Exempel på användning

Vaggeryds kommun

Vaggeryds kommun har tagit fram en Grönstrukturplan som är ett strategiskt, kommunövergripande planunderlag med fokus på sex av kommunens tätorter. Eftersom planen täcker in hela kommunen är bedömningarna också övergripande. Vaggeryds kommuns grönstrukturplan avgränsar sig till de ekosystemtjänster som ingår i de fyra underrubrikerna stödjande (innefattar biologisk mångfald), reglerande, försörjande och kulturella ekosystemtjänster. Ekosystemtjänsterna utgör den röda tråden i planen. Tätorterna Skillingaryd, Vaggeryd, Hok, Klevshult, Bondstorp och Byarum har analyserats närmare med egna ekosystemtjänstkarteringar och mer konkreta utvecklingsförslag som är anpassade efter varje orts behov. 

Grönstrukturplanen omfattar både kommunalägd och privat mark, men utvecklingsförslagen avser i första hand den kommunala marken. Det finns även några förslag på samarbeten mellan kommunen och enskilda markägare, företag och föreningar som skulle kunna stärka den gröna infrastrukturen. 

NMD användes som underlag för att kunna kartlägga vilka delar av landskapet som levererar vissa ekosystemtjänster.  Varje ekosystemtjänst som karterats har fått ett ja eller ett nej beroende på om den förekommer på platsen i dagsläget, det är alltså en nulägesbild och inte en bild av potentiell kapacitet. Att enbart ange ja eller nej är ett grovt mått, men ger en indikation och ett diskussionsunderlag kring olika områdens förmåga att leverera ekosystemtjänster. I många fall användes nationella marktäckedata för att bedöma om de olika marktyperna bidrar med ekosystemtjänsten på ett tydligt sätt. 

En viktig del i analysen var att titta på de olika marktypernas förmåga att leverera olika ekosystemtjänster, beroende på sammanhang. Temperaturreglering från grönytor som ekosystemtjänst tilldelades framförallt våtmarker och områden med uppvuxen vegetation i de områden där det finns mycket hårdgjorda ytor och riskgrupper. Ekosystemtjänsterna luftrening och avskärmning är andra exempel som kopplades till markområden med uppvuxen skog intill industri eller väg. Den försörjande ekosystemtjänsten ”vilda växter och svampar” lades in för marktyperna våtmark, öppen mark med vegetation, sjöar och vattendrag samt alla skogsområden.

Läs mer om exemplet på Vaggeryds kommuns webbplats:
Grönstrukturplan (Vaggeryds kommuns officiella webbplats

Grönstrukturplan för Vaggeryds kommun (arcgis.com)

Skogsägare, skogsbruket, myndigheter och organisationer.

Granbarkborren har orsakat skador på granskog motsvarande 7 miljoner kubikmeter skog värt flera miljarder kronor i framförallt södra och mellersta delarna av Sverige under 2019. För att komma tillrätta med problemen, och rädda så mycket virkesvärde som möjligt, är det viktigt att nya angrepp hittas och bekämpas i tid.
Skogsstyrelsen släppte i januari 2020 en riskindexkarta där skogsägare och andra kan se var i skogen risken är störst för angrepp av granbarkborre. Indexet bygger på analyser från olika geografiska data och satellitbilder som bearbetats med bland annat artificiell intelligens (AI). Riskindexkartan består av en sammanvägning mellan olika riskfaktorer kopplade till granbarkborren och finns över Sverige. Det som bidrar till en hög riskklassning är bland annat mycket gran, närhet till hyggen och tidigare angrepp, samt torr mark.

NMD användes som ett viktigt underlag för att kunna identifiera områden med hög andel granskog.

Läs mer om skador på skog på Skogsstyrelsens webbplats

Riskindexkarta för granbarkborrar (pdf på Skogsstyrelsens webbplats)

Länsstyrelsen i Jönköping.

Länsstyrelsen i Jönköping samordnar arbetet med det gemensamma delprogrammet för fladdermöss. I programmet ingår regelbundna inventeringar av ett antal fladdermuslokaler. En av fladdermusarterna som övervakas genom detta program är barbastell. Barbastell är nära hotad enligt rödlistan och omfattas av ett eget åtgärdsprogram. För en del av lokalerna saknas det fynd av barbastell vid de senaste inventeringstillfällena och det är oklart varför. En förklaring kan vara en förändring av markanvändningen i närområdet. För att förstå vilka parametrar som kan vara relevant för ett livskraftigt bestånd av barbastell så genomfördes det en GIS-analys som bygger på data från NMD.

NMD användes för att ta reda på markanvändningen inom en 5 kilometers radie från en känd barbastellokal. Data jämfördes med marktäckedata från år 1999 för att se vilka förändringar som har skett i markanvändningen under de senaste 20 åren. Till exempel har en förlust av åkermark från år 1999 till nu resulterat i en ökning av andel lövskog (genom igenväxning).

Data kompletterades genom att beräkna den nuvarande arealen av skogsmark med en trädhöjd över 15 meter (tilläggsskikt objekthöjd) och den genomsnittliga markfuktigheten (markfuktighetsindex) i bufferten samt en del andra variabler. All data används sen för att ta reda på om det finns landskapsvariabler som kan förklara varför vi registrerar återfynd av barbastell på vissa lokaler men inte på andra.

Resultatet från analysen kan användas vid den uppsökande rådgivningen genom att inspirera markägare att återskapa en markanvändning som gynnar barbastell.

Kontakta Marielle Gustafsson på Länsstyrelsen i Jönköping.

Länsstyrelsen Blekinge

Syftet med denna analys var att ta fram möjliga spridningslänkar/spridningsstråk mellan redan utpekade värdekärnor för ädellöv. Analysen av spridningslänkar är en del av arbetet med att ta fram kunskapsunderlag för den regionala handlingsplanen för grön infrastruktur. Andra befintliga underlag är värdetrakter och värdekärnor för olika prioriterade naturtyper. 

Tanken är att de resulterande länkarna ska kunna utgöra underlag för fördjupad dialog om målsättningar inom värdetrakter eller användas som planeringsunderlag vid framtagande av olika plandokument (ÖP/DP). 

Analysen är inte en exakt lösning för att arbetet med att stärka naturvärden mellan värdekärnor, men kan ge en uppfattning om vart i landskapet det kan finnas relativt goda möjligheter att bevara spridningsstråk mellan värdekärnor. I detta fall för ädellöv.

Nationella marktäckedata användes som underlag för en analys av spridningslänkar mellan värdekärnor/värdeelement för ädellövskog inom värdetrakter för ”Skog & Trädklädd mark”. Innan analys så omklassificerades NMD-rastret till ett raster innehållande spridningskostnader istället för marktäckekod. Den teoretiska utgångspunkten för kostnadsvärdena i denna analys var strukturell konnektivitet, dvs hur mycket liknar en viss marktäcketyp en värdekärna för ädellöv. Utifrån denna frågeställning så kan man utgå från att marktäcketypen Ädellövskog är mer lik en värdekärna för ädellöv än vad en granskog är. På detta sätt kan man rangordna de olika marktäcketyperna, och ge dem ett godtyckligt värde för spridningskostnad.

Kontakta Palmu Erkki (erkki.palmu@lansstyrelsen.se) på Länsstyrelsen i Blekinge.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)

MSB har vidarebearbetat NMD och skapat en webbaserad karttjänst som visar brandbränsleklassificering.

Klassningen kan utgöra ett underlag för att få en riskuppfattning var större sammanhängande områden finns med mer eller mindre brandbenägen vegetation. Klassningen kan också utgöra ett beslutsunderlag vid pågående insatser för att få en uppfattning om brandspridning eller vilka åtgärder som kan behöva vidtas som utrymning. Även efter en brand kan brandklassningen vara underlag för analys av brandens beteende, hur den utvecklats samt intensitet.

Det är i huvudsak skogsvegetationens brandbenägenhet som är klassificerad utgående från NMD:s skogsklassning.

MSB:s karttjänst för brandbränsleklassificering (metria.se)