Mikroplast

I våra hav flyter det runt mer än 150 miljoner ton plast. Varje år ökar mängden plast med mellan 5 och 13 miljoner ton. Plastskräpet som till exempel består av olika plastartiklar och fiskeredskap fragmenteras sakta ner till mikroplaster och beroende på typ av plast, temperatur och exponering för solljus kan nedbrytningen ta flera hundra år. Den långa nedbrytningstiden innebar att mängden mikroplast kommer att öka under en lång tid även efter det att tillförseln av ny plast har upphört. Idag finns nämligen inga fungerande metoder for att städa bort de minsta plastpartiklarna ur haven. Lösningen är att förhindra och om det inte går, kraftigt minska tillförseln. 

Idag finns det stora kunskapsluckor om hur människor och miljön påverkas av mikroplast. Det är därför viktigt med ytterligare studier för att fastställa de långsiktiga effekterna.

Under 2019 redovisade Naturvårdsverket ett regeringsuppdrag om mikroplast. I redovisningen anges bland annat att mikroplaster troligtvis inte är någon stor risk för miljö och hälsa i nuvarande koncentrationer även om det kan finnas platser där det skulle kunna finnas risk för effekter.

Kunskapsluckorna är dock betydande när det gäller i vilken grad mikroplasterna påverkar människors hälsa och vår natur, liksom i vilken grad detta gäller för olika fraktioner av mikroplaster. Kunskapsluckorna är även stora när det gäller i vilken grad olika organismer exponeras för mikroplast. Detta gör att man i nuläget inte med säkerhet kan uttala sig om riskerna med mikroplast. Det finns indikationer på att större partiklar kan vara relativt oproblematiska medan mindre partiklar kan ha negativa effekter. Detta gäller i synnerhet för nanoplast. Större partiklar kan också brytas ner till mindre partiklar. Åtgärder motiveras av försiktighetsprincipen och miljöbalkens allmänna hänsynsregler.

Naturvårdsverket driver på för ökad kunskap och dialog i frågor om mikroplast. Många aktörer måste samarbeta för att hindra uppkomst och spridningen redan vid källan.

Läs redovisningen av regeringsuppdraget om mikroplast

Naturvårdsverket redovisade till regeringen 2017 vilka källor som står för de största utsläppen av mikroplast i Sverige. Utredningen visar att viktiga källor till utsläpp av mikroplaster i Sverige är: 

• Industriell produktion och hantering av primärplast 
• Slitage av däck från vägar 
• Konstgräsplaner 
• Textiltvätt 
• Båtbottenfärg 
• Nedskräpning 

Under 2019 redovisade Naturvårdsverket sitt andra regeringsuppdrag om mikroplast. I denna redovisning redovisas ett antal nya källor:  

• Spill/nedskräpning kring byggarbetsplatser 
• Ridanläggningar och andra utomhusanläggningar för idrott och lek med underlag som innehåller plast eller gummi 
• Användning av konstgräs i trafikmiljöer och parker 

 De huvudsakliga spridningsvägarna utgörs av dagvatten, luft och avloppsreningsverk.

För att minska spridningen av mikroplast i miljön är det sedan den 1 juli 2018 förbjudet i Sverige att sälja kosmetiska produkter som innehåller plastpartiklar med rengörande, skrubbande eller polerande effekt. Förbudet gäller produkter som är avsedda att sköljas av eller spottas ut efter att de använts på hud, hår, slemhinnor eller tänder. 

Även Naturvårdsverket har presenterat en rad steg for att minska spridningen av mikroplaster och även föreslagit en anmälningsplikt for konstgräsplaner, lekplatser, löparbanor, multisportanläggningar och andra utomhusanläggningar for idrott och lek som innehåller gummi eller plast.

Åtgärder om utsläpp av mikroplaster till vattenmiljö - Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget om mikroplast 

Men det är också viktigt att fortsätta att arbeta aktivt inom internationellt genom till exempel OSPAR, HELCOM, AMAP och EU, för att driva på utvecklingen av övervakning, åtgärder, policyarbete och för att hämta hem kunskap, erfarenheter och goda exempel.