Stöd och information

Producentansvar för förpackningar

Hopvikta pappkartonger

Stöd till förpackningsproducenter

Granskad: ‎den ‎12‎ ‎mars‎ ‎2024

Här finns stöd till dig som är förpackningsproducent och därmed har ett producentansvar för förpackningar.

På sidan kan du läsa om vem som räknas som producent, vilka förpackningar som omfattas och annan information som du i första hand behöver känna till för att uppfylla ditt producentansvar enligt förordningen. 

Sidan vänder sig till 

Dig som förpackningsproducent i första hand men även till dig som är producentombud för en förpackningsproducent.

Bra att veta 

Informationen till förpackningsproducenter är uppdelat i ett grundläggande och ett fördjupat stöd. På denna sida finns det du i första hand behöver känna till. Fördjupat stöd för dig som är förpackningsproducent och dig som är producentombud hittar du här:

Fördjupat stöd till förpackningsproducenter

Förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar (riksdagen.se) 

Förordning (2006:1273) om producentansvar för förpackningar (riksdagen.se)  

Förordning (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar (riskdagen.se) 

Miljötillsynsförordning (2011:13) (riksdagen.se) 

Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (riksdagen.se) 

Förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter (riksdagen.se)

Förordning (2021:1002) om nedskräpningsavgifter (riksdagen.se)

Förordning (2021:996) om engångsprodukter (riksdagen.se) EU:s engångsplastdirektiv (EU) 2019/904

Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2023:13) om skyldighet att lämna uppgifter förpackningar förpackningsavfall

Kommissionens vägledning om engångsplastprodukter enligt EU-direktivet 2019/904 

Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall (förpackningsdirektivet)(Eurlex)

Aktuellt

Naturvårdsverket har lämnat förslag om ändringar i förordningen (2021:1002) om nedskräpningsavgifter till regeringen och det går nu att lämna remissvar. Remissvaren ska ha kommit in till Klimat- och näringslivsdepartementet senast den 20 september 2024.

Remiss av Naturvårdsverkets framställan om ändringar i förordningen (2021:1002) om nedskräpningsavgifter - (Regeringen.se)

Förslagen består av två delar: 

I del 1 föreslår Naturvårdsverket att begreppet släppa ut på den svenska marknaden ändras till tillhandahålla på den svenska marknaden när det gäller de engångsprodukter som är förpackningar. Myndigheten vill även tydliggöra att det är de förpackningsproducenter som är rapporteringsskyldiga enligt förpackningsförordningen som ska betala nedskräpningsavgifter.

I del 2 föreslår Naturvårdsverket att ersättningen till kommunerna ändras så att den inte längre baseras på kommuninvånare utan på Naturvårdsverkets fastställda kostnader. Det får även till följd att bestämmelserna om återbetalningsskyldighet föreslås strykas, vilket minskar administrationen för kommunerna och Naturvårdsverket och därmed även producenternas kostnader.

Förpackningar som omfattas

Youtube video

Producentansvaret omfattar flera typer av förpackningar, och en del förknippas inte spontant med ordet ”förpackningar”. De som omfattas har framställts för att: 

  1. Innehålla eller presentera en vara 
  2. Skydda en vara 
  3. Leverera, transportera eller hantera en vara 

Alla material omfattas 

Ansvaret gäller oavsett vilket material som förpackningen är gjord av och det gäller från råmaterial till slutlig produkt och från producent till användare. 

Ansvaret omfattar fyra typer av förpackningar 

Det finns fyra typer av förpackningar som omfattas av producentansvaret: 

  • Konsumentförpackningar
    Till exempel själva omslaget på ett tuggummipaket.
  • Gruppförpackningar
    Till exempel den låda där 20 tuggummipaket finns packade.
  • Transportförpackningar
    Till exempel den wellpapplåda som innehåller 40 gruppförpackningar med tuggummipaket. Fler vanliga exempel: träpallar, plastlådor och metallburar.
  • Serviceförpackningar, som fylls vid försäljningstillfället
    Till exempel: Den påse som kund använder till lösgodiset i butik, bärkassar, pizzakartonger och engångsmuggar.

Även förpackningar som används för obearbetade produkter för jordbruk- eller trädgårdsnäring definieras som serviceförpackningar. Sådana exempel är äggkartonger, äggbrickor, påsar för potatis och morötter och nätsäckar för ved.

Exempel på produkter som anses vara en förpackning:

  • Produkter som är utformade för och avsedda att fyllas vid försäljningsstället och har en förpackningsfunktion.
  • Engångsprodukter som redan är fyllda vid försäljningsstället.
  • Engångsmuggar, även om den inte är avsedd att fyllas vid ett försäljningsställe. 
  • Komponenter som utgör en del av förpackningen ska räknas som en del av den förpackningen. Till exempel doseringsmått eller mascaraborstar.
  • Underordnade element som är hängda på eller fästa vid en produkt och som uppfyller en förpackningsfunktion anses vara förpackningar. Detta gäller om de inte är en fast del av produkten och är avsedda att samlas in tillsammans med produkten. Till exempel korkar, kapsyler eller etiketter som är hängda direkt på eller fästa på en produkt.
  • Produkter som färdigställts till en förpackning men behöver kasseras. Detta gäller oavsett om förpackningen levererats till butik eller om den fortfarande finns hos tillverkare eller grossist.
Förpackningar som fylls eller underlättar hanteringen av en vara

Exempel på vad som räknas som förpackning om den fylls eller används i syfte att skydda, presentera eller underlätta hanteringen av en vara:

Plastflaskor och metallburkar, plasttråg, plåtburkar, plast- och metalltuber, träpallar, plastband, glasflaskor och glasburkar, kartong- och wellpapplådor. De vanligaste förpackningarna är gjorda av plast, papper, kartong, glas och metall. Producentansvaret gäller även förpackningar som är gjorda av trä, tyg, keramik och porslin med mera.

En produkt anses inte vara en förpackning om den uppfyller samtliga tre kriterier:

  1. produkten är en fast del av den vara som produkten omsluter, skyddar eller presenterar,
  2. produkten behövs för att omfatta, stödja eller bevara varan under hela dess livslängd, och
  3. alla delar är avsedda att användas, konsumeras eller bortskaffas tillsammans.
Exempel på produkter som inte omfattas
  • En produkt som ännu inte färdigställts till en förpackning. Till exempel material på rulle som ska beskäras och sättas ihop till en förpackning.

Förpackningar som faller in under förpackningsdefinitionen i 1 kap. 4 § förpackningsförordningen och som innehåller farligt avfall omfattas av producentansvaret för förpackningar. Det innebär att producenter för dessa förpackningar bland annat ska:

  • anmäla sig som förpackningsproducent,
  • rapportera till Naturvårdsverket, samt
  • se till att förpackningarna är utformade enligt kraven i förpackningsförordningen.  

Däremot ska farligt avfall sorteras ut, samlas in och även i övrigt hanteras skiljt från annat avfall. En förpackning som innehåller farligt avfall ska hanteras på samma sätt, om förpackningen underlättar den praktiska hanteringen av avfallet (3 kap. 11 a § avfallsförordningen). Har förpackningen tömts men förorenats så pass att den, trots att den är tom, utgör farligt avfall så ska den sorteras ut som farligt avfall och hållas skilt från annat avfall. 

Möjligt att ansöka om dispens från kravet att anlita en  producentansvarsorganisation

I det fall en producent bara tillhandahåller förpackningar som ska sorteras ut som farligt avfall när de är avfall så kan producenten ansöka om dispens från kravet att anlita en producentansvarsorganisation. Detta eftersom producentansvarsorganisationen då inte kommer ta hand om producentens förpackningar när de blivit avfall utan går i en annan avfallsström.

Observera att dispensmöjligheten bara gäller om samtliga förpackningar som producenten tillhandahåller ska sorteras som farligt avfall när de blir avfall.

Att ansöka om dispens 

Exempel då förpackningar ska sorteras ut och hanteras som farligt avfall  
  • Förpackningen innehåller rester av farligt avfall som inte går att avlägsna.
  • Förpackningen innehåller en farlig fyllning (t.ex. asbest) 
  • Tomma förpackningar men förpackningen i sig klassas som farligt avfall. Till exempel en tryckbehållare för spraygrädde eller lustgas.  

Det sista exemplet visar att även tomma förpackningar kan klassas som farligt avfall. Antingen eftersom den har farliga egenskaper på grund av kvarvarande rester eller eftersom den har farliga egenskaper på grund av själva förpackningsmaterialet (som förpackningen är tillverkad av), den är förorenad med farliga ämnen från tillverkningsprocessen (t.ex. impregneringsmedel, stabilisatorer, flamskyddsmedel, mjukgörare eller pigment) eller har förorenats under användningen. 

Vem har producentansvar?

Youtube video

1. Den som använder förpackningar 

Företag har producentansvar om de yrkesmässigt fyller eller på annat sätt använder en förpackning för att skydda, presentera eller underlätta hanteringen av en vara. 

Se mer om vem som har producentansvaret för det som kallas serviceförpackningar. 

2. Den som släpper förpackningen först i Sverige 

Företag har producentansvar om de yrkesmässigt: 

  • tillverkar en förpackning i Sverige 
  • för in en förpackning till Sverige 
  • för in en förpackad vara till Sverige 
  • från ett annat land än Sverige säljer en förpackad vara eller en förpackning till en slutlig användare i Sverige 

Ansvaret för serviceförpackningar 

Företag som tillverkar, importerar eller på annat sätt för in serviceförpackningar omfattas av producentansvaret.  

Företag som fyller eller använder serviceförpackningar för sina varor i själva försäljningstillfället har INTE producentansvaret för förpackningen.  

Vanliga serviceförpackningar är bärkassar, pizza- och äggkartonger, engångsmuggar samt påsar för olika livsmedel. Även förpackningar som används för obearbetade produkter för jordbruk- eller trädgårdsnäring definieras som serviceförpackningar. 

Youtube video

Fler krav för engångsförpackningar av plast 

Engångsförpackningar av plast, som till exempel plastflaskor, muggar och matlådor omfattas av fler krav och förbud. Till exempel är engångsmuggar och engångsmatlådor som innehåller expanderad polystyren (frigolit) förbjudna.  

Läs mer om krav kring engångsförpackningar av plast

Dessutom har företag med producentansvar för engångsförpackningar som innehåller plast ett utökat ansvar att rapportera uppgifter till Naturvårdsverket, ofta via sin producentansvarsorganisation (insamlingssystem). 

Det producenter ska göra 

Företag med producentansvar ska bland annat: 

  • Anlita en producentansvarsorganisation (tidigare kallat insamlingssystem) 
  • Se till att företagets ansvar är anmält hos Naturvårdsverket 
  • Rapportera uppgifter till Naturvårdsverket (via producentansvarsorganisationen) 
  • Betala avgifter till både producentansvarsorganisationen och Naturvårdsverket 

Det finns fler krav och regler kring till exempel design och märkning. Läs mer om dem samt mer om avgifter och tillsyn i ett fördjupat stöd. 

Fördjupat stöd till förpackningsproducenter

En digital marknadsplats drivs av en förmedlare som samlar erbjudanden från säljare på sin webbplats. Den aktör som driver marknadsplatsen är i juridisk mening endast en förmedlare och en konsument som handlar via marknadsplatsen ingår avtal med den enskilda säljaren. Den som förmedlar en produkt anses inte vara en producent, utan ansvaret har säljaren.

Företag har ansvar oavsett mängden förpackningar som företaget tillhandahåller på marknaden i Sverige. Företaget ska anlita en producentansvarsorganisation (insamlingssystem) och se till att företaget har anmält sitt producentansvar hos Naturvårdsverket.  

Men företaget betalar ofta olika avgifter beroende på mängden förpackningar. 

Läs mer om olika avgifter 

Anlita en producentansvarsorganisation

Företag med producentansvar måste anlita en godkänd producentansvarsorganisation.

Producentansvarsorganisationer finns för att förenkla för företag att ta sitt producentansvar. Organisationerna tar ett operativt eller finansiellt ansvar för att samla in och behandla förpackningsavfall. De rapporterar även uppgifter om insamling och behandling av förpackningsavfall till Naturvårdsverket.

Godkända producentansvarsorganisationer

Det finns två godkända producentansvarsorganisationer:

Naturvårdsverket får i det enskilda fallet ge dispens från kravet om att anlita eller tillhandahålla en producentansvarsorganisation för en viss tid i följande fall:

  1. Om alla förpackningar som producenten tillhandahåller på marknaden ska sorteras som farligt avfall när de blir avfall, eller
  2. Om producenten kan säkerställa att minst 90 % av förpackningarna som producenten tillhandahåller på marknaden roterar i ett marknadsdrivet system för återanvändning och tas om hand av systemet när de blir avfall. Naturvårdsverkets tolkning är att möjligheten till dispens från kravet gäller om producenten enbart tillhandahåller återanvändbara förpackningar. 

Om producenten tillhandahåller förpackningar som inte är återanvändbara kan producenten inte få dispens från kravet. En producent som både tillhandahåller återanvändbara förpackningar och engångsförpackningar ska alltså anlita eller tillhandahålla en producentansvarsorganisation. 

Ansökan om dispens görs genom att ett e-postmeddelande skickas till registrator@naturvardsverket.se med följande information:

  • Uppgifter om att det rör sig om en ansökan om dispens enligt 4 kap. 2 § förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar och vilken grund ni söker för. Ange om det är punkt 1 eller 2 ovan som är aktuell i ert fall, dvs om det rör sig om förpackningar som är farligt avfall eller om det är förpackningar som är del av ett marknadsdrivet system för återanvändning
  • Företagsnamn och organisationsnummer
  • Vilken typ av förpackningar det handlar om
Om er ansökan avser punkt 1 ovan så ska följande anges:
  • Antal förpackningar som ni tillhandahåller på svenska marknaden och hur många av dessa som ska sorteras som farligt avfall när de blir avfall
  • Avfallskod för de förpackningar som ska sorteras som farligt avfall när de blir avfall 

    Stöd vid klassificering och kodning av avfall
Om er ansökan avser punkt 2 ovan ska följande anges: 
  • Antal förpackningar ni som producent tillhandahåller per år och hur många av dessa som roterar i ett marknadsdrivet system för återanvändning 
  • Namn och organisationsnummer på det marknadsdrivna system för återanvändning inom vilket era förpackningar roterar 

För att få dispens enligt punkt 2 ska det marknadsdrivna systemet vara anmält till Naturvårdsverket i enlighet med 7 kap 13 § i förpackningsförordningen.  

Innan beslut meddelas ska Naturvårdsverket ge producentansvarsorganisationerna tillfälle att yttra sig. 

Anmäla sitt ansvar

Företag som har producentansvar för förpackningar måste anmäla sitt ansvar till Naturvårdsverket. Producentansvarsorganisationerna gör ofta det åt företagen som en service. Stäm av med din producentansvarsorganisation om det ingår i ert avtal. 

Det är även möjligt att anmäla sig på egen hand i Naturvårdsverkets e-tjänst. Du kan även ta ut ett bevis på att företaget har anmält sig som producent till Naturvårdsverkets register för producentansvar. Det är viktigt eftersom det är företagets ansvar att se till att det är registrerat hos Naturvårdsverket. 

Om ett företag med producentansvar, dvs en förpackningsproducent, inte anmäler sig kan Naturvårdsverket besluta om ett föreläggande riktat mot företaget. Ett föreläggande kan förenas med vite. 

Från 1 januari 2024 kan Naturvårdsverket också besluta om en miljösanktionsavgift för försenad anmälan.

Läs mer om sanktioner

Vid anmälan ska du lämna följande uppgifter till Naturvårdsverket:

  • Producentens namn
  • Kontaktuppgifter
  • Person- eller organisationsnummer (om sådant inte finns – skatteregistreringsnummer). Du som är producent och inte är etablerad i Sverige men säljer direkt till slutlig användare i Sverige anger momsregistreringsnummer (VAT-nummer) i stället. 
  • Vilken producentansvarsorganisation du har anlitat. Om Naturvårdsverket har beslutat om dispens enligt 4 kap. 2 § så anger du i stället det. 
  • På vilken grund du är producent enligt definitionen i 1 kap. 6 § förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar. Alltså om du yrkesmässigt:

    - fyller eller på annat sätt använder en förpackning (som inte är en serviceförpackning) i syfte att skydda, presentera eller underlätta hanteringen av en vara

    - för in en förpackad vara till Sverige

    - tillverkar en förpackning i Sverige

    - för in en förpackning till Sverige

    - från ett annat land än Sverige säljer en förpackad vara eller en förpackning till en slutlig användare i Sverige 

Det är producentens ansvar att de inlämnade uppgifterna är uppdaterade och som producent har du en skyldighet att snarast underrätta Naturvårdsverket om eventuella ändringar i de uppgifter som lämnats. Det gör du enklast via din producentansvarsorganisation som kan vara behjälpliga att lämna vidare ändringarna till Naturvårdsverket. Du kan även ändra själv i Naturvårdsverkets e-tjänst men det är viktigt att både producentansvarsorganisationen och Naturvårdsverket har samma uppgifter.

Notera att Naturvårdsverkets producentregister inte är kopplat till exempelvis Bolagsverkets Näringslivsregister. Eventuella ändringar måste du alltså alltid meddela direkt till din producentansvarsorganisation och/eller Naturvårdsverket.

Om du som förpackningsproducent är etablerad i Sverige och säljer förpackningar till ett annat land i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) där ditt företag inte är etablerat, ska du utse ett producentombud i det landet. Ombudet ska ansvara för dina skyldigheter i det landet. 

Du som är producent och inte är etablerad i Sverige får utse ett producentombud som är etablerat i Sverige. Om ett ombud inte utses är det du som ansvarar för dina skyldigheter i Sverige. Väljer du att utse ett ombud ska det ske genom en skriftlig fullmakt. Ombudet ska då ansvara för dina skyldigheter enligt förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar och förordningen (2021:1002) om nedskräpningsavgifter. 

Ombudet i Sverige ska anmäla sig till Naturvårdsverket. Du som avser att anmäla dig som ombud loggar in i e-tjänsten för producentansvar och följer instruktionerna i portalen. Därefter kan du hantera producenter du är ombud för och lämna eller ändra uppgifter i e-tjänsten.

Om du anser att du inte längre är producent behöver du göra en avanmälan hos Naturvårdsverket. Du kan behöva rapportera och betala tillsynsavgift innan en avanmälan kan genomföras, beroende på när din verksamhet som producent upphörde.

Om du i framtiden omfattas av producentansvar anmäler du dig som producent på nytt.

Om du varit verksam under föregående samt innevarande år behöver du rapportera för båda verksamhetsåren innan du kan avanmälas. Mejla uppgifter om avanmälan till kundtjänst:
kundtjanst@naturvardsverket.se

Företag som inte varit verksamma under innevarande år 

Har verksamhet bedrivits under föregående år behöver du rapportera för det året. Rapporteringen görs via e-tjänsten nedan. 

Lämna följande uppgifter till Naturvårdsverket vid avanmälan:

  • företagsnamn, 
  • organisationsnummer, 
  • anledningen till att ni ska avanmälas, 
  • datum då verksamheten som producent upphörde, 
  • datum för när ni gjorde er rapportering för föregående år samt 
  • dokumentation som styrker att ni rapporterat.

 

Företag som varit verksamma under innevarande år

Har verksamhet bedrivits under innevarande år behöver du rapportera för innevarande år. Rapporteringen görs via e-tjänsten nedan. 

Har verksamhet bedrivits under innevarande år behöver tillsynsavgift betalas. Detta schemaläggs automatiskt och skickas ut löpande under året.

Efter att rapporteringen är gjord och tillsynsavgift är betald behöver du göra en avanmälan till Naturvårdsverket med följande uppgifter: 

  • företagsnamn, 
  • organisationsnummer, 
  • anledningen till att ditt företag ska avanmälas, 
  • datum då verksamheten som producent upphörde, 
  • datum för när du gjorde er rapportering för innevarande år samt
  • dokumentation som styrker att du har rapporterat.

 

Rapportera uppgifter till Naturvårdsverket

Varje år ska företag med producentansvar se till att Naturvårdsverket får en rapport med uppgifter. Många gör det via sin producentansvarsorganisation.  

Företag med rapporteringskrav till Naturvårdsverket 

Följande ska rapportera till Naturvårdsverket: 

  • Företag som tillverkar eller importerar/för in serviceförpackningar till Sverige   
  • Företag som fyller eller använder alla andra typer av förpackningar till sin verksamhet   
  • Företag som importerar/för in förpackade varor till Sverige   
  • Företag som tillverkar eller importerar/för in engångsmuggar som inte är avsedda att fyllas vid försäljningstillfället, till exempel engångsmuggar till konsumenter eller kontor.  

Företag med producentansvar ska anlita en producentansvarsorganisation (tidigare insamlingssystem). Stäm av möjligheten att rapportera via producentansvarsorganisationen. Säkerställ då att producentansvarsorganisationen kan lämna över korrekta uppgifter i tid till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket har även en e-tjänst för att rapportera på egen hand. 

Uppgifter som ska rapporteras

Företag ska rapportera mängden förpackningar som företaget (producenten) har tillhandahållit (importerat, tillverkat, använt) på marknaden i Sverige under föregående kalenderår.  

Mängden ska rapporteras i vikt per förpackningsmaterial, som till exempel plast, trä och aluminium.   

De inrapporterade uppgifterna ska dessutom visa mängden: 

  • konsumentförpackningar 
  • återanvändbara förpackningar  
  • återanvändbara konsumentförpackningar 
  • flaskor för dryck som är engångsplastprodukter  
  •  plastflaskor och metallburkar som ingår i ett retursystem. Dessa ska även rapporteras i antal. 

Datum för rapportering

Rapporten ska vara överlämnad till Naturvårdsverket senast den 31 mars varje år.

Rapporten ska innehålla uppgifter om 

   1. det antal förpackningar som en producent har tillhandahållit på den svenska marknaden under det närmast föregående kalenderåret som är 

      a) matlådor som är engångsplastprodukter, 

      b) muggar som är engångsplastprodukter, 

      c) engångsplastlock till muggar, 

      d) flexibla omslag, 

      e) plastflaskor för dryck som rymmer mindre än 0,6 liter, 

      f) andra dryckesbehållare än plastflaskor som rymmer mindre än 0,6 liter, 

      g) tunna plastbärkassar, och 

      h) tjocka plastbärkassar, och 

   2. mängden plast som använts i matlådor och muggar som är engångsplastprodukter.  

Antalet matlådor, muggar och lock som är engångsplastprodukter ska vara uppdelade på  

  1. förpackningar som enbart består av plast, och 
  2. förpackningar som delvis består av plast. 

Av uppgifterna ska det framgå hur många av de tunna plastbärkassarna som utgör bärkassar vars vägg är tunnare än 15 mikrometer och behövs av hygienskäl eller tillhandahålls som primära förpackningar för livsmedel som säljs i lösvikt.  

Uppgifterna ska specificeras i varje produktkategori.  

Här kan du läsa mer om hur engångsplastförpackningar ska rapporteras:

Frågor och svar om engångsplastprodukter som ska ingå i rapporteringen.

Läs också mer under "Rapportering av kompositförpackningar och andra förpackningar som består av mer än ett material" längre ner.  

En producent ska lämna uppgift till Naturvårdsverket om de förpackningar som producenten tillhandahållit eller släppt ut på den svenska marknaden för vilka information om innehåll av vissa farliga ämnen har lämnats till den europeiska kemikaliemyndighetens SCIP-databas. Mer om SCIP-databasen går att läsa här:

SCIP - ECHA (europa.eu) 

Denna rapportering tillämpas första gången i fråga om engångsflaskor för dryck som tillhandahålls på den svenska marknaden efter utgången av 2023. 

En producent som på den svenska marknaden tillhandahåller en engångsflaska för dryck som tillverkats av PET som huvudsaklig komponent ska lämna uppgifter till Naturvårdsverket om hur mycket återvunnen plast som har använts i flaskorna under det närmast föregående kalenderåret. Uppgifterna ska rapporteras i vikt (kg).

I EU kommissionens genomförandebeslut (2019/665) om ändring av beslut 2005/270/EG om fastställande av tabellformat för databassystemet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (94/62/EG) om förpackningar och förpackningsavfall framgår det att:   

Kompositförpackningar och andra förpackningar som består av mer än ett material beräknas och rapporteras per material som ingår i förpackningen. Medlemsstaterna får avvika från detta krav om ett visst material utgör en obetydlig del av förpackningsenheten och under inga omständigheter mer än 5 % av förpackningens totala massa.

Möjlig hantering av obetydliga andelar (5 %-kriteriet)

I de fall  en kompositförpackning innehåller ett material som utgör mindre än 5 % av förpackningens totala massa kan detta hanteras på två sätt.  

1) Rapportering av den obetydliga delen till aktuellt material 
Företrädesvis rapporteras förpackningens vikt per material som ingår i förpackningen, även för de material som utgör mindre än 5 % av förpackningens totala massa.

2) Allokera den obetydliga delen till det dominerande materialet
Det är även möjligt att allokera den obetydliga delen till det dominerande materialet i förpackningen. Exemplet nedan är hämtat från EU kommissionens framtagna vägledning: Om en kompositförpackning bestå av: 

  • 75 % papper, 
  • 21 % plast och 
  • 4 % metall  

är det tillåtet att allokera mängden metall till det dominerande materialet papper. Det är således tillåtet att rapportera 79 % papper och 21 % plast. 

Ytterligare exempel. Om en förpackningsenhet består av: 

  • 90 % papper, 
  • 5 % plast (skruvkork), 
  • 3 % plastlaminat och 
  • 2 % metallaminat 

är det tillåtet att allokera mängden metall till det dominerande materialet papper. Det är således tillåtet att rapportera 92 % papper och 8 % plast. Eftersom plastlaminatet och plastkorken är av samma material (materialslaget plast) går det inte att betrakta att materialet plast är ”obetydligt”, det är därför inte tillåtet att allokera plastlaminatet till det dominerande materialet.  

Undantag från 5%-kriteriet  

Avvikelsen från att rapportera per material gäller inte för kompositförpackningar och andra förpackningar som ska rapporteras som engångsplastprodukter, det vill säga följande produkter: 

      a) matlådor som är engångsplastprodukter,  

      b) muggar som är engångsplastprodukter,  

      c) engångsplastlock till muggar,  

      d) flexibla omslag,  

      e) plastflaskor för dryck som rymmer mindre än 0,6 liter,  

      f) andra dryckesbehållare än plastflaskor som rymmer mindre än 0,6 liter,  

      g) tunna plastbärkassar, och  

      h) tjocka plastbärkassar, 

Dessa förpackningar ska alltid beräknas och rapporteras separat, även om ett material utgör mindre än 5 % av förpackningens totala massa. Exempel är pappers- eller kartongbaserade engångsprodukter som har ett plastfoder eller en plastbeläggning.  

Producenter behöver rapportera uppgifter till den producentansvarsorganisation som de anlitat. Producentansvarsorganisationen rapporterar i sin tur följande uppgifter till Naturvårdsverket:

  • Mängden förpackningar som deras anslutna producenter släppt ut på marknaden.
  • Hur stor andel av dessa som är avsedd för privat bruk.

Du som producent ska göra bedömningen om era förpackningar kan anses vara avsedda för privat bruk eller inte. 

Hur kan bedömningen gå till?

Bedömningen ska ske utifrån definitionen i förpackningsförordningen och den vägledning som ges av Naturvårdsverket. Producenten kan samråda med sin producentansvarsorganisation och producentansvarsorganisationen kan bistå med råd till sina producenter. Råden får inte gå emot hur begreppet beskrivs i förordningen och råden bör vara i linje med Naturvårdsverkets vägledning. 

Se avsnittet definitioner för en beskrivning av begreppet ”Privat bruk”.

Om det är svårt att göra bedömningen

Går det inte att avgöra om förpackningen är avsedd för privat bruk genom att se på dess utformning och storlek kan det vara vägledande att se vem som den förpackade varan saluförs till (privatperson eller verksamhet). Saluförs den förpackade varan till privatpersoner är Naturvårdsverkets tolkning att det är privat bruk.

Hur ofta ska dessa uppgifter rapporteras?

Producentansvarsorganisationen rapporterar till Naturvårdsverkets kvartalsvis, senast en vecka efter utgången av varje kalenderkvartal. Producentens rapportering rörande dessa uppgifter till producentansvarsorganisationerna sker enligt deras riktlinjer.

Aktörer som omfattas av producentansvar för förpackningar har olika rapporteringskrav. Vilka uppgifter som ska lämnas skiljer sig åt beroende på vilken typ av aktör du är. Producenter och producentansvarsorganisationer lämnar exempelvis olika uppgifter. 

Det du och andra aktörer rapporterar möjliggör att Naturvårdsverket kan följa upp Sveriges mål för materialåtervinning och hur producentansvaret fungerar. Uppgifterna är också grunden för Sveriges årliga statistikrapportering till EU.

Bestämmelser om vilka uppgifter som ska lämnas av vem finns i 11 kap. i förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar. Vidare så preciserar Naturvårdsverket i sina föreskrifter (NFS 2023:13) vilka uppgifter som ska lämnas. 

Skyldighet att lämna uppgifter på begäran  

På Naturvårdsverkets begäran ska de uppgifter som myndigheten behöver för att rapportera i enlighet med förpackningsdirektivet lämnas av 

  1.  en producent, 
  2.  en producentansvarsorganisation, och 
  3.  den som driver ett

    a) marknadsdrivet system för materialåtervinning,
    b) marknadsdrivet system för återanvändning, och
    c) annat system för återanvändning av förpackningar.  

E-tjänst för producentansvar

Här kan företag anmäla sig som producent och rapportera uppgifter till Naturvårdsverket. Här ändrar företaget också faktura- eller kontaktuppgifter eller hämtar bevis på registrerat producentansvar.

Definitioner

Här hittar du definitioner och begrepp som förekommer inom producentansvaret för förpackningar. Naturvårdsverket fattar inga beslut om hur enskilda förpackningar ska definieras. 

Att vara etablerad i Sverige innebär att ha hemvist eller säte i Sverige och bedriva en yrkesmässig verksamhet i Sverige.

Varje företag som förpackar en vara är en fyllare. Det innebär att det kan finnas flera fyllare för en vara om den packas om i flera steg. Avgörande för om du anses vara producent eller ej är om du tillför en förpackning eller förpackningsmaterial till en vara eller redan förpackad vara. 

Om ett företag anlitar ett annat företag att fylla varan betraktas uppdragsgivaren som fyllare i de fall där det anlitade företaget varken äger varan eller förpackningen. Det anlitade företaget utför i dessa fall endast en fyllnadstjänst. Om det anlitade företaget äger varan eller förpackningen betraktas det som fyllare och omfattas av producentdefinitionen. 

Föra in avser import eller införsel till Sverige. Import innebär att ett företag eller en privatperson tar in en vara till Sverige från ett land utanför EU. Införsel innebär att en vara förs in till Sverige från ett annat land inom EU. 

Förpackningar som omfattas av producentansvaret definieras som en engångsartikel eller annan produkt som har framställts för att:

  • Innehålla en vara
  • Skydda en vara
  • Presentera en vara
  • Användas för att leverera eller på annat sätt hantera en vara

Detta gäller från råmaterial till slutlig produkt och från producent till användare. 

Produkten omfattas om den har någon av ovanstående funktioner och är en: 

  • Konsumentförpackning (förpackning som på försäljningsstället utgör en säljenhet för den slutliga användaren eller konsumenten av varan)
  • Gruppförpackning (förpackning som på försäljningsstället omfattar en grupp säljenheter och kan tas bort utan att det påverkar varorna)
  • Transportförpackning (förpackning som underlättar hantering och transport av ett antal säljenheter eller gruppförpackningar för att förhindra skador vid hantering eller transportskador)
  • Serviceförpackning (förpackning som fylls vid försäljningstillfället eller används för obearbetade produkter från jordbruk eller trädgårdsnäring). Det finns ingen ytterligare definition i förpackningsförordningen av vad som avses med “vid försäljningstillfället” och det saknas rättspraxis i frågan. 

Med förpackningar avsedda för privat bruk menas förpackningar som:

  • Normalt används av privatpersoner, eller
  • är avsedda att användas av både privatpersoner och verksamheter. 

Detta framgår av förpackningsförordningen 8 kap 2 §. Utifrån denna beskrivning anser Naturvårdsverket att förpackningens storlek och utformning är de viktigaste egenskaperna för att avgöra om det är en förpackning för privat bruk eller inte.    

Exempel på förpackningar för privat bruk 

Nedan följer exempel på förpackningar som kan anses vara privat-bruk-förpackningar. Samtliga exempel gäller alltså under förutsättning att förpackningarna är av en sådan storlek och utformning att de kan införskaffas av både verksamheter och privatpersoner. Till exempel:

  • En mjölkförpackning som rymmer en liter. 
  • Förpackningar som rymmer en mobiltelefon.
  • Förpackning runt ett kylskåp i storlek som normalt återfinns i hushåll.
  • Förpackningar som rymmer byggprodukter som spik eller skruv, kakel/klinker eller cement om förpackningarna är av en sådan storlek och utformning att de kan införskaffas av både verksamheter och privatpersoner 
  • En säck med 20 kg cement.
Exempel på förpackningar som inte är för privat bruk

Stora förpackningar kring varor och produkter som i huvudsak en verksamhet använder inom till exempel tillverkningsindustri eller jordbrukssektor är inte förpackningar för privatpersoner.

Ett exempel är en mjölkförpackning som rymmer 10 liter. Den kan inte anses vara en förpackning för privat bruk eftersom den är avsedd att användas inom en verksamhet, till exempel i storkök eller restaurang. Den kan alltså inte anses vara avsedd för privatpersoner med anledning av förpackningens storlek och utformning. 

Enligt förordningen (2022:1274) om producentansvar för förpackningar definieras en producent som den som yrkesmässigt:

  1. fyller eller på annat sätt använder en förpackning (som inte är en serviceförpackning) i syfte att skydda, presentera eller underlätta hanteringen av en vara,
  2. för in en förpackad vara till Sverige,
  3. tillverkar en förpackning i Sverige,
  4. för in en förpackning till Sverige, eller
  5. från ett annat land än Sverige säljer en förpackning eller en förpackad vara till en slutlig användare i Sverige.

En kompostiförpackning är en förpackning med två eller flera skikt av olika material som inte kan separeras för hand och som utgör en integrerad enhet, bestående av en inre behållare och ett yttre hölje, som fylls, lagras, transporteras och töms som sådan (Förpackningsdirektivet, artikel 3).  

I vissa sammanhang inom förpackningsindustrin har begreppen ”komposit” och ”laminat” olika betydelse. Där komposit avser mekaniskt blandade material, medan laminat avser material av flera skikt som kan separeras. Inom förpackningsrapporteringen ingår bägge dessa begrepp i definitionen av kompositförpackningar.  

Exempel på kompositförpackningar och andra förpackningar som består av mer än ett material: 

  • En dryckesförpackning i kartong där insidan är laminerad med plast är exempel på en kompostiförpackning. 
  • En glasförpackning med skruvkork i metall är exempel på en annan förpackning som består av mer än ett material.  

En slutlig användare omfattas inte av producentdefinitionen. En slutlig användare av förpackningar innebär att en privatperson eller ett företag för eget bruk fyller, tillverkar eller för in en förpackning eller förpackad vara i Sverige.  

Exempel på slutliga användare som inte omfattas av producentdefinitionen: 

  • Ett företag köper en vara, som är förpackad, och använder sedan varan i den egna verksamheten.
  • En privatperson köper en vara på nätet, som är förpackad, får den hemskickad och använder sedan produkten för privat bruk.

Att släppa ut en förpackning på den svenska marknaden innebär att för första gången tillhandahålla en förpackning på den svenska marknaden.  

Exempel på situationer när ett företag släpper ut en förpackning på marknaden: 

  • Ett företag för in en förpackning eller förpackad vara till Sverige och säljer den direkt till slutanvändare alternativt återförsäljare.
  • Ett företag tillverkar en förpackning i Sverige och säljer till slutanvändare alternativt återförsäljare.
  • Ett företag fyller en förpackning, som inte är en serviceförpackning, och säljer till slutanvändare alternativt återförsäljare.

Varje enskild förpackning släpps bara ut på marknaden en gång. Men det finns situationer när en vara packas om i flera steg. I dessa fall, när det tillförs en förpackning eller förpackningsmaterial, så släpps den nya, tillkommande, förpackningen ut på marknaden av det företag som förpackat varan på nytt i nästa led.

Att tillhandahålla en förpackning på den svenska marknaden innebär att mot betalning eller gratis göra en förpackning tillgänglig för distribution, förbrukning eller användning på den svenska marknaden i samband med yrkesmässig verksamhet. 

Yrkesmässigt är inte definierat i miljöbalken eller i producentansvarsförordningarna och det måste därför bedömas från fall till fall.  

I bedömningen beaktas om:  

  • Verksamhetsutövaren är näringsidkare i skatterättsligt avseende
  • Verksamheten kallar sig företagare 
  • Verksamheten tar betalt för produkten 

Icke-vinstdrivande organisationer kan anses bedriva kommersiell verksamhet om de tillhandahåller varor i affärssammanhang. Men i princip bör enstaka leveranser av välgörenhetsorganisationer eller hobbyanvändare inte anses ske i affärssammanhang. 

Läs mer i avsnitt 2.4 i Naturvårdsverkets handbok 2004:8 Farligt avfall samt 2022 års blå bok om genomförandet av EU:s produktbestämmelser. 

En återanvändbar förpackning definieras som en förpackning som har utformats, konstruerats och släppts ut på marknaden för att under sin livscykel återanvändas flera gånger. Det genom att återfyllas eller återanvändas för samma ändamål som den utformades för. 

Relaterade sidor