2021 lämnade regeringen propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund 2021/22:58 (Skogspropositionen) till riksdagen.
Riksdagen ställde sig bakom propositionen genom Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2021/22:MJU18. I juni 2022 gav regeringen Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att se över den nationella strategin för formellt skydd av skog, ett uppdrag av flera som handlar om skydd av skog.