Samråd om ett nytt järn- och stålverk i Boden
H2GS AB vill bygga ett nytt järn-och stålverk i Boden och söker statlig finansiering via Klimatklivet och Industriklivet.
Samråd har hållits under perioden 5 mars 2024 till 16 april 2024 av Naturvårdsverket och Energimyndigheten om eventuella konsekvenser för konkurrensen.
Synpunkter har nu lämnats av berörda aktörer. Längre ned på sidan hittar du de synpunkter som har kommit in från samrådet.
Syfte
Samrådet syftar till att samla in synpunkter angående konsekvenserna för konkurrens vid finansieringsstöd till åtgärden för helintegrerad järn- och ståltillverkning i Boden. Synpunkterna kommer att användas i underlaget för en prövning av ärendet hos EU-kommissionen.
Beskrivning av projekt
H2GS AB avser att uppföra en storskalig anläggning för helintegrerad järn- och ståltillverkning i Boden. Nämnda bolag avser att investera i bästa möjliga teknik för en energieffektiv produktion av järn och stål och innefattar dessutom tillverkning av vätgas och järnsvamp.
Bolaget planerar att öka produktionen stegvis. I den första fasen planerar bolaget att producera 2,5 miljoner ton stål per år. I den andra fasen planeras produktionen öka till 5 miljoner ton stål per år. Det innebär att stålverket på sikt kommer att bli det största stålverket i Sverige. Anläggningen beräknas vara i full drift 2030.
Åtgärden förväntas bidra med cirka 87 procent lägre CO2 -påverkan än traditionell malmbaserad tillverkning. Ett mindre koldioxidintensivt sätt att producera stål från järnmalm är ett viktigt steg för att minska utsläppen från järn- och stålindustrin.
Om ansökan till Klimatklivet och Industriklivet
En ansökan om statlig finansiering har inkommit till Klimatklivet och Industriklivet hos Naturvårdsverket respektive Energimyndigheten. Den totala investeringen för anläggningen beräknas uppgå till cirka 4,9 miljarder euro. Under beredningsarbetet undersöks vilket stödbelopp som kan bli aktuellt.
Naturvårdsverket och Energimyndigheten bedömer att H2GS AB uppfyller de huvudsakliga kriterierna i Klimatklivet respektive Industriklivet. Eftersom ansökt stödbelopp överstiger de utsatta tröskelvärden som finns för att bevilja bidrag måste en bedömning göras på EU-nivå.
Läs vidare om processen mer utförligt i de dokument som finns länkade längst ner på sidan.
Sammanfattning av inkomna synpunkter
Under samrådstiden har två yttranden kommit in, ett från Region Norrbotten och ett från Norrbottens Handelskammare. De har inte lämnat några invändningar mot stödets utformning. Båda ser låg risk för att stödet skulle snedvrida konkurrens eftersom det är möjligt för andra aktörer att söka liknande stöd både på nationell nivå, EU-nivå och globalt. Det finns redan flera insatser i länet som har fått stöd i olika former inom stålvärdekedjan.
Yttrandena pekar på att budgeten behövs för att åtgärderna ska kunna vidtas. Innovation och teknikskiften innebär stora ekonomiska insatser som kräver bred riskspridning. Stödbeloppet anses proportionerligt då det uppgår till cirka 10 procent av den totala investeringen, vilket kan jämföras med andra europeiska länder där stödbeloppen uppgår till mycket högre nivåer.
Inkomna synpunkter pekar på att åtgärden leder till en stor minskning av utsläpp av växthusgaser. När så stora mängder fossilfitt stål produceras tränger det ut kolbaserat stål på den europeiska marknaden. Totalt motsvarar utsläppsminskningen cirka 8 procent av Sveriges territoriella utsläpp sett över 10 års drift, inklusive de utsläpp som orsakas av bygget och driften. Klimatprestandan är extremt effektiv och motsvarar prestandan på de tio bästa anläggningarna i EU i dag, detta även om järnmalm importeras ifrån Brasilien/Kanada.
Enligt inkomna yttranden är de skyddsåtgärder som föreslås överträffande eller i paritet med de bästa tillgängliga teknikerna, vilka också ligger till grund för mottaget miljötillstånd. Inga invändningar har lämnats in angående övriga frågeställningar.
Sammanfattningsvis anses projektet skapa långsiktigt ekonomisk tillväxt för Sverige och bidra till Sveriges välfärd samtidigt som det minskar den svenska basindustrins miljöpåverkan. Insatsen är även viktig för Sveriges konkurrenskraft och främjar omställningen till en hållbar industriproduktion globalt.
Underlaget lämnas till Europeiska kommissionen i samband med att ärendet prövas. De besvarade enkätfrågorna finner ni nedan:
Enkätfrågorna
Enkätfrågor om anläggning för järn- och ståltillverkning i Boden
- Finns det invändningar mot stödets utformning?
(Det vill säga begränsad stödberättigande på grund av att projektet kan betraktas som ett demonstrationsprojekt enligt punkt 96 b i riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet). - Finns det en risk för att stöd till åtgärden kan snedvrida konkurrensen jämfört med osubventionerade insatser?
- Finns det andra synpunkter på hur stödet till åtgärden påverkar konkurrensen?
(Se punkterna 95–96 i riktlinjerna för statligt stöd på klimat- och energiområdet). - Finns det invändningar mot metoden och de antaganden som ligger till grund för uppskattningen av subventioner per ton utsläpp av koldioxidekvivalenter som undviks?
(Se punkt 115 på miljö- och energiriktlinjerna). - Finns det invändningar mot slutsatsen att det inte skulle finnas tillräckligt med potentiella anbudsgivare för att genomföra ett konkurrensutsatt anbudsförfarande för beviljande av stöd till demonstrationsprojekt?
- Kan konkurrensen ökas genom åtgärder som att minska budgeten eller underlätta deltagandet i anbudsförfarandet?
(Se punkt 107a i riktlinjerna för statligt stöd på miljö- och energiområdet). - Finns det invändningar mot trovärdigheten i det kontrafaktiska* scenariot?
*Förtydligande: Ett kontrafaktiskt scenario är det scenario som sker utan stöd. Det kontrafaktiska scenariot är i första hand det som sker hos den sökande i avsaknad av stöd, så som att annars investera i mindre miljövänlig utrustning eller att driva vidare befintlig utrustning. (Se avsnitt 3.1.2 i riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet). - Finns det skäl till att det högsta potentiella stödbeloppet inte är proportionerligt? Varför/varför inte?
(Se avsnitt 4.1.3.3 i riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet). - Kan de skyddsåtgärder som föreslås för att undvika inlåsning av naturgas och säkerställa förenlighet med unionens klimatmål anses vara tillräckliga?
(Se avsnitt 4.1.3.4 i riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet).
Riktlinjer för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi 2022 (europa.eu)
Ytterligare information
Fakta
Om Klimatklivet
Klimatklivet är ett stödprogram för fysiska investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Stödet går till olika typer av åtgärder som ger en hög klimatnytta. Bland de nyare åtgärderna finns vätgasproduktion, elektrobränslen, laddinfrastruktur, biokolproduktion och åtgärder som skapar cirkulära flöden genom att öka återvinningen av exempelvis plast, betong och textilier. Klimatklivet investerar över 11 miljarder kronor under 2024-2028 för åtgärder som minskar utsläppen.
Om Industriklivet
Industriklivet syftar till att stödja industrin att minska sina utsläpp av växthusgaser, bidra till att uppnå negativa utsläpp och ge stöd till tillämpning av ny teknik eller andra innovativa lösningar inom industrin som kan bidra till ett fossilfritt samhälle. Bidrag kan ges till förstudier, forskning, pilot- och demonstrationsprojekt samt investeringar och omfattar cirka 6,1 miljarder kronor 2024–2031.
Om NextGenerationEU
Både Klimatklivet och Industriklivet ingår i EU-initiativet Next Generation EU som bland annat ska bidra till ett mer miljövänligt EU, bättre anpassat till dagens och framtidens utmaningar.
Beskrivning av samrådet
Här hittar du en fullständig och fördjupande beskrivning av samrådet kring nytt järn- och stålverk i Boden. Se även bilaga som visar processgränser med mera.
