Tillsyn i jordbrukslandskapet

I slätt- och mellanbygd finns de största arealerna av produktiv jordbruksmark och i dessa områden behöver biologisk mångfald och den gröna infrastrukturen bevaras och utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för djur och växter, vilket bidrar till att bevara viktiga ekosystemtjänster som jordbruket är beroende av. Av den anledningen är det bra att prioritera tillsyn till dessa områden. 

I län där det inte finns en stor andel slättbygd är det aktuellt att bedriva tillsynen i mellanbygden. I mellanbygd är nedläggning av lantbruksföretag och upphörd produktion på jordbruksmark den största utmaningen för att bevara odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden.

Av den statistik som Naturvårdsverket för över länsstyrelsernas prövningar av dispensärenden enligt 7 kap. 11b § miljöbalken framgår tydligt att stenmurar (55% av ärendena) och öppna diken (35%) är de i särklass mest frekventa biotoptyperna som är föremål för prövning. Särskilda skäl krävs för att ge dispens från biotopskyddsområdena och enligt bestämmelsen i 7 kap. 11b § miljöbalken ska det anses finnas särskilda skäl för dispens om åtgärden behövs för att utveckla eller bibehålla ett aktivt brukande av jordbruksmark, och biotopskyddets syften fortfarande kan tillgodoses. Det förhållandevis stora intresset av att ta bort stenmurar och öppna diken kan indikera behov av tillsyn då inte alla verksamhetsutövare först ansöker om biotopskyddsdispens innan man agerar. 

Linjeelement bidrar i hög grad till biologisk mångfald i ett i övrigt ganska ensidigt jordbrukslandskap. De bidrar ofta till att binda samman landskapet och skapa en sammanhållen grön infrastruktur. Detta särskilt i slätt- och mellanbygd där jordbruket till stor del är rationaliserat. Linjeelementen kan också vara långa, vilket gör dem stabila och värdefulla i ett annars ensidigt jordbrukslandskap. De är också lättare att upptäcka på exempelvis flygfoton eller genom höjdmodeller än andra naturtyper eller småbiotoper. Att fokusera på detta i tillsynen kan alltså ge stor miljönytta gentemot insatsen. 

I behovsutredning och årliga tillsynsplanen för naturtillsynen behöver både den förebyggande, kontrollerande samt planerade och händelsestyrda tillsynen finnas med. Att i planeringen av resurser sträva efter att i högre grad prioritera och avsätta tid för mer förebyggande planerad tillsyn i förhållande till händelsestyrd tillsyn är nödvändig för att kunna förebygga överträdelser.

Har tillsynsmyndigheten inte tidigare bedrivit planerad tillsyn inom området, är det rekommenderat att börja i mindre skala med tillsyn av några få objekt och sedan över tid växla upp. Det viktiga är att komma i gång med planerad tillsyn. Börja med att bedriva tillsyn i de mest prioriterade områdena. Avsätt inte bara tid för själva tillsynen utan även det förberedande arbetet samt efterarbetet. Exempelvis: År 1: Planera in några enstaka tillsynsbesök, År 2: utöka antalet besök ni ska bedriva tillsyn på, osv. 

Tänk på att även planera in uppföljning av genomförd tillsyn. Är behovet större än tillgängliga resurser behöver ni prioritera, och där är bl a den nationella tillsynsstrategin ett underlag i bedömningen.

Frågor att ställa sig vid planering av tillsyn:

• Vilket är bästa tillvägagångssättet; är det tillsyn på plats, informationskampanjer, etc.
• Hur kan återkommande tillsyn inom naturvärden i jordbrukslandskapet planeras?
• Kan länsstyrelsen och kommunen ta hjälp av varandra för att planera och prioritera tillsynen, använda varandras kunskap? Kommuner har tillsyn på lantbruk utifrån miljöskyddet, kan de även titta på biotopskyddet när de är på plats?
• Vilka andra funktioner inom organisationen kan samverkan ske med? Kan tillsynsbesöken exempelvis samordnas med länsstyrelsens naturreservatsförvaltare eller kulturmiljöhandläggare så att tillsyn bedrivs i samband med andra tjänsteärenden i närliggande områden?

Resultatet av planeringsprocessen är den årliga tillsynsplanen. Tillsynsplanen visar vilka resurser och vilken kompetens tillsynsmyndigheten har tillgång till och vilka tillsynsinsatser som är prioriterade och planerade.

Läs mer om att planera tillsynen

Målen som finns för fokusområdet i den nationella strategin kommer att följas upp av Naturvårdsverket och det är fördelaktigt om ni redan i tidigt skede registrerar ärendena och genomförd tillsyn så att det enkelt går att följa upp. För länsstyrelserna finns Miljösamverkan Sveriges modell för behovsutredning och tillsynsplan för vilka verksamhetskoder som ska användas.

Modell för behovsutredning och tillsynsplan (Miljösamverkan Sveriges webbplats)

Aktualisering av tillsynsplansmodellen (Miljösamverkan Sveriges webbplats)

För att prioritera tillsyn av livsmiljöer och spridningsvägar i jordbrukslandskapet har Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Miljösamverkan Sverige tagit fram en prioriteringsmodell som vi rekommenderar att ni använder i er planering. Prioriteringsstegen i tillsynsvägledningen beskriver varför steget finns. Till prioriteringsmodellen finns Miljösamverkan Sveriges manual ”Geografiskt prioriteringsunderlag för tillsyn av natur- och kulturvärden i jordbrukslandskapet”  som beskriver hur ni ska söka ut och hitta underlaget vilka områden ni behöver prioritera att bedriva tillsyn inom. 

Geografiskt prioriteringsunderlag för tillsyn av natur- och kulturvärden i jordbrukslandskapet (pdf hos Miljösamverkansverige.se)

Ta reda på vilka områden i jordbrukslandskapet som bör prioriteras utifrån nedanstående kriterier: