Vägledning

Förvaltning av fastigheter

Miljö, energi och avfall

Granskad: ‎den ‎5‎ ‎september‎ ‎2023

Vägledning och information om el- och energianvändning, val av byggmaterial samt hantering av bygg -och rivningsavfall vid förvaltningen av Naturvårdsverkets fastigheter.

Sidan vänder sig till

Vägledningarna riktar sig till uppdragstagarna som utför viss förvaltning av Naturvårdsverkets fastigheter – Laponiatjuottjudus, länsstyrelserna och Stiftelsen Tyrestaskogen.

El- och energianvändning

All el- och energianvändning påverkar miljön och bör minskas i den mån det är möjligt. Byggnader står för en stor andel av förbrukningen i samhället och det är därför särskilt viktigt att se över effektiviseringar för dessa. I byggnadsförvaltningen kan energieffektivisering ske genom en rad olika åtgärder och det är viktigt att frågan tas med redan i projekteringsskedet.

Naturvårdsverkets vägledning, stöd och instruktioner

  • Uppdragstagare ska arbeta för ett effektivt nyttjande av byggnadsbeståndet. Hålla sig uppdaterad om byggnadernas användning och analysera hur förbrukningar med utgångspunkt från detta kan minskas.
  • Skaffa sig kunskap om byggnadernas förutsättningar för minskad el- och energiförbrukning, och arbeta aktivt för att minska denna. Förbrukningen ska minska genom driftoptimering eller olika typer av åtgärder (se byggnadens energideklaration), men även genom ett samarbete med hyresgäster.
  • Säkerställa att el- och energiförsörjningen till byggnaderna kommer från förnyelsebara energikällor och en förnyelsebar produktion, genom att be leverantörer om information kring energiursprung. Som förnyelsebara energikällor räknas bland annat vindkraft, solenergi, vattenkraft, geotermisk energi eller biomassa.

Många av byggnaderna i Naturvårdsverkets bestånd är äldre, och för flera kan miljöpåverkan från el- och energi minska. Förslag till åtgärder framgår normalt i byggnadens energideklaration. Naturvårdsverkets målsättning är att alla energieffektiviserings-åtgärder som rekommenderas av kontrakterad energiexpert ska genomföras. För byggnader i det befintliga beståndet gäller att dessa bör uppnå den energiklass som av energiexpert anses rimligt. Vid nyproduktion ska byggnaden minst uppnå energiklass C, och som uppdragstagare bör du samråda med Naturvårdsverket och energiexpert om detta är möjligt att överträffa. 

Bevarande av kulturarv - Riktlinjer för förbättring av energiprestandan i historiska byggnader

Svalt inomhus – energismarta tips i sommarvärmen

För byggnader där driften kan anpassas är det viktigt att arbeta aktivt med driftoptimering. Driftoptimering innebär att de installationssystem (värme och ventilation i första hand, men även el) som finns i en byggnad används så effektivt som möjligt med hänsyn till hyresgästens behov. För byggnader där så är möjligt bör det åtminstone finnas en anpassad vinter- respektive sommardrift. 

Följande är exempel på enkla driftoptimeringsåtgärder:

  • Elförbrukningen bör följas upp månadsvis av driftpersonal eller via nyttjanderättshavare. 
  • Driftrutiner för tillsyn och skötsel dokumenteras och ansvarig tillsynspersonal utses. 
  • Justera drifttider för ventilation (nattdrift, anpassa drifttider till öppettider om det är en publik byggnad eller arbetslokaler). 
  • Vid behov installeras tidur för ventilation. 
  • Justera börvärden. Till exempel lägsta acceptabel temperatur i byggnad vintertid. 
  • Tätning av dörrar, portar, fönster etcetera.

Med åtgärder avses energibesparande åtgärder med längre återbetalningstid än tre år. Det kan handla om installation av tidur för styrning av ventilation. Tilläggsisolering, installation av värmepump, solfångare kan komma ifråga.

Hushållsel kan ofta minskas genom ett samarbete mellan verksamhet och eller hyresgäst och fastighetsförvaltaren. Fastighetsförvaltaren kan se till att vitvaror och annan utrustning har en låg elförbrukning och att offentliga lokaler förses med sensorer för exempelvis automatisk belysning. Hyresgästen kan i sin tur påverka genom att stänga av apparater som inte används och så vidare.

Förutom genom att optimera driften och genomföra olika typer av åtgärder, såsom installation av värmepumpsystem, kan miljöpåverkan minska genom att säkerställa att uppvärmning och elförsörjning som kommer från förnyelsebara källor. Befintliga värmesystem som är beroende av fossila förbränning av bränslen, till exempel elpannor eller direktverkande el bör avvecklas i den mån det är möjligt och ersättas med biobränslepannor etc. alternativ med lägre klimatpåverkan.

Materialval vid underhållsåtgärder och investeringar

Val av material och kemiska produkter som används för byggnation av anläggningar, anordningar och byggnader kan påverka miljön utifrån flera aspekter. Det som en beställare och uppdragstagare behöver säkerställa är att i ett tidigt skede gärna redan vid upphandling eller avrop av konsulter ta med vikten av att de produkter och tekniska lösningar som används orsakar så låga miljö- och hälsorelaterade risker som möjligt. 

Det ska också vara produkter och material som går att hantera på lämpligt sätt efter att de är förbrukade eller fyllt sin uppgift. Som avfall bör material och produkter i första hand återanvändas och i andra hand kunna materialåtervinnas. En resurseffektiv hantering för avfall, som uppstår som spill eller när byggnationen är uttjänt, gynnas generellt av att planera för den från början. Produktval och tekniska lösningar som möjliggör en demontering och separering av olika ingående material som avfall, bör generellt ses som ett förstahandsalternativ att sträva efter.

En beställare behöver även välja material, kemiska produkter eller tekniska lösningar som ger upphov till så låg klimatpåverkan som möjligt. För byggnader och anläggningar är en betydande del av klimatbelastande utsläpp relaterade till tillverkningsprocessen. 

Naturvårdsverkets vägledning, stöd och instruktioner

  • Uppdragstagare ska välja material och kemiska produkter utan innehåll av ämnen klassificerade som miljö- och hälsoskadliga. 
  • Uppdragstagare ska välja material med lång livslängd. Ett mera kostsamt material att köpa in kan bli mer ekonomiskt om materialet har längre livslängd och längre underhållsintervall (år till dess att materialet måste repareras och bytas ut).  
  • Uppdragstagare ska välja certifierat virke eller eget virke som uppkommit vid skötselåtgärder
  • Uppdragstagaren ska välja material, kemiska produkter eller tekniska lösningar som ger upphov till så låg klimatpåverkan som möjligt.
  • Uppdragstagaren ska säkerställa att information om innehåll av potentiellt farliga ämnen dokumenteras.

Materialval – praktiskt agerande

Miljöbalkens hänsynsregler beskriver att miljöhänsyn ska tas vid produktval och utformning av åtgärder, men det finns inget regelverk att hänvisa till för hur kraven ska efterlevas i praktiken för exempelvis bygg- och anläggningsåtgärder. Även kraven i Boverkets byggregler är allmänt skrivna och det saknas beskrivningar för vad som kan förväntas i praktiken, och vilka försiktighetsmarginaler som bör anses vara rimliga. Här ges några förslag för praktiskt agerande för att efterleva gällande lagkrav och byggregler relaterat till miljöaspekter för byggmaterial och kemiska produkter. 

Förslag för praktiskt agerande materialval:

Att väga in miljöaspekter redan vid utformning av teknisk lösning eller framtagning av ritningar, är ofta en avgörande faktor för att uppnå en så låg miljöbelastning som möjligt. Det kan tex vara; 

  • anpassade lösningar för att minimera behov av material och råvaruresurser, 
  • anpassa tekniska lösningar som konstruktion/ritningar utifrån de mått som olika produkter säljs utifrån för att minimera spill, 
  • beslut om tekniska lösningar görs parallellt med val av produkter utifrån ett helhetsperspektiv där livslängd och oönskade ämnen undviks så lång som möjligt, anpassade lösningar som minimerar avfall och möjliggör en lämplig avfallshantering. 

Hur produktvalsprincipen och hänsynsreglerna i enlighet med Miljöbalken ska efterlevas i praktiken är inte alltid självklart. Det finns inget tydligt arbetssätt att peka på. En anledning till att tydlighet saknas är att det i många fall kan vara väldigt komplext att avgöra vad som är ett miljömässigt bättre alternativ och vad som inte är det. Utifrån Miljöbalken och Boverkets byggregler, så förväntas att miljökrav ställs dock inte exakt hur det ska ställas och efterlevas. Exempel på krav för aktiva produktval kan vara; 

  • att säkerställa att överväganden utgår ifrån tillgänglig information om produkternas ämnesinnehåll och klimatprestanda i tidigt skede redan innan upphandling genomförs,
  • att ställa krav på ämnesinnehåll för val av material och kemiska produkter i syfte att jobba mot det nationella miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö”, att utgå från ett livscykelperspektiv för överväganden kopplat till klimatbelastning och produktens klimatpåverkan. 

Väga in miljöaspekter vid offentlig upphandling för att efterleva både Lagen om offentlig upphandling LOU och miljöbalken. Viktigt är att i ett tidigt skede samla in information för att kunna ställa skall-krav och göra kravformuleringar. 

Miljökrav i myndigheters upphandlingar

Att dokumentera vilka åtgärder som vidtagits kan uppfylla flera syften. Framför allt bör dokumentation av åtgärder ses som ett sätt att lära sig och organisationen vad som är möjligt. Om man från början sätter upp en viss ambition så bör den konkretiseras, så att målen går att följa upp. LOU tillåter att miljökrav ställs, men det finns också krav på att de måste, liksom alla andra slags krav, vara rimliga och ha anknytning till det som upphandlas. Dokumentation kan också utgöra grunden för att kunna agera på ett miljöriktigt sätt i framtiden. Exempel på dokumentation kan vara; att dokumentera klimatprestandan, att dokumentera användandet av kemiska produkter, att dokumentera produkter, material och ämnen som byggs in i olika byggprojekt genom en loggbok.

Idag finns en mängd olika typer av informationsmaterial gällande byggnadsmaterial och produkter. Beroende av materialets framställning, innehåll och uppbyggnad av komponenter. Om materialet innehåller kemiska produkter som är miljö- och hälsoskadliga och/eller har en fysikalisk fara finns en skyldighet för producenterna att upplysa om produktens risker i ett säkerhetsdatablad. Krav på information i ett säkerhetsdatablad är de samma i hela EU. Information om definition av kemiska produkter och information om innehållskrav för säkerhetsdatablad beskrivs på kemikalieinspektionens hemsida. Som uppdragstagare är det extra viktigt att dokumentera dessa material och att undvika dessa i möjligaste mån. Andra typer av informationsmaterial kan vara Reach certifikat, Byggvarudeklarationer (BVD) och Environmental Product Decleration (EPD).  

Naturvårdsverket erbjuder inget tekniskt stödsystem för uppföljning av material eller som hjälp till val av material men rekommenderar uppdragstagare att systematisk arbeta i något av de system som finns på marknaden tex, Sunda hus, Byggvarubedömningen eller BASTA. 

Bygg- och rivningsavfall

Bygg- och rivningsavfall uppkommer dels vid uppförandet av nya byggnader, anordningar och anläggningar dels vid underhåll och reparationer av befintligt byggnads-, anläggnings- och anordningsbestånd.

Vid uppförande av nya byggnader, anordningar och anläggningar är det viktigt att redan i ett tidigt skede tänka på vilka byggmaterial som krävs och hur deras miljöpåverkan ser ut. Som stöd och beslutsunderlag kan det vara viktigt att titta på materialens livscykelperspektiv, om det går att utesluta eller minimera hög materialåtgång och spill genom att välja andra typer av konstruktioner eller tekniska lösningar och om materialet går att återbruka eller återvinna. 

I rollen som uppdragstagare ingår även rivning av befintliga byggnader, anordningar och anläggningar. Idag har bygg- och rivningsavfall en oerhört stor miljöpåverkan. Den vanligaste behandlingen av bygg- och rivningsavfall är att det återvinns som konstruktionsmaterial, följt av deponering och energiåtervinning.

Naturvårdsverkets vägledning, stöd och instruktioner

  • Uppdragstagare ska i planering och projektering av nybyggnationer i möjligaste mån välja konstruktioner och utförande som minimerar mängden spillmaterial och avfall. 
  • Uppdragstagare ansvarar för att avfallshanteringen vid bygg- och rivningsverksamhet utförs på korrekt sätt och att söka de eventuella lov som krävs, exempelvis rivningslov hos byggnadsnämnden.
  • Uppdragstagare ansvarar för att utföra materialinventeringar för att i ett tidigt skede identifiera farliga ämnen, komponenter och material innan rivning och renovering startar. 
  • Uppdragstagare ansvarar för att bygg- och rivningsavfall sorteras och tas om hand om på korrekt sätt. 

Energideklarationer

I byggnadens energideklaration finns information om byggnadens el-och energianvändning och ofta förslag på olika typer av åtgärder eller en angivelse om huruvida driftoptimeringen kan förbättras. Certifierade energiexperter för respektive län finns listade på Boverkets hemsida.

Naturvårdsverkets vägledning, stöd och instruktioner

  • Uppdragstagaren har till uppgift att identifiera vilka byggnader i beståndet som omfattas av krav på energideklaration, och tillse att deklarationerna genomförs och hålls aktuella. 
  • Vid anskaffning av energiexpert för energideklaration ska uppdragstagaren meddela Naturvårdsverkets fastighetsenhet att anskaffning är på gång genom att skicka en kopia på beställningen. Energiexperten som anlitas ska ha erfarenhet av att genomföra energideklarationer av liknande byggnader och styrks med referensprojekt. Leverantören kan sedan fakturera Naturvårdsverket direkt (uppgift om kostnadsställe, 1202, och ansvarig mottagare på fastighetsenheten behöver finnas med).
  • Uppdragstagaren påpekar för energiexperten att åtgärdsförslag för att minska energianvändningen önskas.
  • Uppdragstagaren ansvarar för att planera, handla upp och genomföra de energibesparingsåtgärder som rekommenderas i deklarationerna inom 2 år och i samråd med Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ansvarar för att gå igenom de föreslagna åtgärderna och att ta fram en nationell prioritering av dessa.   
  • När energibesparingsåtgärder (eller andra projekt eller förändringar som påverkar byggnadens energiprestanda) har genomförts, ska deklarationen uppdateras.
  • Energideklarationer ska alltid skickas in till Naturvårdsverket samt laddas upp på respektive byggnad i FIDOS. Energiklass, fördelningen mellan energi för uppvärmning och varmvatten samt fastighetsel ska skrivas in direkt i FIDOS i applicerbart fält.

Hitta certifierade kontrollansvariga, energiexperter och sakkunniga (boverket.se)

Uppgifter i energideklarationen (boverket.se)

Ska din byggnad ha en energideklaration? (boverket.se)

Eldstäder

Naturvårdsverkets vägledning, stöd och instruktioner

Uppdragstagare som förvaltar eldstäder ska:

  • Vara insatta i Naturvårdsverkets råd om säker, effektiv och miljöanpassad vedeldning: 
  • Säkerställa att alla eldstäder som är i bruk är anmälda hos kommunen så att brandskyddskontroller och sotning kan ske.
  • Se till att nya eldstäder som köps in uppfyller gällande bestämmelser avseende brandsäkerhet, hälsa, miljö osv.
  • Ha kännedom ev. lokala bestämmelser, kommunens eldningspolicy.

Naturvårdsverket äger flertalet byggnader som värms upp med eldstäder. Vedeldning är en förnyelsebar energikälla men bidrar till utsläpp av hälsoskadliga partiklar.