Erbjuda servering i återanvändbara muggar och matlådor
Miljöaspekter på materialval
Av bestämmelserna i förordningen (2021:996) om engångsprodukter framgår att den som ska leva upp till kravet och erbjuda återanvändbara matlådor och/eller muggar ska välja en låda/mugg som har så liten negativ effekt som möjligt på människors hälsa och miljön. Det står inget i lagstiftningen om att något specifikt material ska väljas.
För att ge berörda aktörer mer kunskap har Naturvårdsverket gett IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att ta fram en livscykelanalys (LCA) som jämför olika alternativ av flergångsmaterial. Det är den berörda aktören som har skyldighet att leva upp till kraven i förordningen och underlagen som Naturvårdsverket länkar till i detta avsnitt ska ses som ett stöd och ett av flera möjliga underlag att använda för berörda aktörer i sitt val av material. Det är ingen lista på godkända/icke godkända material.
I rapporten har flera material till för muggar respektive matlådor analyserats. Material som analyserats för muggar är: fossil plast (polypropen, PP), biobaserad plast (bio-polypropen, bio-PP) och stål. För matlådor har följande material analyserats: fossil plast (polypropen PP), biobaserad plast (bio-polypropen, bio-PP), glas och stål.
Studien visar att valet av material har stor betydelse för klimatpåverkan. Studien visar också att hur många gånger materialet kan cirkuleras/hyr många gånger som muggen/lådan kan klara är viktigt och bör tas med i en bedömning av materialval. I studien anges i klimatpåverkan, CO2-ekvivalenter. Annan miljöpåverkan, såsom vattenanvändning och kemiskt innehåll, har inte tagits med i bedömningen.
I tabellen nedan sammanfattas resultaten.
| Material | Fossil klimatpåverkan efter 100 användningscykler, kg CO2-ekvivalenter | Fossil klimatpåverkan efter x antal användningscykler, kg CO2-ekvivalenter |
|---|---|---|
| Mugg, fossil PP | 0,53 | 0,53 för 100 användningar |
| Mugg, biobaserad PP | 0,24 | 0,24 för 100 användningar |
| Ståltermos | 0,34 |
0,53 för 275 användningar 0,24 för 730 användningar 0,19 för 1000 användningar |
| Låda, fossil PP | 1,24 | 1,24 för 100 användningar |
| Låda, biobaserad PP | 0,64 | 0,64 för 100 användningar |
| Låda, glas | 1,51 |
1,24 för 130 användningar 0,64 för 370 användningar 0,56 för 500 användningar |
| Låda, stål | 2,07 |
1,24 för 179 användningar 0,64 för 420 användningar 0,38 för 1000 användningar |
Resultatet av studien visar att råvaruutvinningen är den dominerade faktorn vid beräkning av klimatpåverkan för alla materialalternativ, utom för fossil plast där även förbränningen i avfallsskedet har en betydande klimatpåverkan. Om inte hänsyn tas till att glaslådan eller stål muggen/lådan kan användas fler gånger än liknande alternativ gjorda av plast blir glas och stål mycket sämre ur klimatsynpunkt. Detta har att göra med att de väger mer och för när det gäller stål så har tillverkningen en stor klimatpåverkan per kg material. Det studien ändå signalerar är att fossil-baserad plast (i denna studie PP) sannolikt är det sämsta materialet ur klimatsynpunkt, vilket till stor del beror på att när behållaren förr eller senare förbränns så bidrar detta till fossil klimatpåverkan.
Enligt studien så är biobaserad plast bra ur klimatsynpunkt, främst eftersom förbränning av ett biobaserat material inte bidrar till fossil klimatpåverkan, men också för att klimatpåverkan från tillverkningen av materialet är lägre. Stål och glas är bra material ur miljösynpunkt så länge man når ett tillräckligt stort antal rotationer. Valet av material har stor betydelse och viktigast att beakta är hur många rotationer materialet klarar då detta verkar vara avgörande för den klimatpåverkan materialet orsakar.
Transporter av matlådan/muggen har viss påverkan, dock liten sett till totalen. Diskning av mugg/matlåda har en större klimatpåverkan än transporterna men även diskningens påverkan är relativt liten jämfört med framställningen av råmaterialet till muggen/lådan.
I tillägg till studien vill Naturvårdsverket påpeka att det kan finnas andra aspekter som aktörer måste beakta vid val av material såsom till exempel förekomst av oönskade ämnen och livsmedelssäkerhet vilka kan påverka livsmedelssäkerheten.
IVLs rapport:
LCA Systemanalys av återanvändbara förpackningar för take-away mat och dryck (diva-portal.org)