Industrins klimatomställning tar fart
Industrin står för en tredjedel av Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser. Utsläppen är i hög utsträckning knutna till ett fåtal större industrianläggningar inom järn- och stålindustri, mineralindustri, kemi-och raffinaderiindustri, gruvor och övrig metallindustri. Det är en stor utmaning att minska utsläppen från dessa anläggningar, men mycket är på gång.
Klimatutsläppen från industrin består framförallt av utsläpp från förbränning av fossila bränslen samt utsläpp som uppstår under processerna vid tillverkning. Ungefär två tredjedelar av industrins utsläpp är processrelaterade. Det kan till exempel vara restgaser från produktionsprocesserna som används. Dessa är kopplade till råvaran och processen och kan därför vara en stor utmaning att minska utsläppen utan att ändra hela processen.
För att industrin ska nå nettonoll krävs ny teknik
Processutsläppen har historiskt minskat i mindre utsträckning än utsläppen kopplade till förbränning av bränslen. Det beror på att traditionella åtgärder för att minska växthusgasutsläpp, såsom bränslebyten (kol mot naturgas, fossilt mot biobränslen och el) och energieffektiviseringsåtgärder, inte påverkar dessa utsläpp i särskilt stor utsträckning. Mer genomgående förändringar, såsom process- eller produktbyten kommer att krävas för att minska processutsläppen.
Industrin har långa investeringscykler som gör att teknikskiften i de flesta fall blir aktuella först när befintlig teknik behöver bytas ut. Omställningen inom industrin tar därför tid och följer inte någon tydlig utsläppsbana. När konventionella tekniker väl byts ut mot klimatneutrala tekniker kommer dock utsläppen att minska drastiskt.
Omställningstrycket på industrin ökar
EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) är ett viktigt styrmedel för industrin, tillsammans med stöd för innovation och utveckling. Styrningen från EU ETS har historiskt varit svag, men har sedan det infördes 2005 justerats vid ett flertal tillfällen. Justeringarna tillsammans med höjda klimatambitioner inom EU har gjort att priserna på utsläppsrätter under slutet av 2010-talet och inledningen av 2020-talet ökat från nivåer runt fem euro till att i mars 2023 för första gången nå över 100 euro per ton CO2.
I det så kallade Fit for 55-paketet, som är en del av EU:s höjda klimatambitioner, har ytterligare skärpningar av EU ETS föreslagits som ger incitament för ytterligare utsläppsminskande åtgärder inom industrin.
Indikatorer som visar att industrins omställning tar fart
Eftersom de stora utsläppsminskningarna inom industrin sker först då ny teknik är på plats, kommer det dröja innan resultatet av investeringar och initiativ som sker syns i utsläppsstatistiken. Naturvårdsverket har därför tagit fram ett antal indikatorer för industrins klimatomställning, som baseras på samtal med representanter från de största industrierna och offentlig information.
I vilken fas i omställningen befinner sig industrierna?
Samtliga utsläpp från respektive industri har tilldelats den fas det huvudsakliga omställningsalternativet befinner sig i och anges som en andel av industrins totala utsläpp 2021.
- För motsvarande 26 procent av utsläppen saknas svar om omställningsfas.
- Aktörer som står för 3 procent av utsläppen befinner sig i fasen Forskning och utveckling.
- Aktörer som står för 4 procent av utsläppen befinner sig i fasen Förstudie.
- Aktörer som står för 14 procent av utsläppen befinner sig i fasen Genomförbarhetsstudie.
- Aktörer som står för 53 procent av utsläppen befinner sig i fasen Tillståndsprövning.
Hur stor del av utsläppen kommer från verksamheter som erhållit innovationsstöd?
- För aktörer som står för 26 procent av utsläppen saknas svar.
- För aktörer som står för 3 procent av utsläppen kommer ansökan göras.
- Aktörer som står för 71 procent av utsläppen har erhållit investeringsstöd.
Bedömning om hur efterfrågan på koldioxidfria produkter ser ut hos industrier i omställning
För de industrier som befinner sig i forsknings- eller förstudiestadiet bedöms inte utvecklingen ha kommit tillräckligt långt för att uttala sig om efterfrågan då det är så pass oklart vilken teknik som kommer användas och därmed produkt som kommer att säljas.
- Svar om efterfrågan saknas för 26 procent av utsläppen.
- För motsvarande 9 procent av utsläppen har utvecklingen inte kommit tillräckligt långt.
- Efterfrågan är oklar för 3 procent av utsläppen.
- För motsvarande 29 procent av utsläppen finns det en efterfrågan.
- För motsvarande 33 procent av utsläppen finns det en god efterfrågan.
Genom indikatorerna för industrins klimatomställning kan vi konstatera att industrins klimatomställning börjar ta fart. Indikatorerna pekar på en stark utveckling och att verksamheter som står för en stor andel av industrins utsläpp har kommit en bra bit på väg i omställningen. Investeringar för omställningen sker inom de flesta bolagen och efterfrågan på koldioxidfria produkter börjar dessutom komma, vilket kan accelerera omställningen ytterligare.
Se mer om industrins klimatomställning och de indikatorer som presenteras här i Naturvårdsverkets underlag till regeringens andra klimatpolitiska handlingsplan och klimatredovisning.
Industrins intentioner kan ta oss en bra bit på vägen mot nollutsläpp
Flera industriaktörer har även genom initiativet Fossilfritt Sverige och i andra sammanhang uttryckt tydliga intentioner. Naturvårdsverket har i underlaget till klimatredovisningen för 2022 (fjolårets klimatredovisning) tagit fram ett specifikt scenario för hur utsläppsutvecklingen inom industrisektorn skulle se ut om dessa intentioner blev verklighet.
Diagram: Industrins intentioner. Helfärgade fält i grafen motsvarar historiska utsläpp och de utsläpp som kvarstår med de intentioner som finns idag. Streckade fält motsvarar de utsläppsminskningar gentemot det uppdaterade referensscenariot som de ytterligare intentionerna uppskattas ge.
Scenarioberäkningarna (från 2022) visar att utsläppen ungefär kommer att halveras om intentionerna genomförs. Den större delen av utsläppsminskningen sker i närtid, mellan 2025 och 2030. Utsläppsminskningarna kommer främst genom att stora delar av järn- och stålindustrin planerar att ställa om till att använda vätgas som reduktionsmedel för att producera järn men också till följd av att företag inom kemibranschen och raffinaderibranschen förväntas införa CCU och CCS-tekniker. Även cementindustrin antas införa CCS. Ökad elektrifiering och ökad användning av biobränslen minskar också utsläppen. För ungefär hälften av industrins utsläpp saknas dock fortfarande tydliga strategier om hur verksamheterna ska ställa om mot netto noll. Med ett skärpt EU ETS och att stödjande infrastruktur kommer på plats bör även utsläppen från dessa aktörer minska.
Mer information om scenariot:
Naturvårdsverkets underlag till klimatredovisning 2022 enligt klimatlagen (pdf 2,5 MB)
