Granbarkborre i och kring skyddad natur
Stöd och vägledning när granbarkborre angripit skog i och kring naturreservat och nationalparker.
Skogsstyrelsen och berörda länsstyrelser arbetar för att begränsa angreppen i våra skogar med formellt skydd. Vilka åtgärder som kan genomföras måste bedömas i varje enskilt fall och beror på vilka regler som gäller i varje område. Granbarkborrarna angriper även träd i skyddade områden. För en skogsägare kan det innebära stora problem att granbarkborrar sprider sig från formellt skyddade skogar till omgivande och närliggande brukade skogar. På landskapsnivå är däremot problemet begränsat eftersom den formellt skyddade granskogen omfattar en mindre del av den äldre granskogen och har en varierad struktur som inte är lika attraktiv för granbarkborren.
Sidan vänder sig till
Den här vägledningen vänder sig till markägare som har skog kring naturreservat och nationalparker samt till Länsstyrelserna och andra förvaltare av naturreservat och nationalparker.
Bra att veta
Sedan 2022 har utbrotten minskat. Det är framförallt tillgången på vindfällen och kombinationen av höga temperaturer och låg nederbörd som avgör mängden granbarkborrar.
Kontakt för markägare
Markägare som har skog kring naturreservat eller nationalparker, och har frågor angående angrepp av granbarkborre som finns i ett naturreservat eller en nationalpark, ska vända sig till den som förvaltar det skyddade området.
Länsstyrelserna ansvarar för de flesta naturreservaten i de fall skogsbruket i reservatet är reglerat samt de flesta nationalparker Du kan hitta kontaktuppgifter till aktuell länsstyrelse på Länsstyrelsernas webbplatser.
Länsstyrelsen (lansstyrelsen.se)
Om kommunen inrättat naturreservatet är kommunen ansvarig.
Hantering av granbarkborre
I dokumentet "Frågor och svar om granbarkborrar i formellt skyddade områden" ger vi, tillsammans med Skogsstyrelsen, svar på några av de vanligaste frågorna om granbarkborrar i formellt skyddade områden.
Det är svar på frågor som till exempel hur granbarkborreangrepp i naturreservat och biotopskyddsområden hanteras. Där finns också svar på vem som gör vad. De är utformade för de områden i Sverige där problemen är störst, men det mesta gäller generellt i landet.
Vägledning till länsstyrelser
Naturvårdsverket har under 2022-2023 genomfört regeringsuppdraget Bekämpning och ersättning vid angrepp av granbarkborrar (dnr M2022/01450 m.fl.). I samband med regeringsuppdraget framkom nya kunskaper om lämpliga bekämpningsåtgärder utifrån den senaste tidens forskning på området. Naturvårdsverket kompletterar och uppdaterar därför den tidigare vägledningen (beslutad 2020-05-29, uppdaterad 2020-10-09) till länsstyrelserna och andra förvaltare av skyddade områden. De uppdateringar som har gjorts handlar om:
Utformning av föreskrifter
En förändring från tidigare vägledning om formulering av B-föreskrift är att Naturvårdsverket inte längre rekommenderar bekämpning med fällor eller fångstvirke. Anledningen är att dessa metoder enligt aktuell forskning har visat sig ha svag evidens gällande bekämpande åtgärder (Schroeder 2023 ). Dock kan användning av fällor vara effektivt i övervakningssyfte.
Frågan om naturskydd och granbarkborrar är flitigt diskuterad och innehåller många olika, ibland svårlösta, frågeställningar. Det kan handla om förvaltarens eller markägarens roller och ansvar eller hur vi bäst räddar olika naturvärden eller vilka metoder som effektivast bekämpar granbarkborrar. Dessutom har vi en lagstiftning i form av Miljöbalken att hålla oss till.
Åtgärder i skyddade områden
Under 2020 fick länsstyrelserna ett regeringsuppdrag om att redovisa vilka åtgärder de vidtagit för att minska spridning av granbarkborrar från skyddade områden i de av utbrott drabbade länen. En stor del av åtgärdsarbetet har bestått av ett förebyggande arbete eller riktade insatser för att hantera ett pågående angrepp. Stora insatser har lagts på inventering där länsstyrelsen har använt sig av bland annat drönare, hundar och helikopter för att kartlägga omfattningen av angreppen.
Sedan har arbetet tagit vid med att analysera och förbereda lämpliga handlingsalternativ. Det handlar om användning av feromonfällor eller fångstvirke samt genomföra barkning av vindfällen eller stående angripna granar samt att avverka granbestånd eller gallra bort gran som en restaureringsåtgärd med den kompletterande avsikten att förebygga angrepp av granbarkborre (inom ramen för vad som tillåts enligt de föreskrifter som gäller i respektive naturreservat).
En annan prioriterad del i arbetet är dialog och samverkan med berörda markägare som gränsar till naturreservat. Under 2023 publicerades, på uppdrag av Naturvårdsverket, en sammanställning av forskningsläget gällande bekämpande åtgärder och spridning av angrepp. I denna framkommer det att det idag finns svag evidens för att man kan minska risken för angrepp i ett skyddat område med hjälp av feromonbetade fällor. Därav rekommenderar inte Naturvårdsverket längre att feromonfällor eller fångsvirke används i bekämpande syfte, däremot kan feromonfällor fortsatt användas i övervakningssyfte.
Granskogsanalys med zoneringar av riskskogar
Skogar i Skogsstyrelsens riskindex beskrivs här som riskskogar. I princip är det granskogar med risk för angrepp av granbarkborrar. Dessa har identifierats på grund av ålder, volym, växtplats, etc. För att ge en tydlig bild av hur riskskogar fördelar sig i och runt varje naturreservat eller nationalpark har Naturvårdsverket genomfört en granskogsanalys med zoneringar. I denna är riskskogarna i och kring varje skyddat område kartlagda i zoner så att det framgår:
- Hur mycket riskskog det finns i varje naturreservat, nationalpark etc
- Hur mycket riskskog det finns i närzonen dvs, i direkt anslutning till naturreservatet, 1-300 meter från riskskog i naturreservat
- Hur mycket riskskog det finns i den yttre närzonen, dvs 301-500 meter från riskskog i naturreservat
Dessutom ingår även riskskogar från omgivningszonen för att ge en bild av situationen i landskapet, 501-1000 meter från riskskog i naturreservat.
Notera att de allra flesta granbarkborrarna sprider sig kortväga. Under en säsong bedöms de allra flesta hamna inom 300 meter från ett tidigare angripet område. Därefter blir det alltmer diffust var barkborrarna kommer ifrån. Omgivningszonen på 500 meter eller längre är med för att ge en bild av situationen i det omgivande landskapet.
Underlaget är tänkt att fungera som ett kunskapsunderlag till Länsstyrelserna i arbetet med att minska angrepp från granbarkborrar i skyddade skogar. Men shape-filerna och statistiken i bifogad excelfil kan förstås vara av intresse även för andra. Naturvårdsverket har därför lagt ut länsvisa kartor och statistik på Miljödataportalen.
Om materialet
Materialet riktar sig till de län som ingår i bekämpningsområdet för granbarkborrar, det vill säga för stora delar av Götaland och Svealand.
Om materialet
Materialet riktar sig till de län som ingår i bekämpningsområdet för granbarkborrar, det vill säga för stora delar av Götaland och Svealand.
Data via Geodataportalen
Analys av riskskogar för angrepp av granbarkborre med zoneringar från skyddade områden. Materialet riktar sig till de län som ingår i bekämpningsområdet för granbarkborrar, det vill säga för stora delar av Götaland och Svealand.
Annat du kan ha nytta av
Information om granbarkborre (Skogsstyrelsens webbplats)
Bekämpningsmetoder mot granbarkborre (Skogsstyrelsens webbplats)
Arbetet med angrepp av granbarkborrar i skyddade områden
Om granbarkborrar i skyddad natur (Sveriges lantbruksuniversitets webbplats)
Sammanställning av aktuell kunskap om granbarkborrens kända påverkan på biologisk mångfald och strukturer (pdf)
Rapport Skog - Kunskap om skog och skogsbruk från SLU (Sveriges lantbruksuniversitets webbplats)