Tillsyn i jordbrukslandskapet
Prioriteringsgrunder för riskbaserad tillsyn i jordbrukslandskapet
På den här sidan hittar du vägledning som stödjer tillsynsmyndigheterna i planering och prioritering av tillsyn i jordbrukslandskapet.
Den biologiska mångfalden i odlingslandskapet har minskat och fortsätter minska. Detta beror till stor del på att jordbruket förändrats och effektiviserats. Små gårdar har slagits ihop till större enheter, svårskötta marker har planterats igen med skog, öppna diken har lagts igen, stenmurar och stenrösen har tagits bort för att göra markerna mer lättskötta och rationella. Pollinatörer är beroende av gynnsamma förhållanden för att trivas och utvecklas i jordbrukslandskapet. Pollinatörer behöver till exempel en mångfald av blommor, frilagd sandig mark, död ved, småvatten och stenmiljöer.
Till skydd för bevarandet av biologisk mångfald i odlingslandskapet finns bland annat biotopskyddsområden och Jordbruksverkets föreskrifter om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket.
En ökad tillsyn inom jordbrukslandskapet ger förutsättningar att minska förlusten av livsmiljöer och arters spridningsvägar i jordbrukslandskapet. Tillsyn av natur- och kulturvärden kan vara svår att genomföra på ett effektivt sätt. Det finns väldigt mycket natur- och kulturvärden i jordbrukslandskapet och det är tidsödande att besöka lantbruken eftersom elementen inte finns samlade på gårdsplanen utan finns i och utmed beteshagar och fält. Denna tillsynsvägledning ska ses som ett stöd för tillsynsmyndighetens planering och prioritering av tillsynen så att nyttan gentemot insatsen blir så stor som möjligt.
Sidan vänder sig till
Den här tillsynsvägledningen vänder sig till dig som arbetar med naturtillsyn på en tillsynsmyndighet.
Bra att veta
Denna tillsynsvägledning är framtagen i arbetet med fokusområdet Påverkan på naturvärden i den nationella strategin för tillsyn enligt miljöbalken. Strategin syftar till att främja tillsyn inom områden som ur ett nationellt perspektiv är extra angelägna att bedriva tillsyn inom.
Lagstiftning
Miljötillsynsförordningen (2011:13), 2 kap – om tillsynsansvar
Miljöbalken (1998:080) 7 kap. 11-11b §§ miljöbalken – Biotopskyddsområde
Förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. 5-8b §§ samt bilagorna 1-3.
Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2020:2) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket
Planering och genomförande av tillsyn
Denna tillsynsvägledning avgränsar sig till tillsyn av linjära element i slätt- och mellanbygd. Exempel på linjeelement är stenmurar, diken, åkerrenar och brukningsvägar. Tillsynsvägledningens upplägg och metodik kan även användas som stöd för att prioritera och planera tillsyn i andra områden än slätt- och mellanbygd.
Natur och kulturvärden i odlingslandskapet är många gånger ett resultat av mänsklig aktivitet och aktivt brukande av marken. Vid tillsynen är det bra att komma ihåg att jordbrukaren som är ansvarig för att följa reglerna också har bidragit till att naturvärdena finns där över huvud taget. Allt eftersom jordbruket utvecklas och rationaliseras så ändras även förutsättningarna för att bibehålla vissa element och med tiden kan natur- och kulturvärden upplevas som ett hinder för jordbrukaren. Det kan exempelvis vara solitärträd, lähäckar, brukningsvägar eller åkerrenar och som lantbrukaren antagligen vant sig vid och kanske inte reflekterat över att de omfattas av regler. Att bedriva tillsyn inom området kan då vara ett sätt att skapa uppmärksamhet kring reglerna som finns och på det sättet förebygga att natur- och kulturvärden skadas eller förstörs.
Prioritera slätt- och mellanbygd
I slätt- och mellanbygd finns de största arealerna av produktiv jordbruksmark och i dessa områden behöver biologisk mångfald och den gröna infrastrukturen bevaras och utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för djur och växter, vilket bidrar till att bevara viktiga ekosystemtjänster som jordbruket är beroende av. Av den anledningen är det bra att prioritera tillsyn till dessa områden.
I län där det inte finns en stor andel slättbygd är det aktuellt att bedriva tillsynen i mellanbygden. I mellanbygd är nedläggning av lantbruksföretag och upphörd produktion på jordbruksmark den största utmaningen för att bevara odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden.
Prioritera linjeelement
Av den statistik som Naturvårdsverket för över länsstyrelsernas prövningar av dispensärenden enligt 7 kap. 11b § miljöbalken framgår tydligt att stenmurar (55% av ärendena) och öppna diken (35%) är de i särklass mest frekventa biotoptyperna som är föremål för prövning. Särskilda skäl krävs för att ge dispens från biotopskyddsområdena och enligt bestämmelsen i 7 kap. 11b § miljöbalken ska det anses finnas särskilda skäl för dispens om åtgärden behövs för att utveckla eller bibehålla ett aktivt brukande av jordbruksmark, och biotopskyddets syften fortfarande kan tillgodoses. Det förhållandevis stora intresset av att ta bort stenmurar och öppna diken kan indikera behov av tillsyn då inte alla verksamhetsutövare först ansöker om biotopskyddsdispens innan man agerar.
Linjeelement bidrar i hög grad till biologisk mångfald i ett i övrigt ganska ensidigt jordbrukslandskap. De bidrar ofta till att binda samman landskapet och skapa en sammanhållen grön infrastruktur. Detta särskilt i slätt- och mellanbygd där jordbruket till stor del är rationaliserat. Linjeelementen kan också vara långa, vilket gör dem stabila och värdefulla i ett annars ensidigt jordbrukslandskap. De är också lättare att upptäcka på exempelvis flygfoton eller genom höjdmodeller än andra naturtyper eller småbiotoper. Att fokusera på detta i tillsynen kan alltså ge stor miljönytta gentemot insatsen.
Verksamhetsplanering
I behovsutredning och årliga tillsynsplanen för naturtillsynen behöver både den förebyggande, kontrollerande samt planerade och händelsestyrda tillsynen finnas med. Att i planeringen av resurser sträva efter att i högre grad prioritera och avsätta tid för mer förebyggande planerad tillsyn i förhållande till händelsestyrd tillsyn är nödvändig för att kunna förebygga överträdelser.
Har tillsynsmyndigheten inte tidigare bedrivit planerad tillsyn inom området, är det rekommenderat att börja i mindre skala med tillsyn av några få objekt och sedan över tid växla upp. Det viktiga är att komma i gång med planerad tillsyn. Börja med att bedriva tillsyn i de mest prioriterade områdena. Avsätt inte bara tid för själva tillsynen utan även det förberedande arbetet samt efterarbetet. Exempelvis: År 1: Planera in några enstaka tillsynsbesök, År 2: utöka antalet besök ni ska bedriva tillsyn på, osv.
Tänk på att även planera in uppföljning av genomförd tillsyn. Är behovet större än tillgängliga resurser behöver ni prioritera, och där är bl a den nationella tillsynsstrategin ett underlag i bedömningen.
Frågor att ställa sig vid planering av tillsyn:
- Vilket är bästa tillvägagångssättet; är det tillsyn på plats, informationskampanjer, etc.
- Hur kan återkommande tillsyn inom naturvärden i jordbrukslandskapet planeras?
- Kan länsstyrelsen och kommunen ta hjälp av varandra för att planera och prioritera tillsynen, använda varandras kunskap? Kommuner har tillsyn på lantbruk utifrån miljöskyddet, kan de även titta på biotopskyddet när de är på plats?
- Vilka andra funktioner inom organisationen kan samverkan ske med? Kan tillsynsbesöken exempelvis samordnas med länsstyrelsens naturreservatsförvaltare eller kulturmiljöhandläggare så att tillsyn bedrivs i samband med andra tjänsteärenden i närliggande områden?
Resultatet av planeringsprocessen är den årliga tillsynsplanen. Tillsynsplanen visar vilka resurser och vilken kompetens tillsynsmyndigheten har tillgång till och vilka tillsynsinsatser som är prioriterade och planerade.
Uppföljning av tillsyn
Målen som finns för fokusområdet i den nationella strategin kommer att följas upp av Naturvårdsverket och det är fördelaktigt om ni redan i tidigt skede registrerar ärendena och genomförd tillsyn så att det enkelt går att följa upp. För länsstyrelserna finns Miljösamverkan Sveriges modell för behovsutredning och tillsynsplan för vilka verksamhetskoder som ska användas.
Modell för behovsutredning och tillsynsplan (Miljösamverkan Sveriges webbplats)
Aktualisering av tillsynsplansmodellen (Miljösamverkan Sveriges webbplats)
Särskilt relevanta områden för tillsyn
Som vi skrivit om ovan bör tillsynsmyndigheten i första hand prioritera tillsynen av linjeelement i slätt- och mellanbygd.
Prioriteringsmodell för att planera tillsyn i jordbrukslandskapet
För att prioritera tillsyn av livsmiljöer och spridningsvägar i jordbrukslandskapet har Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Miljösamverkan Sverige tagit fram en prioriteringsmodell som vi rekommenderar att ni använder i er planering. Prioriteringsstegen i tillsynsvägledningen beskriver varför steget finns. Till prioriteringsmodellen finns Miljösamverkan Sveriges manual ”Geografiskt prioriteringsunderlag för tillsyn av natur- och kulturvärden i jordbrukslandskapet” som beskriver hur ni ska söka ut och hitta underlaget vilka områden ni behöver prioritera att bedriva tillsyn inom.
Ta reda på vilka områden i jordbrukslandskapet som bör prioriteras utifrån nedanstående kriterier:
1. Identifiera var slätt- och mellanbygd finns (om de finns i länet).
Fösta steget är att identifiera var slätt- och mellanbygd finns, då de är prioriterade att planera och genomföra tillsyn inom. Alla län har inte slätt- och mellanbygd. Jordbruksverket har delat in Sveriges jordbruksmark i åtta olika produktionsområden. Utifrån denna indelning är det områdena 1, 3 och 4, Götaland och Svealands slättbygder, samt område 2, mellanbygd i Götaland, som tillsynen prioriteras. Se karta ovan.
2. Identifiera var de mest värdefulla betesmarkerna finns i slätt- och mellanbygd.
När ni har identifierat var slätt och mellanbygd finns är det dags att identifiera värdefulla betesmarker inom slätt och mellanbygd. Syftet med att identifiera dessa är att endast några få gräsmarksnaturtyper enligt Artdatabanken som omfattas av art- och habitatdirektivet har idag en gynnsam bevarandestatus i Sverige. En naturtyps bevarandestatus anses gynnsam när det naturliga utbredningsområdet är stabilt eller ökar, när strukturer och funktioner som krävs för att livsmiljön ska bibehållas finns under överskådlig framtid och bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam. I gräsmarker återfinns flera naturtyper som utsatts för stor negativ påverkan, vilket minskat deras kvalitet och ibland även deras arealmässiga utbredning.
Alla länsstyrelser har tagit fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur. I handlingsplanen finns länsstyrelsernas sammanställning av värdetrakter av gräsmarker. Dessa beskriver områden med högre koncentrationer av värden och värdekärnor än omgivande landskap och är ett viktigt verktyg för att identifiera de mest värdefulla gräs- eller betesmarkerna i länet.
3. Identifiera vilka pollinatörer som förekommer i jordbrukslandskapet.
Pollinatörer är beroende av gynnsamma miljöer. Syftet med detta steg är att identifiera pollinatörer inom området, finns det några och vilka finns det.
I Sverige är drygt 4 200 arter rödlistade. Av dessa är drygt 30 procent knutna till odlingslandskapet och ytterligare drygt 20 procent nyttjar odlingslandskapet ibland. Det är främst inom organismgrupperna skalbaggar, fjärilar och kärlväxter som de rödlistade arterna återfinns. Rödlistade arter omfattar nationellt utdöda (RE), akut hotade (CR), starkt hotade (EN), sårbara (VU), missgynnade (NT) och kunskapsbrist (DD).
Artdatabanken har listat vilka faktorer som har negativ påverkan på de rödlistade arterna. Igenväxning, igenplantering, intensifierat jordbruk och ökad näringsbelastning anges vara de viktigaste hoten mot mångfalden i jordbrukslandskapet. Av de rödlistade arterna är det drygt 1000 som förekommer i gräsmarker.
Läs mer om vilda pollinatörer och vilda pollinatörers behov
4. Identifiera särskilt värdefulla områden där det redan finns en stor andel prövade dispenser. I bedömningen kan ni också väga in misstanke om att linjära biotoper eller landskapselement har tagits bort olovligen.
Nästa steg är att gå igenom ert ärenderegistersystem för att hitta givna och nekade dispenser. Syftet är att kunna se i vilka områden dispenser givits utifrån de prioriterade områdena. Tillsyn av nekade dispenser behöver följas upp för att säkerställa att beslutet har följts. Om så inte är fallet behöver tillsynsmyndigheten bedöma om det är skäligt att förelägga om åtgärder. Detsamma gäller om tillsynsmyndigheten har indikationer på att det olovligen har tagits bort linje- eller landskapselement som har stor betydelse för den biologiska mångfalden.
Den nationella tillsynsstrategin 2022–2024 pekar ut tre operativa mål för tillsyn:
- minst 10 % av tiden för prövning av det generella biotopskyddet ska utgöras av tillsyn 2022–2024,
- minst 50 % av den totala tiden för tillsyn av det generella biotopskyddet (prövade dispenser) enligt ovan ska vara planerad 2022–2024 och
- minst 75 % av nekade dispenser enligt Jordbruksverkets föreskrifter (2020:2) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket följs upp under perioden 2022–2024.
Dessutom preciseras ett mål för tillsynen: Nekade dispenser enligt Jordbruksverkets föreskrifter (2020:2) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket följs upp via tillsyn och där så är skäligt förelägga om åtgärder fr o m. 2022
För att identifiera de områden där en stor andel biotopskyddsdispenser har prövats eller där dispenser från Jordbruksverkets föreskrifter om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbrukslandskapet har nekats, så kan man söka ut dessa ärenden via verksamhetskoder i diariesystemet Platina.
5. Identifiera var i slätt- och mellanbygdslandskapet det finns eller har funnits linjära biotoper eller landskapselement.
Syftet med detta steg är att identifiera var det finns och har funnits linjära biotoper och landskapselement. Linjeelement som stenmurar, diken, lähäckar, brukningsvägar, åkerrenar och hägnadsrester är viktiga, men kanske särskilt viktiga att bevara i slätt och mellanbygd. De innehar en förhållandevis stor yta på grund av sin längd och är förhållandevis lätta att urskilja på flygfoton.
6. Sammanvägd bedömning
Väg samman stegen för slutlig prioritering mellan olika områden och tillsynsobjekt. Om listan över tillsynsobjekt blir lång kan en prioritering av de olika områdena behöva ske. Här bör mest miljönytta för insatsen vara utgångspunkten. Här är ett par exempel hur tillsynsmyndigheten då kan tänka i fortsatt prioritering.
- Prioritera slättbygd: har ni utifrån listan med prioriterade objekt både tillsynsobjekt i slätt- och mellanbygd börja då med att prioritera tillsynen i slättbygden.
- Prioritera utifrån år: första året prioriterar ni de mest prioriterade objekten för att framåt ta de näst mest prioriterade, etc. Hellre börja tillsyna några få objekt år ett än att inte bedriva någon planerad tillsyn alls. Se även ovan under Verksamhetsplanering