Vägledning

Rederier inom EU ETS

Fraktfartyg på havet
Granskad: ‎den ‎30‎ ‎april‎ ‎2024

Sjöfarten inkluderas gradvis inom utsläppshandelssystemet (EU ETS) från 2024 och ska 2026 vara helt infasad i systemet.

För fartyg som lämnar eller ankommer till EU från tredje land gäller att de ska köpa utsläppsrätter för 50 procent av utsläppen som resan medfört. Inom EU gäller 100 procent av utsläppen. Till en början omfattas koldioxidutsläpp och från 2026 inkluderas även metan och dikväveoxid. Inledningsvis omfattas större fartyg (över 5 000 bruttodräktighet). 

Naturvårdsverket är behörig myndighet och tillstånds- och tillsynsmyndighet för EU ETS, samt administrerande myndighet enligt EU:s MRV-förordning. 

Sidan vänder sig till

De aktörer som berörs av skyldigheterna inom EU MRV och EU ETS för sjöfarten kallas för rederi.

Det reviderade ETS-direktivet och den reviderade EU MRV-förordningen innehåller de huvudsakliga reglerna för implementeringen av sjöfarten inom EU ETS. EU-kommissionen har även tagit fram ett antal delegerade och genomförandeförordningar med kompletterande regler för sjöfarten. Sjöfarten har även inkluderats i svensk lagstiftning sedan 1 januari 2024.

Aktuellt för rederier inom EU ETS

Anmäl dig till Naturvårdsverkets nyhetsbrev för att få mer information om sjöfarten inom ETS. Ta också del av nyheter och dokumentation från informationstillfällen via länkarna här intill.

Prenumerera på nyhetsbrev

Vilka fartyg och växthusgaser omfattas?

Omfattningen av fartyg utökas både inom EU MRV och EU ETS, men följer inte varandra helt i tidsplan. Omfattningen av växthusgaser skiljer sig inledningsvis något åt mellan de två regelverken. 

Nedan beskrivs detta.

Fartyg

  • Last- och passagerarfartyg > 5 000 bruttodräktighet från 2024
  • Offshore-fartyg > 5 000 bruttodräktighet från 2027
  • EU-kommissionen ska i en konsekvensanalys senast 2026 utvärdera om utsläpp från fartyg under 5 000 men inte under 400 bruttodräktighet ska inkluderas i EU ETS.
  • Det kommer finnas undantagsmöjligheter för vissa resor, exempelvis att inrikes passagerartrafik till öar med färre än 200 000 invånare och utan väg- eller järnvägsförbindelse till fastland kan undantas om en medlemsstat väljer det.

Växthusgaser

Från 2024 inkluderas i EU ETS endast utsläpp av koldioxid och det är först från den 1 januari 2026 som även metan och dikväveoxid ingår i EU ETS. 

Skyldigheter för rederier att överlämna utsläppsrätter

Enligt artikel 3gb i ETS-direktivet

  • 40 % av utsläppen för 2024 
  • 70 % av utsläppen för 2025 
  • 100 % av utsläppen för 2026 och därefter

Överlämnandet sker det efterföljande året den 30 september, med start 30 september 2025 för utsläppen 2024. 

Fartyg

  • Last- och passagerarfartyg > 5 000 bruttodräktighet (befintlig omfattning)
  • Fartyg för styckegods > 400 bruttodräktighet från 2025
  • Offshore-fartyg > 5 000 bruttodräktighet från 2025

Växthusgaser

Inom EU MRV omfattas koldioxid, metan och dikväveoxid från 2024.

Vem berörs av skyldigheterna?

Den aktör som berörs av skyldigheterna inom EU MRV och EU ETS för sjöfarten kallas för rederi. Definitionen av rederi finns i artikel 3.w i ETS-direktivet. Enligt definitionen är rederiet någon av följande: 

  1. Fartygsägaren, eller 
  2. Den som har tagit över fartygsägarens ansvar för fartygets drift och har gått med på att överta de skyldigheter som följer av bestämmelserna i bilaga I i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 336/2006 av den 15 februari 2006 om genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemenskapen och upphävande av rådets förordning (EG) nr 3051/95. 

En fartygsägare är den fysiska eller juridiska person som är registrerad som ägare av fartyget i fartygsregistret. Aktören enligt punkt 2 ovan kallas även för ISM-företag för fartyget. Om ISM-företaget för fartyget ska ta över skyldigheterna inom EU MRV och EU ETS från fartygsägaren ska ett avtal mellan de två parterna upprättas (och läggas till under Actions/Monitoring Plan/Docs i THETIS-MRV). Se beskrivning i Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/2599 om hur ett sådant avtal ska utformas och skickas in. Du finner en länk till rättsakten under rubriken Lagstiftning i den gula rutan.

Fartygsägare som har ETS-skyldighet ska skicka in en förteckning över de fartyg som de ansvarar för, enligt artikel 2 i genomförandeförordning (EU) 2023/2599. Detta görs via THETIS-MRV för respektive fartyg som ett bifogat dokument under Actions/Monitoring Plan/Docs.

E-tjänst för rapportering

Här finns länk till den e-tjänst som används för att lämna in handlingar exempelvis övervakningsplaner, utsläppsrapporter och verifieringsrapporter samt länk till mer information och vägledning om e-tjänsten.

EU-kommissionens relaterade webbsidor och FAQ

För mer information finns även EU-kommissionens följande sidor:

Kontakta oss

  • Kontakta Naturvårdsverket vid sjöfartsfrågor kopplat till EU ETS.
    E-post: EUETS@naturvardsverket.se
    Skriv gärna med “Sjöfart ETS” i ämnesraden.
    Telefon: 010-698 10 00. Fråga gärna om ”Sjöfart ETS”.

Frågor och svar

  • En övervakningsplan för varje fartyg ska skickas in senast 1 april 2024. För fartyg som tillkommer efter 1 januari 2024 ska en övervakningsplan lämnas in senast tre månader efter fartygets första anlöp till EU-hamn.
  • Utsläppsrapport enligt tidigare EU MRV-förordning skickas in senast 30 april 2024.
  • Första utsläppsrapporter (på fartyg- och redarnivå) för EU ETS ska skickas in senast 31 mars 2025, och sedan årligen.
  • Första överlämnande av utsläppsrätter senast 30 september 2025, och sedan årligen.

Övervakningsplaner och utsläppsrapporter ska blivit bedömda och godkända av verifierare innan de skickas till Naturvårdsverket.

Under åren 2024–2030 får rederier vid beräkningen av sammanlagda utsläpp dra av 5 procent av de utsläpp från isklassfartygen som ska ligga till grund för beräkningen. Detta förutsatt att sådana fartyg har en isklass IA eller IA Super eller en likvärdig isklass som fastställts på grundval av Helcoms rekommendation 25/7.

Trots detta undantag måste övervakning och rapportering ske genom att lämna in övervakningsplaner och utsläppsrapporter för fartygen. 

Ö-undantag 1 (artikel 12.3-d i ETS-direktivet)

  • Öar utan väg- eller järnvägsförbindelse & <200 000 invånare
  • Endast passagerarfartyg (förutom kryssningsfartyg) och ro-pax-fartyg
  • Medlemsstater får begära undantag för inrikesresor t.o.m. 2030

Ö-undantag 2 (artikel 12.3-c i ETS-direktivet)

  • Resor som görs inom ramen för trafikplikt med pax- eller ro-pax-fartyg
  • Mellan önationer utan landgräns till annan medlemsstat, och den närmsta angränsande medlemsstaten (t.ex. Cypern & Grekland) 
  • Möjliga att undanta t.o.m. 2030, om båda länderna begär det

Förteckningarna av de två ö-undantagen (europa.eu)

I förordning (2020:1180) definieras en anlöpshamn som: 

13 §   Med anlöpshamn avses i denna förordning den hamn där

  1. ett fartyg lägger till för att lasta eller lossa gods,
  2. passagerare kan gå ombord eller lämna fartyget, eller
  3. ett offshorefartyg lägger till för att avlösa sin besättning.

Den hamn där fartyget gör uppehåll räknas inte som anlöpshamn om uppehåll görs

  1.  enbart för att tanka, fylla på varor, avlösa personal på ett annat fartyg än ett offshorefartyg, angöra en torrdocka eller reparera fartyget eller dess utrustning,
  2.  för att fartyget behöver assistans eller befinner sig i en nödsituation,
  3.  för omlastning mellan fartyg utanför hamnen,
  4.  endast för att ta skydd från dåligt väder eller för att detta krävs på grund av sök- och räddningsinsatser, eller
  5.  av containerfartyg i en sådan närliggande containeromlastningshamn som anges i den förteckning som Europeiska kommissionen har antagit enligt artikel 3ga.2 i utsläppshandelsdirektivet. Förordning (2023:729).

Det krävs att rederiet innehar ett bevis på att hållbarhetskriterierna enligt förnybartdirektivet (RED II) är uppfyllda för att få redovisa koldioxidutsläppen från biobränslet som noll.

Se vägledning i kapitel 9 (ANNEX III) om biobränslen och nollräkning: 31875b4f-39b9-4cde-a4e2-fbb8f65ee703_en (europa.eu)

Information till anläggningar och verksamheter som bedriver säkerhetskänslig verksamhet eller i övrigt hanterar säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i enlighet med säkerhetsskyddslagen.

Vägledning om rapportering och övervakning för anläggningar och verksamheter som omfattas av säkerhetsskyddslagen (2018:585) inom EU ETS

 

Relaterad information