Vägledning

Förvaltning av fastigheter

Partiella nyttjanderätter

Granskad: ‎den ‎20‎ ‎september‎ ‎2024

Vägledning, stöd och instruktioner för upplåtelse av partiella nyttjanderätter.

Sidan vänder sig till

Vägledningarna riktar sig till uppdragstagarna som utför viss förvaltning av Naturvårdsverkets fastigheter – Laponiatjuottjudus, länsstyrelserna och Stiftelsen Tyrestaskogen.

Regelverket kring markupplåtelser och nyttjanderätter utgår huvudsak från vissa kapitel i Jordabalken (1970:994).

8 kap. Jordabalken (1970:994)

Rennäringslagen

Lag om fiskevårdsområden

Lag om fiskearrenden

Lag om viltvårdsområden

Jaktlagen

Mer information

Naturvårdsverkets uppdrag

I Naturvårdsverket uppdrag ingår att för statens räkning förvalta fastigheter för naturvårdsändamål. Naturvårdsverket är idag en av Sveriges största markägare med en total yta av omkring 2 miljoner hektar mark. Marken består i huvudsak av våra skyddade områden i form av naturreservat och nationalparker. Till marken hör en mängd olika typer av byggnader som brukas eller upplåts till andra.

Bakgrund

Handledningen beskriver kortfattat det regelverk som gäller för fastighetsförvaltande myndigheter under regeringen. Enligt förordning (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter med mera avses med fastighetsförvaltning ansvar för förvärv, upplåtelse, drift och underhåll samt avyttring av fast egendom.

Handledningen innehåller även instruktioner och rekommendationer för uppdragstagarna. Syftet med vägledningen är att stödja och effektivisera förvaltningen av Naturvårdsverkets fastigheter.

Den ersätter tidigare Vägledning för förvaltning av Naturvårdsverkets fastigheter, rapport 5090, januari 2008.

Vägledning för förvaltning av Naturvårdsverkets fastigheter [2008]

Handledningen på webben publicerades i april 2019.

Jordägaren: markägaren.

Fardag: den dag då ett avtal upphör att gälla. Om inget annat anges är fardag den 14 mars (8kap 14§ JB).

Total nyttjanderätt: ger nyttjanderättshavaren en total besittning till det som upplåts.

Partiell nyttjanderätt: ger nyttjanderättshavaren rätt att använda fastigheten i ett visst avseende, till exempel för jakt eller fiske. Jordägaren har då kvar rätten att råda över fastigheten i övrigt.

Syn: besiktning av ett arrendeställe för att konstatera arrendestället skick. Användas bl.a. för att skapa underlag för avräkning.

Avräkning: syftar till att bestämma om någon av parterna ska ersätta den andre för förbättring eller försämring av arrendeställets skick. Sker i huvudsak vid avtalets upphörande men kan även ske vid andra tillfällen.

Direkt besittningsskydd: nyttjanderättshavaren kan i vissa fall ha rätt att kvarstå i arrendet trots markägarens uppsägning.

Indirekt besittningsskydd: nyttjanderättshavaren kan i vissa fall ha rätt till ersättning och förlust vid markägarens uppsägning av avtalet.

Tecknande av naturvårdsavtal

En partiell nyttjanderätt innebär att nyttjanderättshavaren får rätt att bruka fastigheten på ett visst sätt, men att fastighetsägaren behåller rätten att bruka fastigheten i övrigt.

Hit hör upplåtelse av rätt att jaga, fiska, mark för vandringsled, upplåtelse av bete m.m. Även naturvårdsavtal anses som en partiell nyttjanderätt.

Vägledning om hur man kan gå till väga vid tecknande av naturvårdsavtal

Upplåtelser till egna anställda

Upplåtelse får inte ske till anställd hos uppdragstagare om den anställde i sin tjänst eller på annat sätt kan omfattas av jäv eller motsvarande till följd av upplåtelsen. Förbudet mot upplåtelse till anställd gäller inte om upplåtelsen gällde när Naturvårdsverket köpte berört markområde eller om den anställde övertar nyttjanderätt genom arv, bodelning eller testamente.

Nyttjanderätt till fritidsfiske kan upplåtas till tillsynsman som i tjänsten bor permanent eller del av året i Naturvårdsverkets byggnad om upplåtelsen är förenlig med syfte och föreskrifter för det aktuella naturvårdsobjektet.

Upplåtelse av jakt

 

Naturvårdsverkets vägledning, stöd och instruktioner: 
- Alla upplåtelser på Naturvårdsverkets fastigheter ska upprättas skriftligen. Avtalets innehåll ska vara tydligt, lättförståeligt och anpassat efter den enskilda upplåtelsen. Uppdragstagarna ska utgå från de mallar som Naturvårdsverket tillhandahåller.

- Det ska av avtalet tydligt framgå vem som är motpart. I avtal med icke-juridiska personer ska det av avtalet framgå vilka fysiska personer jakträtten har upplåtits till. Avtal ska inte enbart tecknas med till exempel jaktledaren.

- Olika upplåtelser ska inte blandas i ett och samma avtal. Därigenom undviks tolkningsproblem beroende på att tvingande rättsregler är olika för olika upplåtelsetyper. Exempelvis ska det vid upplåtelse av jordbruksarrende anges att arrendet inte omfattar jakt- eller fiskerätt utan separata avtal upprättas för dessa.

- Upplåtelser inom skyddande områden ska anpassas till beslutade områdesskyddsföreskrifter. Villkor och innehåll ska styras av naturreservats- eller nationalparksbeslutets syfte, föreskrifter och skötselplan.

- Nyttjanderätt som i någon del strider mot beslutade föreskrifter ska sägas upp för upphörande till upplåtelsetidens utgång eller för villkorsändring så att upplåtelsevillkoren anpassas till föreskrifterna.

- Upplåtelseavgiften ska normalt motsvara traktens marknadsvärde för jämförbara upplåtelser. Föreskrifter som inskränker utövandet av nyttjanderätten medför normalt att nyttjanderättsavgiften reduceras. Upplåtelseavgiften bör uppräknas årligen med konsumentprisindex. Är den årliga avgiften liten bör, i stället för indexuppräkning, avtalas om att avgiften betalas i förskott för hela den avtalade upplåtelsetiden.

Rätt till jakt ingår i äganderätten och tillkommer fastighetens ägare. Tvingande bestämmelser som reglerar upplåtelse av nyttjanderätt till jakt finns framförallt i jaktlagen och jordabalken. Lag om viltvårdsområden och rennäringslagen påverkar i vissa fall upplåtelsen. Upplåtelser kan ske både till fysiska och juridiska personer.

Naturvårdsverkets principer för upplåtelse av jakt

I skrivelse den 9 januari 1995, dnr 266-5407-94, formulerade Naturvårdsverkets generaldirektör principer för upplåtelse av jakt på områden som ägs av Naturvårdsverket. Principerna gäller i huvudsak fortfarande. Verkets principiella syn på jakt i naturreservat, oavsett vem som är ägare, formulerades enligt följande.

Naturvårdsverket anser att syftet med ett naturreservat ska vara avgörande för om jakt ska tillåtas eller inte inom reservatet. Har området stort värde för djurlivet och jakt inom reservatet påtagligt kan försämra detta värde är det rimligt att inskränkningar i jakten tillgrips. Därmed är det dock inte sagt att jaktförbud måste vara totala. Många gånger kan det vara fullt tillräckligt med en anpassning av jakten - så att den enbart berör vissa arter eller grupper av arter, enbart får förekomma under viss tid av året, endast får ske inom vissa delar av reservatet och så vidare. Ibland kan anpassning av jakten vara nödvändig för att undvika konflikter med övrigt friluftsliv inom t.ex. tätortsnära naturreservat.

Upplåtelse av nyttjanderätt till jakt (pdf 184 kB)

Upplåtelse av fiskerätt

 

Naturvårdsverkets vägledning, stöd och instruktioner: 
- Alla upplåtelser på Naturvårdsverkets fastigheter ska upprättas skriftligen. Avtalets innehåll ska vara tydligt, lättförståeligt och anpassat efter den enskilda upplåtelsen. Uppdragstagarna ska utgå från de mallar som Naturvårdsverket tillhandahåller.

- Vid upplåtelse av fiskerätt ska hänsyn tas till bland annat:
     - Aktuella områdesföreskrifter, , till exempel förbud mot att inplantera fisk eller att fiska inom djurskyddsområde.
     - Förekomst av fiskevårdsområde
     - Behov av tillsyn och samordning av fiske
     - Risk för störning på annat växt- och djurliv
     - Havs- och vattenmyndighetens beslut om tillåtet fiske, redskap med mera. 

- Innan nyupplåtelse av fiskerätt sker måste omfattningen av fiskerätten alltid klarläggas genom fiskerättsutredning eller på annat sätt.

- Fiske bör normalt upplåtas utan ensamrätt vilket innebär att det inom det upplåtna fiskeområdet kan förekomma både fritidsfiske och fiskearrende (yrkesfiske). Flera fiskearrendeavtal bör dock inte upplåtas inom samma område.

- För de fall upplåtelsetiden är längre än ett år bör avtalet ange att Naturvårdsverket är medlem i fiskevårdsområdesföreningen.

Upplåtelse av fiskerätt är en partiell nyttjanderätt och styrs av reglerna i 7 kap. jordabalken.

Om upplåtelsens syfte är yrkesfiske gäller lag (1957:930) om fiskearrenden. I fiskelagen (1993:787) anges vad som avses med fiske.

En fiskerätt kan vara både enskild eller delad med andra.  I regel tillhör den fastighetens ägare men kan även vara helt skild från äganderätten till fastigheten. Upplåtelse av fiske styrs i huvudsak av reglerna 7 kap. jordabalken, men även annan lagstiftning kan bli tillämplig. Exempelvis vid yrkesfiske eller för att reglera vilka redskap med mera som får användas. 

Vattnet utefter våra kuster är antingen enskilt eller allmänt. Inom enskilt vatten finns två ägandeformer, nämligen vatten som hör till viss fastighet (enskilt) och vatten som är samfällt för flera fastigheter (samfällt). I sjöarna Vänern, Vättern, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland finns också visst allmänt vatten. I lag (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde och 1 kap jordabalken finns regler för att bestämma omfattningen av det enskilda vattnet.

Vid samfällt fiske krävs medgivande från övriga delägare innan giltig upplåtelse kan ske.

Ett vattenområde kan även vara en del av ett fiskevårdsområde som regleras enligt lag (1981:533) om fiskevårdsområden. Den som äger fiske inom ett fiskevårdsområde är medlem i fiskevårdsområdesföreningen. Om fisket till en fastighet upplåtits i sin helhet på längre tid än ett år är nyttjanderättshavaren medlem i föreningen om inte annat avtalats med fastighetsägaren.

Upplåtelse av fiskerätt (pdf 117 kB)

Rätt att avverka skog

 

Naturvårdsverkets vägledning, stöd och instruktioner: 
- Avtal om avverkning och försäljning av virke från Naturvårdsverkets fastigheter får tecknas om åtgärden är förenlig med gällande områdesskydd (syfte, föreskrifter och skötselplan). Det kan handla om att omföra skogbevuxna marker till hagmark eller avverkning av granbestånd i ett lövskogsreservat.

- Om inte annat är avtalat upplåts rätt att avverka skog till högstbjudande.

- Skogsbruksåtgärder på områden som ej är inom ett skyddade områden kräver godkännande från Naturvårdsverket.

Uppdragstagare kan teckna avtal om rätt att avverka skog. Det är viktigt att veta att den regel som finns i 7 kap. 5 § jordabalken inte gäller när staten upplåter rättigheten, dvs normalt upphör rättigheten efter fem år men så är inte fallet när staten upplåter rätten.

Rotpost avser försäljning av stående träd, dvs rätt att avverka träden. Detta är en nyttjanderättsupplåtelse eftersom den rotstående skogen utgör tillbehör till den fasta egendomen.

Leveransköp avser försäljning av virke vid väg, detta är inte en nyttjanderätt utan följer istället köplagen. Anledningen till detta är att virke vid väg genom avverkning inte längre utgör tillbehör till den fasta egendomen.

Moms tillkommer på överenskommen ersättning.

Rätt till alster och naturtillgångar

Rätt till alster och naturtillgångar avser allt slag av producerad växtlighet på egendomen, t.ex. energiskog och jordbruksgrödor. Upplåten rätt att tillgodogöra sig naturtillgångar på fastigheten anses som nyttjanderätt. Moms tillkommer. Det kan handla om upplåten rätt att ta grus, sten, jord, torv, vass eller lera.