Handledning i samhällsekonomisk analys
Vilka är konsekvenserna?
Här hittar du stöd för att kunna identifiera, beskriva och bedöma konsekvenserna som en lösning kan leda till.
Sidan vänder sig till
dig som arbetar på en nationell myndighet och ska utföra eller beställa en analys som identifierar konsekvenser eller bieffekter av en lösning.
Lagstiftning
Det finns flera lagkrav som innebär att myndigheter behöver göra samhällsekonomisk analys. Övergripande krav som gäller för alla förvaltningsmyndigheter finns här:
Myndighetsförordning (2007:515)
Förordning om konsekvensutredning vid regelgivning (2007:1244)
I statens verksamhet ska hög effektivitet eftersträvas och god hushållning iakttas.
1 kapitlet 3 § Budgetlagen
Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. Myndighetsförordning (2007:515).
Skatteintäkter (och andra resurser) har många alternativa användningsområden.
Formella krav på att analysera konsekvenser av förslag
När nya eller ändrade styrmedel och offentliga åtgärder utvecklas, ska konsekvenser analyseras.
Begreppet "regulation" avser reglering i vid mening och omfattar styrmedel och beslut på både strategisk och operativ nivå. Ofta har det svenska begreppet reglering eller regelgivning snävt tolkats som det administrativa styrmedlet reglering eller lagstiftning i Sverige. Se ESO 2018:5 Tänk efter före!
Tänk efter före! En ESO-rapport om samhällsekonomiska konsekvensanalyser
Naturvårdsverket tolkar här reglering som styrmedel och offentliga åtgärder.
Det finns olika formella krav som styr att myndigheter, departement och kommittéer ska analysera konsekvenser av förslag.
Myndigheter
Den som arbetar på en förvaltningsmyndighet ska göra en konsekvensutredning i den omfattning som behövs i det enskilda fallet enligt 4 § enligt förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning (2007:1244).
Departement
Den som arbetar inom Regeringskansliet och lägger författningsförslag, styrs av två statssekreterarpromemorior från Näringsdepartementet, daterade den 2008-06-13. Här framgår att alla förslag från Regeringskansliet till nya eller ändrade regler ska konsekvensutredas om de kan få effekter av betydelse för företagens arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt.
Kommittéer
Den som arbetar i en kommitté under regeringens utredningsväsende och avser att lägga författningsförslag styrs av Kommittéförordningen (1998:1474). I 15 a. § Kommittéförordning framgår att om ett betänkande innehåller förslag till nya eller ändrade regler, ska föreslagna kostnadsmässiga och andra konsekvenser anges i betänkandet.
När myndigheter ska genomföra uppdrag som beställs av Regeringskansliet, saknas det lika tydliga krav på samhällsekonomiska analyser. Regeringsuppdragens uppdragstexter innehåller ofta, men inte alltid, specifika krav på samhällsekonomisk analys. Kraven på samhällsekonomiska analyser i uppdragstexterna formuleras på olika sätt. Ibland är det otydligt om skillnaden i formuleringar är olika sätt att beställa samma analys eller om det är en specifik typ av analys som efterfrågas.
Naturvårdsverkets arbete med samhällsekonomiska analyser
Naturvårdsverkets arbete med samhällsekonomiska analyser styrs via Förordning (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket:
2 § Naturvårdsverket ska inom miljömålssystemet:
- vägleda berörda myndigheter i deras arbete med genomförande och uppföljning,
- utvärdera, följa upp och i samråd med berörda myndigheter utveckla tillämpningen av samhällsekonomiska analyser,
- löpande och strategiskt analysera och utvärdera styrmedel och åtgärder,
Det finns dessutom ofta specifika krav på att samhällsekonomiska analyser ska göras i de regeringsuppdrag som Naturvårdsverket ska genomföra.
Utförligare stöd
Här hittar du utförligare stöd för att identifiera, beskriva och bedöma konsekvenserna som en lösning kan leda till.
Vad är konsekvenser?
När problemet och olika lösningar för att lösa det har analyserats, behöver du identifiera och bedöma den lämpligaste lösningens konsekvenser. En lösning kan vara samhällsekonomiskt effektiv, men det finns andra aspekter som kan vara viktiga för att fatta beslut. Här får du stöd att analysera positiva och negativa konsekvenser för olika aktörer och områden i samhället som en lösning kan ha.
Rättvisefrågor, fördelningsfrågor och andra etiska aspekter kan vara tillräckliga för att inte välja en lösning som är samhällsekonomiskt önskvärd.
En lösnings effekter är den avsiktliga verkan som en lösning har, det vill säga de förändringar som en lösning avser att uppnå för att förbättra miljön. Konsekvenser av en lösning kan beskrivas som bieffekter av en lösning, det vill säga förändringar som påverkar olika aktörer och områden utöver effekterna som en lösning ska leda till.
Ett exempel är hur en lösning som innebär skattehöjning påverkar hushåll och företag i syfte att förändra deras beteende för att förbättra miljön. Konsekvenserna av lösningen är då vilka bieffekter lösningen har för olika hushåll och företag. Bieffekterna kan vara olika beroende på var i landet hushåll och företag finns. De kan också skilja sig åt beroende på typ av hushåll och företag.
Varför bör du redovisa konsekvenser?
Konsekvenser är viktiga att ta hänsyn till för att förslag till lösningar inte ska få oönskade fördelningseffekter eller på annat sätt gynna eller drabba aktörer och områden på ett oacceptabelt sätt. Det kan innebära att lösningen behöver kompletteras för att kompensera aktörer som drabbas. I vissa fall kan en lösning ratas helt på grund av konsekvenserna den ger.
Att redovisa konsekvenser som olika lösningar kan få, bidrar till att göra beslutsunderlag transparanta.
Det här bör du göra
- Identifiera vilka konsekvenser som en lösning kan ge
- Beskriva konsekvenserna
- Sammanställa konsekvenserna
- Bedöma om konsekvenserna är acceptabla
Utförligare stöd
När du vill ha stöd för att identifiera och beskriva konsekvenser, gå vidare till utförligare stöd där du hittar stöd för att identifiera, beskriva och bedöma konsekvenserna som en lösning kan leda till.
Nästa steg
Om du har bedömt att lösningen innebär konsekvenser som inte är acceptabla, gå tillbaka till och utveckla en lösning av miljöproblemet.
När du har identifierat miljöproblemet, valt den lämpligaste lösningen på problemet och bedömt att lösningens konsekvenser är acceptabla, kan du lägga fram ett förslag till beslut.