Avgifter och ersättning för nedskräpning

Så räknas producenternas avgifter och kommunens ersättning ut
Hur räknar Naturvårdsverket ut nedskräpningsavgiftens storlek och kommunernas kostnader för att städa upp avfall som skräpats ned? Här finns information om metoder, beräkningar och tabell över kommunernas fastställda kostnader.
Sidan vänder sig till
Kommuner samt producenter för vissa engångsprodukter inom förpackningar, ballonger, våtservetter samt vissa tobaksvaror och filter.
Bra att veta
Kommuner och producenter har haft möjlighet att lämna synpunkter på Naturvårdsverkets beräkning av kostnader avseende år 2023. Totalt inkom synpunkter från sju aktörer.
Nedskräpningsavgifternas storlek
Naturvårdsverket fastställer produktavgiftens storlek per produktkategori i föreskrifter.
Vid framtagandet av produktavgiftens storlek ska Naturvårdsverket utgå från de senast tillgängliga uppgifterna om kommunernas fastställda kostnader och antalet produkter som släppts ut eller tillhandahållits på den svenska marknaden.
Produktavgiftens storlek ska ses över vid behov, dock minst vart tredje år (12 §).
Fem steg för att räkna ut produktavgiften
1. Kommuner inrapporterar städkostnader
Kommuner ska till Naturvårdsverket årligen rapportera kostnader, kopplat till hantering av avfall som skräpats ned, enligt 28 §. Dessa kostnader är grunden i beräkningen av produktavgiften. Rapporteringen sker senast den 31 mars varje år.
2. Nationella skräpmätningar
Vartannat år, med start 2023, utförs nationella skräpmätningar enligt 31 §. Resultaten från skräpmätningarna visar vilken andel av olika skräp som hittats enligt kategorierna i 31 § och beskriver hur stor del av kommunernas totala städkostnader som varje kategori ska bekosta.
3. Fastställande av kommunernas kostnader
Kommunernas inrapporterade kostnader ska sedan fastställas av Naturvårdsverket enligt 13 §. Efter granskning och bedömning lämnar Naturvårdsverket förslag på fastställande på myndighetens webbplats där metoden för bedömning av kommunens kostnader samt de beräkningar som genomförts presenteras. Berörda producenter och kommuner har sedan möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Därefter beslutar Naturvårdsverket om kommunernas totala städkostnad.
4. Producenter inrapporterar uppgifter
Producenter ska till Naturvårdsverket årligen rapportera uppgifter om antal artiklar som släppts ut på svenska marknaden, enligt 15-15a §§. De producenter som berörs är de som släpper ut produkter på marknaden som omfattas av 8-8a §§. Rapporteringen görs senast den 31 mars årligen.
5. Beräkning av produktavgiftens storlek
Beräkning av produktavgiftens storlek:
- Kommunernas fastställda städkostnader (2) multipliceras med andelen skräp i varje mätkategori (3).
- Mätkategorierna i 31 § harmoniseras med produktkategorierna i 8-8a §§.
- Varje produktkategori i 8-8a §§ får tilldelat en kostnad i enlighet med (a) och (b).
- Produktavgifterna beräknas genom att för respektive kategori i 8-8a §§ dividera kostnad med antal produkter som släpps ut eller tillhandahålls på svenska marknaden (4).
Metod för att bedöma kommuners kostnader
Naturvårdsverket ska enligt 13 § förordningen (2021:1002) om nedskräpningsavgifter fastställa kommunernas kostnader utifrån
- den andel av de kostnader som kommunerna har redovisat enligt 28 § 1 och 2 som utgörs av kostnader för de engångsprodukter som avses i 8 § 1–4 och 6 samt 8 a §, beräknat utifrån dessa produktkategoriers andel av antalet föremål som totalt skräpats ned enligt den skräpmätning som ska utföras enligt 31 §, och
- Naturvårdsverkets bedömning av om de kostnader som en kommun har redovisat enligt 28 § 1 och 2 är för höga med hänsyn till folkmängden, befolkningstätheten, turismen och andra faktorer som kan påverka kommunens kostnader för nedskräpning.
Metoden för Naturvårdsverkets bedömning enligt 13 § 2 beskrivs i rapporten som Ramboll tagit fram på uppdrag av Naturvårdsverket:
Kommuners kostnader fastställs i tre steg
1. Förväntad kostnad för nedskräpning
De inrapporterade kostnader som bedömningen bygger på är kvalitetsgranskade och vid behov justerade.
I regressionsanalysen tas ett förväntat värde fram för respektive kommuns totala kostnad för nedskräpning uttryckt i kronor per invånare.
Med förväntat värde avses de kostnader en kommun antas ha för att städa upp avfall som skräpats ned. Värdet tas fram utifrån inrapporterade och granskade kostnader samt 11 bakgrundsfaktorer. I regressionsanalysen beräknas för varje bakgrundsfaktor ett förklaringsvärde som säger hur mycket kommunens kostnader får avvika från kommungruppens genomsnitt (SKR:s kommungruppsindelning).
SKR:s kommungruppsindelning (skr.se)
Kostnader för ”Uppstädning”, ”Administration och planering” och ”Informationsspridning” tas med i regressionsanalysen och därmed ingår dessa poster i det framräknade förväntade värdet. Det innebär att kostnader för ”Insamling och rapportering” adderas i efterhand. Anledningen till detta är att det är kostnader som uppkommit i och med förordningen och borde därför ersättas oberoende av kommunens övriga kostnader. Naturvårdsverket behöver dock fortfarande bedöma huruvida kostnaderna är för höga. Naturvårdsverket har gjort bedömningen att en veckas arbete (40h, 1000kr/h) är en rimlig övre gräns för rapportering till Naturvårdsverket och därför har kostnader över 40 000 kronor per kommun justerats ned (11 kommuner fick nedjusterade kostnader).
2. Justering utifrån förväntad kostnad
Först beräknas respektive kommuns förväntade kostnad för hantering av avfall som skräpats ned enligt förordningen. Detta sker genom att multiplicera det förväntade värdet med antalet invånare i kommunen.
Efter det jämförs respektive kommuns förväntade kostnad med kommunens inrapporterade kostnad för ”Uppstädning”, ”Administration och planering” och ”Informationsspridning”. Om en kommuns inrapporterade kostnad överstiger kommunens förväntade kostnad nedjusteras värdet till förväntad kostnad.
Om en kommuns inrapporterade kostnad understiger kommunens förväntade kostnad görs ingen justering av kommunens inrapporterade kostnad. Anledningen till detta är att Naturvårdsverkets uppdrag är enligt förordningen att bedöma huruvida kommunernas kostnader är för höga, därav finns ingen möjlighet att justera upp kostnader som är lägre än det förväntade värdet.
Inrapporterade kostnader som överstiger de förväntade kostnaderna tas därför bort. Detta görs för samtliga kommuner.
Kommunens kostnader för ”Insamling och rapportering” (upp till 40 000 kr) adderas sedan till den justerade kostnaden för ”Uppstädning”, ”Administration och planering” och ”Informationsspridning”.
Resultatet blir Naturvårdsverkets bedömning av kommunernas totala kostnader för avfall som städas upp enligt förordningen.
3. Justering för skräpmätning
Vartannat år görs en nationell skräpmätning. Enligt senaste skräpmätningen utgjorde de engångsplastprodukter som omfattas av förordningen 58 % av totala antalet nedskräpade föremål.
Detta resultat används för att bestämma hur stor andel av kommunernas kostnader för hantering av avfall som skräpats ned och som ska ersättas av producenter för dessa engångsprodukter.
En kommuns inrapporterade kostnader består av fyra delar.
- Städa upp avfall som skräpats ned på de platser som kommunen har renhållningsansvar för enligt lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning.
- Administrera och planera den verksamhet som avses i 1.
- Samla in och rapportera uppgifter som ska lämnas enligt denna förordning eller föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen.
- Sprida information för att minska negativ påverkan på miljön från nedskräpning av engångsplastprodukter.
Observera att kostnadsposten ”Transport och behandling” enligt en ändring i förordningen (2021:1002) är borttagen tills vidare.
Kostnader för ”Uppstädning” samt ”Administration och planering”, punkt 1 och 2, justeras ned baserat på resultatet från skräpmätningen. För punkt 3 och 4 görs ingen nedjustering.
Justeringen görs genom att multiplicera resultatet från del 2 med resultatet från den senaste skräpmätning, i det här fallet 58 %.
Resultatet utgör Naturvårdsverkets förslag på kommunernas fastställda kostnader för hantering av avfall som skräpats ned som utgörs av de engångsprodukter som avses i 8 § 1–4 och 6 samt 8 a § i förordningen (2021:1002) om nedskräpningsavgifter.
Kommuners fastställda kostnader
Kommunernas inrapporterade och granskade kostnader för punkt 1-4 ovan uppgick till 505 miljoner kronor. Efter Naturvårdsverkets justering för felrapportering uppgick kostnaden till 504 miljoner kronor. Efter justering utifrån förväntade kostnader bedömde Naturvårdsverket kommunernas totala kostnader för nedskräpning till 379 miljoner kronor.
Efter justering utifrån skräpmätningen var Naturvårdsverkets förslag att kommunernas kostnader för hantering av avfall som skräpats ned som utgörs av de engångsprodukter som avses i 8 § 1-4 och 6 samt 8 a § i förordningen (2021:1002) om nedskräpningsavgifter fastställs till 223,6 miljoner kronor.
Naturvårdsverket har beslutat att kommunernas fastställda kostnader uppgår till totalt 223 580 225 kronor. Tabellen ”Kommunens fastställda kostnader avseende 2023” visar respektive kommuns fastställda kostnad för hantering av avfall som skräpats ned som utgörs av de engångsprodukter som avses i 8 § 1–4 och 6 samt 8 a § i förordningen (2021:1002) om nedskräpningsavgifter.
Fastställda kostnader 2023
Tidigare år
Bedömning av kommunernas kostnader för all nedskräpning
Hitta vidare
Nationell skräpmätning
Naturvårdsverket genomför en nationell skräpmätning vartannat år. Resultatet från senaste mätningen visar att engångsprodukter, och främst plast, dominerar skräpet som slängs. Det vanligaste skräpet är cigarettfimpar.