Arbetet med frivillighet som grund vid formellt skydd av skog

• Äganderättsperspektivet stärks genom att frivillighet är utgångspunkten vid formellt skydd och att markägare och myndighet är överens om att ett områdes naturvärden ska bevaras genom formellt skydd.
• Markägarna förväntas ta ett större ansvar i att föreslå områden för formellt skydd. Det är viktigt att myndigheterna är lyhörda för markägares önskemål om skyddsform och avgränsning av området.
• Myndigheterna behöver skapa förutsättningar för markägarna att anmäla intresse i linje med strategins prioriteringar.
• Markägaren har möjlighet att avstå från formellt skydd och kan ändra sig under processen.
• Avsteg från frivillighet bör ske restriktivt.
• Även skog i fjällregionen ingår i den reviderade strategin.
• Några justeringar har även gjorts i urval av områden för formellt skydd.

• Urval och prioritering av vilka områden som ska skyddas formellt är fortsatt inriktat på de mest skyddsvärda skogarna, så att nationella och internationella mål om att bevara biologisk mångfald nås på ett kostnadseffektivt sätt.
• Frivilliga avsättningar har fortsatt en stor betydelse för bevarandearbetet och för att nå gemensamma mål.
• Behovet av god dialog med markägare i skyddsprocessen och samverkan mellan skogliga aktörer och myndigheter är fortsatt mycket viktigt.

För markägarna innebär det utvecklade arbetssättet att formellt skydd i stor utsträckning inleds med en intresseanmälan från enskilda markägare. 

Frivillighet är utgångspunkten vid bildande av formellt skydd. 

Ambitionen är att skyddsprocessen ska upplevas som positiv för markägaren, bland annat genom att markägaren får tydliga valmöjligheter och att dialogen präglas av tillit, öppenhet och respekt. Myndigheten ska också vara lyhörd för markägarens önskemål om skyddsform samt avgränsning av området. Markägaren har även möjlighet att ändra sig under processen. 

Bara i undantagsfall ska beslut fattas om formellt skydd utan att markägaren dessförinnan gett sitt medgivande till det. 

Ja, men det bör ske restriktivt. Skogstyper som Sverige har ett internationellt ansvar att bevara, där området har ett strategiskt geografiskt läge och höga naturvärden och där området bedöms vara av betydande vikt för att bibehålla naturtypen och dess biologiska mångfald kan utgöra motiv för undantag av frivillighet. Även Natura 2000-områden och områden där ersättning betalats ut bedöms utgöra motiv till undantag.

Förekomst av fridlysta arter med dålig bevarandestatus i ett område med höga naturvärden ökar områdets betydelse för att prioriteras för formellt skydd. För att bevara vissa sällsynta fridlysta arters livsmiljöer anger strategin att staten bör erbjuda berörda markägare formellt skydd.

Den reviderade strategin anger att områden inom de stora sammanhängande naturskogarna bör ges högsta prioritet att bevara i fjällregionen.  Myndigheterna bör uppmärksamma intresseanmälningar i områden där nekat tillstånd till avverkning är sannolikt, och naturvårdsavtal särskilt utformade för dessa skogar bör erbjudas markägare. Handlingsplaner för bevarande av de stora naturskogarna bör tas fram senast 2026.

Ja, det är samma principer och prioriteringsgrund.

70 procent av de formella skydd som Skogsstyrelsen beslutade om under 2023 hade sitt ursprung i ett markägarinitiativ, oftast i form av en intresseanmälan. För länsstyrelsens arbete är andelen lägre. Knappt 10 procent av besluten under perioden 2021–2023 har helt eller delvis utgått från en intresseanmälan. Samtidigt har det under samma period kommit in intresseanmälningar om formellt skydd i 270 olika områden till länsstyrelserna, att jämföra med att det bildades 348 naturreservat. 

Ett förslag till reviderad nationell strategi för formellt skydd av skog skickades ut på remiss den 4 mars. Vi ser fram emot att få ta del av synpunkter senast den 10 maj.

Efter remisstiden tar Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen hand om de synpunkter som lämnats in och fastställer strategin.

Under hösten arbetar projektgruppen vidare med strategins olika delar. Vi kommer arbeta in resultat från andra regeringsuppdrag (se nedan) samt utifrån ny kunskap göra en mindre uppdatering av de naturvetenskapliga prioriteringarna i strategin för formellt skydd av skog. En remiss av den reviderade strategin planeras till början av 2024.

Arbetet fortsätter i dialog med skogliga aktörer, länsstyrelser och Skogsstyrelsen distrikt. Under hösten hålls två möten i den dialoggrupp som knutits till arbetet, där gruppen får ta del av utkast till en reviderad strategi. Ett särskilt möte om fjällskog kommer att hållas med relevanta aktörer, liksom webbinarier med länsstyrelser och Skogsstyrelsens distrikt. 

De redovisade och pågående regeringsuppdrag vars resultat tas om hand i projektet är främst: 

Utformning av riktlinjer för väntansavtal

Flexibla biotopskyddsregler samt flexibla skydds- och ersättningsformer för det fjällnära området

Artskydd i skogen (redovisas 30 sept 2023)

I regeringsuppdraget har vi under våren vid två heldagar fört samtal med den dialoggrupp som knutits till uppdraget. Vi har även haft sammanlagt fyra webbinarier med länsstyrelser och Skogsstyrelsens distrikt. Samtalen har bland annat rört definition av frivillighet, undantag från frivillighet samt information och dialog och samverkan i det utvecklade arbetssättet. Dialog om hur den fjällnära skogen ska inkluderas i strategin förs med de norra länen och distrikten och med andra aktörer som berörs.

Översynen av myndigheternas webbtexter har resulterat i nya webbsidor som publicerats hos Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i juni. Syftet är bland annat att göra det enkelt för markägare att lämna in en intresseanmälan om formellt skydd. 

Bevara höga naturvärden och få ersättning

I projektet pågår nu arbetet med att ta fram ett första utkast till strategi utifrån det utvecklade arbetssättet. Att inkludera den fjällnära skogen är en viktig del. I uppdraget ingår också att ta hand om resultat från flera andra regeringsuppdrag, bland annat förslag på mer flexibelt, attraktivt och ändamålsenligt biotopskydd samt andra skydds- och ersättningsformer anpassade för fjällnära skog och riktlinjer för väntansavtal – som rapporteras i juni.

I början av hösten ska vi även ta om hand resultatet av de delar i regeringsuppdraget om artskydd i skogen som har betydelse i översynen av strategin. Projektet kommer dessutom analysera vad delleveransen från behovs- och bristanalysen innebär för de naturvetenskapliga prioriteringarna i strategin. 

Under våren arbetar projektgruppen vidare med flera delar av strategin. Arbetet handlat till exempel om att ta fram enhetlig webbinformation om formellt skydd för alla myndigheter, en juridisk analys av äganderättsperspektivet, ett utkast till hur vi arbetar med kommunikation och dialog i det utvecklade arbetssättet samt om hur skydd av fjällnära skog integreras.

Vi arbetar även vidare med att definiera vad frivillighet innebär och med att tydliggöra grunder för eventuella undantag. Arbetet sker i dialog med skogliga aktörer, länsstyrelser och Skogsstyrelsens distrikt.

Syftet var att ge vägledning i hur Skogspropositionens inriktning om frivillighet som grund för formellt skydd av skog bör tillämpas i nya och pågående ärenden. Detta eftersom det är angeläget att arbetet med områdesskydd sker så likartat som möjligt, även innan den reviderade strategin är på plats.