Förvaltning av fastigheter

Kommunerna meddelar lokala trafikföreskrifter på samtliga vägar inom tättbebyggt område om föreskrifterna rör stannande eller parkering.

Kommunerna får även meddela lokala trafikföreskrifter för vägar utanför tättbebyggt område, för vilka kommunen är väghållare, samt för terräng. Vilket område som ska vara tättbebyggt beslutar kommunen genom lokala trafikföreskrifter. Det tättbebyggda området omfattar, om inget annat anges, alla vägar och all terräng inom området, även vägar där staten är väghållare samt enskilda vägar.

Om det beslutats om lokala trafikföreskrifter är det kommunen som sedan beslutar, sätter upp och underhåller vägmärkena.

Länsstyrelserna får meddela lokala trafikföreskrifter för alla vägar utanför tättbebyggt område utom för dem där kommunen är väghållare.

Om det beslutas om lokala trafikföreskrifter är det länsstyrelsen som beslutar om skyltning och sedan väghållningsmyndigheten, dvs kommun eller Trafikverket, som sätter upp och underhåller vägmärkena. Om beslutet baseras på tillfälliga föreskrifter kan den sökande vara tvungen att stå för kostnaden. 

På enskilda vägar är det möjligt att reglera parkering dels offentligrättsligt genom lokala trafikföreskrifter eller civilrättsligt med stöd att Lag (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig parkering. 

Lokala trafikföreskrifter hanteras på samma sätta som med allmänna vägar och beslutas av kommun eller länsstyrelsen. Det är då möjligt att införa t.ex. stoppförbud. Det kan endast ske genom lokala trafikföreskrifter. 

Civilrättslig reglering sker på samma vis som på annan privatägd mark. Notera dock begränsningar kan finnas beroende på om vägen erhåller statsbidrag eller ej.

För det fall att Naturvårdsverket anlägger parkering inom ett detaljplanelagt område där det aktuella markområdet är planlagt som allmän platsmark bör avstämning ske med kommunen för att säkerställa vilka regler som gäller för den aktuella platsen. 

Om Naturvårdsverket anlägger en parkeringsyta på annan mark har Naturvårdsverket rätt att bestämma vilka regler som gäller för den aktuella parkeringen. Dessa regler ska markeras med tydlig skyltning med vägmärken för vilket Naturvårdsverket ansvarar. 

Det allmänna eller den enskilde kan ha rätt att ta ut en avgift om någon bryter mot de parkeringsbestämmelser som gäller på platsen. Vem och på vilket sätt beror på vilken plats det rör, vem som är huvudman och hur bestämmelserna har fastställts.

Polisen eller kommunala parkeringsvakter kontrollerar att parkeringsbestämmelserna följs på bl.a. gator, allmänna vägar och kommunala allmänna parkeringsplatser.

På kvartersmark (tomtmark inom planlagt område) eller privat mark utom planlagt område får kontrollavgift tas ut om någon bryter mot parkeringsförbudet eller parkeringsvillkoren. Dessa ska dock ha tydligt meddelats genom skyltning på platsen. Skyltningen ska utföras med vägmärken.

Nivån på kontrollavgiften får inte överskrida kommunens felparkeringsavgifter för motsvarande förseelse i området.

Markägaren ansvarar för att den som övervakar efterlevnaden av förbud eller villkor som avses i denna lag har för ändamålet lämplig utbildning.

Markägaren ansvarar för att den som övervakar efterlevnaden av förbud eller villkor som avses i denna lag har för ändamålet lämplig utbildning. Några formella krav på utbildningen av övervakningspersonal har inte ställts upp. 

Beroende på vilket sätt som regleringen sker finns olika möjligheter till vad som går att reglera. Den civilrättsliga tar endast sikte på att hantera parkering medans det genom lokala trafikföreskrifter även går att införa t.ex. stoppförbud. Att reservera en plats för en enskild person eller företag kan endast ske civilrättsligt förutsatt att det inte rör plats för rörelsehindrade. 

För att uppföra laddpunkt för elfordon krävs anslutning till elnätet. Om det finns en befintlig anslutningspunkt med tillräcklig kapacitet kan fastighetsägaren själv utföra de åtgärder som krävs inom den egna fastigheten. Om anslutningspunkt saknas eller kapaciteten inte är tillräckligt måste kontakt tas med nätägaren. Nätägaren har då en anslutningsskyldig förutsatt att särskilda skäl inte föreligger. Nätägaren har då rätt att ta ut en anslutningsavgift. Storleken på avgiften regleras i lag.   

Det kan ibland uppstå gränsdragningsproblem mellan en upplåtelse och en tjänstekoncession. Kraftigt förenklat kan man säga att det är styrs av om utföraren kan anses utföra arbete för den upphandlande myndighetens räkning eller inte. En faktor som då spelar in är exempelvis om man i avtalet med utföraren kräver att denne ska tillhandahålla laddpunkt på ett visst sätt. Frågan måste dock bedömas i varje enskilt fall.

Vilken typ av upplåtelse det blir fråga om beror på omfattningen av upplåtelsen. Om det rör en ledning i mark med tillhörande laddpunkt upplåtes dessa med en allmän nyttjanderätt för vilket det råder stor avtalsfrihet.

Om upplåtelsen även ska omfatta exempelvis parkeringsytor blir det istället fråga om antingen ett anläggningsarrende (om laddpunkterna ska väderskyddas med byggnadskonstruktion) eller ett lägenhetsarrende (om de står ensamt). En närmare bedömning bör dock göras i samband med avtalstecknande för att säkerställa att rätt upplåtelseform används.