Handledning i samhällsekonomisk analys

Du behöver ta reda på varför aktörer i samhället beter sig på sätt som skadar miljön. Varför väljer individer och företag att agera som de gör?

Med andra ord, vilka incitament har aktörerna? För att hitta grundläggande incitament som skapar miljöproblem, kan du identifiera varför vissa tjänar eller förlorar på att systemet är utformat som det är idag.  

Varje aktör tar i sina beslut till exempel hänsyn till det som påverkar en själv, men inte nödvändigtvis det som påverkar andra i samhället.

Exempel: Varför väljer personer att köra bil?

• Tid: Det går snabbare att ta bilen jämfört med alternativ transport.
• Bekvämlighet: Slipper trängas i kollektivtrafik eller på cykelbanor.
• Valmöjlighet: Kan välja när jag förflyttar mig, det vill säga behöver inte invänta tidtabell.
• Externa kostnader: Behöver inte stå för kostnader som bilutsläppen orsakar andra i samhället.   

Du behöver identifiera vem eller vilka som orsakar problemet. Aktörerna kan vara individer och/eller företag som finns lokalt, nationellt eller internationellt. Det kan underlätta att kartlägga hur de relevanta aktörerna förhåller sig till varandra. Vem tjänar eller förlorar på att systemet är utformat som det är idag?  

Exempel: De som använder personbilar, yrkesfordon och bussar i kollektivtrafiken.

Genom att först ta frågan om varför aktörer skadar miljön, sorterar du relevanta externa effekter. Därefter sorterar du relevanta aktörer. Att arbeta i denna ordning underlättar att avgränsa ditt arbete. 

Du behöver även förstå de yttre faktorer som påverkar de val och beslut som skadar miljön. Yttre faktorer påverkar aktörernas incitament, men de kan inte påverkas inom din utredning utan bör ses som givna omständigheter. Styrmedel utanför uppdraget kan vara exempel på yttre faktorer. Sådana styrmedel riktar sig inte till ditt aktuella problem, men kan ändå påverka val och beslut. Styrmedel som riktar sig till det aktuella problemet, är alltså inte yttre faktorer. Dessa styrmedel fokuserar du på i Hur lösa miljöproblemet?

Ett exempel på en yttre faktor gällande miljöproblemet luftutsläpp i staden är koldioxidskatt. Krav på katalysator för bilar är ett styrmedel som påverkar de utsläpp som du vill minska i uppdraget och är därmed inte yttre faktorer. 

Ett annat exempel på yttre faktorer är priser på världsmarknaden. Du kan identifiera yttre faktorer genom att identifiera den aktuella marknaden. Marknaden påverkas av yttre faktorer.

För att förstå aktörernas val och beslut behöver du undersöka hur den aktuella marknaden som aktörerna agerar på ser ut. Det gör du genom att undersöka hur utbud och efterfrågan ser ut för aktuella varor och tjänster.

Följande frågor hjälper dig att ta reda på hur marknaden ser ut:

• Vilken marknad är relevant (hushåll, företag, sektorer)? 
  - Vilka varor och tjänster berörs? 
  - Är marknaden nationell, internationell och/eller global?
• Hur ser konkurrensen ut på den aktuella marknaden? 
  - Vilka aktörer agerar på marknaden? 
  - Är de nationella, internationella och/eller globala? 
  - Hur många är aktörerna? 
  - Vilka marknadsandelar har aktörerna? 
  - Är det någon aktör som driver marknaden?

När du har besvarat frågorna, behöver du göra en helhetsbedömning av om du har tillräcklig information om de val och beslut, aktörer, incitament och yttre faktorer som skapar det aktuella problemet. Om svaret är nej, så behöver du ta fram mer kunskap innan du kan gå vidare. När underlag saknas kan ditt förslag vara att fram kunskap. Det kan till exempel vara att föreslå analys av varför aktörer agerar som de gör. Det kan även handla om att analysera vilka yttre faktorer som begränsar aktörer att agera mer miljövänligt.

• Bidrar alla källor lika mycket eller på samma sätt till problemet?

• Uppstår problemet lokalt, nationellt eller utomlands?
• Hur sprids problemet?

• Det kan till exempel handla om antal personer, djur, samhällen, företag, men även ekosystemtjänster och framtida generationer.

• Du bör så det gott det går uppskatta miljöproblemets storlek. Du bör även undersöka om det till exempel finns tröskelnivåer eller risk för oåterkalleliga effekter.
  - Miljöproblemets omfattning kan beskrivas i termer av exponering. Hur många aktörer omfattas?
  - Hur förväntas omfattningen vara över tid? Finns det någon trend som är ökande, minskande eller konstant?
  
  Exponeringen kan påverkas både av naturvetenskapliga förändringar och förändringar i samhället. En förändring i samhället som kan påverka exponeringen är till exempel urbanisering.
  
  Exempel:
  - Fler människor riskerar att utsättas för utsläpp från bensindrivna bilar då utsläppen i städer ökar över tid.
  - Fler människor riskerar att utsättas för utsläpp från bensindrivna bilar då befolkningen i städer växer över tid.

Information om miljöproblemets omfattning är viktig för att kunna jämföra miljöproblem och prioritera hur resurser sedan bör fördelas mellan miljöproblem, men även mellan andra samhällsintressen.

När du har besvarat frågorna, behöver du göra en helhetsbedömning av om du har tillräcklig kunskap om miljöproblemet ur ett naturvetenskapligt perspektiv för att gå vidare med analysen. Om svaret är nej, så behöver du ta fram mer kunskap innan du kan gå vidare. Ofta finns det redan mycket kunskap och underlag att hämta.

När du har identifierat hur miljöproblemet drabbar samhället, behöver du bedöma hur stor denna påverkan är ekonomiskt. Du bör börja med att undersöka följande frågor:

• Finns det tillräckliga data för att göra kvantitativa bedömningar?
• Finns det tidigare studier och uppskattningar att använda?

När du bedömer hur miljöproblemet drabbar samhället och hur detta påverkar samhället ekonomiskt, bör du ta hänsyn till förväntade förändringar i samhället. Förändringar kan till exempel vara befolkningsutveckling och urbanisering.

• Hur förväntas miljöproblemet påverka samhället ekonomiskt över tid? 
• Finns det någon trend som är ökande, minskande eller konstant?

Information om hur miljöproblemet drabbar samhället och hur detta påverkar samhället ekonomiskt är viktig för att kunna jämföra miljöproblem och prioritera hur resurser sedan bör fördelas mellan miljöproblem, men även mellan andra samhällsintressen.

En samhällsekonomisk analys av hur förändringar i naturen eller människors hälsa påverkar samhället, är i de flesta fall svår att göra. Den är det sista ledet i en kedja av bedömningar och alla osäkerheter i tidigare skeden av problemanalysen samlas här. Det innebär att det ofta handlar om att ta fram kvalitativa bedömningar av hur miljöproblemet drabbar samhället. I sällsynta fall kan denna påverkan kvantifieras och till och med värderas monetärt. 

För att hitta aktuell information om data och uppgifter som är relevant för samhällsekonomisk analys, är det bra att kontakta experter på området eller de aktörer som berörs av miljöproblemet. Ofta finns nödvändig information hos till exempel myndigheter, universitet, branschorganisationer eller andra intresseorganisationer.  

Du behöver göra en helhetsbedömning av om du har tillräcklig kunskap om hur miljöförändringen drabbar samhället för att gå vidare med analysen. Om svaret är nej, så behöver du ta fram mer kunskap innan du kan gå vidare.