Stöd och information

Engångsplast och andra engångsprodukter

Färggranna plastsugrör.

Frågor och svar om regler för engångsplast

Granskad: ‎den ‎16‎ ‎april‎ ‎2024

På den här sidan finns svar på frågor om regler för engångsplast.

Många hanterar engångsplast i sina verksamheter och stödet på denna sida hjälper dig att avgöra om du omfattas av reglerna och på vilket sätt. Målet är att minska plastprodukters inverkan på miljön.

Sidan vänder sig till

Verksamhetsutövare, till exempel tillverkare, importörer, grossister, butiker, restauranger och arrangörer av event.

Bra att veta

Vi uppdaterar sidan löpande med nya frågor och svar. Fler frågor och svar finns även att hitta på regeringens hemsida:

Hållbar användning av engångsplast – frågor och svar (regeringen.se)

EU:s engångsplastdirektiv är infört i Sverige med hjälp av en rad förordningar. I Sverige är lagstiftningen lite bredare då den även omfattar vissa engångsprodukter i andra material än plast. 

Nya förordningar

Ändringar i befintliga förordningar

Direktiv och EU-kommissionens vägledning

PM och remissvar

Lagstiftning om engångsplast

Ett EU-direktiv föreskriver vilket resultat som medlemsländerna ska uppnå men lämnar åt respektive land att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet.  Bestämmelser i ett direktiv kan se olika ut och ge olika stort handlingsutrymme åt länderna att själva bestämma hur bestämmelserna ska införlivas.  

I engångsplastdirektivet finns det till exempel inget direkt handlingsutrymme för länderna att själva bestämma när det gäller bestämmelserna om förbud av vissa produkter och om märkningskrav. 

Regeringen fattade den 3 november 2021 beslut om sex stycken nya förordningar samt om ändringar i ett flertal befintliga förordningar.

Släppa ut på marknaden

Det beror på om besticken i erat lager kan anses ha släppts ut på marknaden eller inte. Engångsplastdirektivet definierar utsläppande på marknaden som det första tillhandahållandet av en produkt på marknaden i en medlemsstat (se artikel 3 p.6).

Förbud för vissa engångsprodukter i plast tillämpas i Sverige från och med 1 januari 2022. Plastbestick som släpps på marknaden först efter att förbudet trätt i kraft träffas av kraven och får inte släppas ut på den svenska marknaden.

Kommissionen har gjort en sammanställning av frågor och svar gällande begreppet släppa ut på marknaden. Dokumentet har inte antagits eller godkänts av Europeiska kommissionen och är därför inte att betrakta som en officiell ståndpunkt. Däremot kan det användas som stöd vid bedömning av om en produkt är satt på marknaden eller inte. Dokumentet hittar du här:

Placing on the market (PDF)

Produkter i lager

Förbud mot engångsmuggar med mer än 15 % plast gäller från och med 1 januari 2024. Om ni kan sälja era muggar även efter det datumet beror på om muggarna anses släppta på marknaden eller inte. Muggar som släppts på marknaden innan den 1 januari 2024 omfattas inte av förbudet.

Engångsplastdirektivet definierar utsläppande på marknaden som det första tillhandahållandet av en produkt på marknaden i en medlemsstat (se artikel 3 p.6).

Kommissionen har gjort en sammanställning av frågor och svar gällande begreppet släppa ut på marknaden. Dokumentet har inte antagits eller godkänts av Europeiska kommissionen och är därför inte att betrakta som en officiell ståndpunkt. Däremot kan det användas som stöd vid bedömning av om en produkt är satt på marknaden eller inte. Dokumentet hittar du här: 

Placing on the market (PDF)

Om ni är producent så måste dryckesbehållare som ni tillhandahåller efter den 3 juli 2024 när kraven trätt i kraft vara utformade så att korkar och lock som är gjorda av plast är fästa vid behållaren under hela användningen. 

Uttrycket tillhandahålla på den svenska marknaden gäller alla försäljningsled och inkluderar även det första utsläppandet på den svenska marknaden. Det skiljer sig alltså från begreppet släppa ut på den svenska marknaden, se definitionerna nedan. Detta innebär att även de dryckesbehållare ni köper in till ert lager före 3 juli 2024 men som ni tillhandahåller efter det datumet måste ha fastsittande korkar och lock.

Aktuella bestämmelser i förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar (riksdagen.se)

1 kap. 6 § 

Med producent avses i denna förordning den som yrkesmässigt 

  1. fyller eller på annat sätt använder en förpackning som inte är en serviceförpackning i syfte att skydda, presentera eller underlätta hanteringen av en vara, 
  2.  för in en förpackad vara till Sverige, 
  3.  tillverkar en förpackning i Sverige, 
  4.  för in en förpackning till Sverige, eller 
  5. från ett annat land än Sverige säljer en förpackad vara eller en förpackning till en slutlig användare i Sverige. 

1 kap. 7 §

Med tillhandahålla avses att på den svenska marknaden, mot betalning eller gratis göra en förpackning tillgänglig för distribution, förbrukning eller användning på den svenska marknaden i samband med yrkesmässig verksamhet.

Med släppa ut på den svenska marknaden: att för första gången tillhandahålla en förpackning på den svenska marknaden.

3 kap. 7 §, som träder i kraft 2024-07-03:

En dryckesbehållare får endast tillhandahållas på den svenska marknaden av en producent om dryckesbehållaren är utformad så att korkar och lock som är gjorda av plast är fästa vid behållaren under hela användningen.

En dryckesbehållare ska anses uppfylla kravet om

  1. den överensstämmer med relevanta kriterier i den harmonierade standarden SS-EN 17665:2022, utgåva 1, eller
  2. producenten på annat sätt visar att dryckesbehållaren är utformad så att korkar och lock som är gjorda av plast är fästa vid behållaren under hela användningen.

Kravet gäller inte dryckesbehållare

  1. i glas eller metall, eller
  2. som är avsedda för och används för livsmedel för speciella medicinska ändamål enligt definitionen i artikel 2 g i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013.

Förbud

En lista över vilka engångsplastprodukter som från och med 1 januari 2022 är förbjudna hittar du här:

Engångsplast (naturvardsverket.se)

Från och med 1 januari 2024 kommer engångsmuggar som innehåller mer än 15 % plast inte vara tillåtna i Sverige.

Nej, det finns det inte. Naturvårdsverket har bemyndigande att meddela föreskrifter om undantag från förbudet om det finns särskilda skäl och har därför undersökt vilka behov det kan finns av undantag från förbudet. Naturvårdsverket anser inte att de behov av undantag som framkommit i undersökningen utgör sådana särskilda skäl som behöver finnas för att Naturvårdsverket ska meddela förskrifter om undantag från förbudet.

Förbudet gäller från och med 1 januari 2024.

Naturvårdsverket bedömer att engångsplastsugrör som används inom vården i vissa fall kan anses vara en medicinteknisk produkt och därmed inte omfattas av förbudet.

I artikel 2 i EU-förordning 2017/745 om medicintekniska produkter anges vad som menas med en medicinteknisk produkt. En medicinteknisk produkt är en vara som ska användas på människor för ett eller flera uppräknade medicinska ändamål. Det kan till exempel vara behandling eller lindring av sjukdom eller för en skada. I bedömningen av om ett sugrör kan undantas från förbudet måste man utgå från definitionerna i artikeln.

Förordning (EU) 2017/745 om medicinska produkter 

Plast baserad på förnybar råvara (tex majs och sockerrör) är bättre ur klimatsynpunkt än ”vanlig plast” då den i regel bidrar till lägre klimatpåverkan än fossilbaserad plast. Men, oavsett om plast är tillverkad av förnyelsebar eller fossil råvara så finns det i dagsläget inga plaster som bryts ner fullständigt i den naturliga miljön under överskådlig tid. Det gäller även det som kallas ”nedbrytbar plast”.

Plast är en potentiell risk för levande organismer både om den är intakt eller om den delvis har brutits ner. Plast – oavsett vilken typ av plast - innehåller en rad olika naturfrämmande ämnen som i sig kan utgöra ett miljöproblem. När plasten bryts ner kan dessa ämnen spridas och ha en negativ påverkan på kringliggande miljö. Så även om plasten till slut bryts ner så hinner den ha en negativ påverkan på miljön under själva nedbrytningsprocessen. Det är därför vissa vanligt förekommande engångsprodukter gjorda av det som kallas nedbrytbar plast och plast tillverkad av förnybara råvaror också är förbjudna.

Det är enligt förordningen om engångsprodukter (2021:996) förbjudet att på den svenska marknaden släppa ut engångsmatlådor som innehåller polystyren som har expanderats. 

För att en produkt ska omfattas av förbudet ska den:

  • Innehålla polystyren som har expanderats
  • ­Vara en engångsprodukt, och
  • ­Vara en matlåda som används till snabbmat.

En engångsprodukt i plast är en produkt som:

  • ­Helt eller delvis består av plast, och 
  • ­Som inte har utformats, konstruerats eller släppts ut på den svenska marknaden för att under sin livscykel återanvändas flera gånger genom att återfyllas eller återanvändas för samma ändamål som den utformats för.  

En matlåda är en förpackning, med eller utan lock, som:

  • ­Är formgjuten, eller förbli väsentligen oförändrad i formen efter det att innehållet läggs till eller tas bort, och
  • ­Används till snabbmat.

Snabbmat är mat som:

  • ­Är avsedd att ätas direkt på försäljningsstället eller tas med för att kort efter försäljningen ätas på annan plats,
  • ­Är avsedd att ätas ur förpackningen, och
  • ­Är färdig att ätas utan ytterligare tillagning, uppvärmning eller annan beredning som utförs av konsumenten.

Om samtliga ovanstående punkter är uppfyllda så är det en produkt som är förbjuden och den får inte släppas ut på den svenska marknaden.

Följande engångsprodukter som innehåller polystyren som har expanderats är förbjudna och får inte släppas ut på den svenska marknaden:

  • Dryckesbehållare 
  • Engångsmuggar 
  • Engångsmatlådor
  • Korkar och lock 

Med polystyren som har expanderats menas plast som består av små pärlor av polystyren som har utvidgats så att de till stor del består av tomrum. Frigolit är ett exempel på polystyren som har expanderats.

Utformning och krav på design

I kommissionens vägledning visas att hela bag-in-box-förslutningen inkluderas i SUP. Det gäller för dryckesbehållare som har en kapacitet av högst tre liter. Samtliga delar av förslutningen räknas som en förslutning. Alla delar av förslutningen ingår därmed och ska vara fastsittande efter 3 juli 2024. Det innefattar folieförslutning, plastbiten som rivs bort vid första användningstillfället, samt kranen.

Kommissionen återkopplade till Naturvårdsverket den 25 juni 2024 med svar på frågor som medlemsstaterna skickat angående fastsittande korkar och lock. Kommissionens svar på frågorna finns här:

2024-06-12-response-questions-on-caps-and-lids.pdf

 

En dryckesbehållare får endast tillhandahållas på den svenska marknaden av en producent om dryckesbehållaren är utformad så att korkar och lock som är gjorda av plast är fästa vid behållaren under hela användningen. 

Och för att avgöra om en dryckesbehållare eller flaska omfattas av förordningen kan följande fyra kriterier användas: 

  • är gjord helt eller delvis i plast,  
  • inte är en mugg, 
  • har en kapacitet av högst tre liter, och 
  • är en behållare som är avsedd för vätska som är en dryck. 

En dryck säljs och konsumeras i vätskeform och kan konsumeras genom att den dricks. 

Exempel på dryckesbehållare som enligt förordningen om engångsprodukter är plastprodukter för engångsbruk är dryckesflaskor i plast, inklusive korkar och lock, och dryckesbehållare i kompositmaterial, inklusive korkar och lock.  

En dryckesbehållare kan vara sammansatt av fler än ett material av vilka ett kan vara plast. I de fall ett av materialen är plast så anses slutprodukten delvis vara gjord av plast och omfattas av EU:s engångsplastdirektiv. När till exempel pappers- eller kartongbaserade dryckesbehållare har ett plastfoder eller en plastbeläggning på ytan så är de delvis gjorda av plast och omfattas därmed av direktivet.   

Dryckesbehållare i glas eller metall med korkar och lock som är gjorda av plast omfattas inte. 

Dryckesbehållare och dryckesflaskor som används för livsmedel för speciella medicinska ändamål enligt definitionen i artikel 2.2 g i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013 (21) och som är i flytande form undantas från artikel 6 i enlighet med punkt b i del C och punkt b i del F i bilagan. 

För förtydligande exempel, se tabell 4.7 (sid 25) i kommissionens vägledning om engångsplastprodukter: 

Kommissionens riktlinjer om plastprodukter för engångsbruk (europa.eu) 

Kravet om att korkar och lock som är gjorda av plast ska vara fästa vid behållaren under hela användningen gäller inte för flaskor och andra dryckesbehållare i glas eller metall. Detta oavsett om korken är gjord helt i plast eller i ett kompositmaterial, exempelvis förslutningsmembran, folieförslutningar eller kapsyler i metall och plast. 

I EU:s engångsplastdirektiv anges korkar och lock som förslutningar av dryckesbehållare, dryckesflaskor och muggar. De används för att säkerställa att det flytande innehållet inte rinner över kanten och kan transporteras. 

För förtydligande exempel, se tabell 4.6 (sid 21-23) i kommissionens vägledning om engångsplastprodukter: 

Kommissionens riktlinjer om plastprodukter för engångsbruk (europa.eu) 

Kommissionen är på gång att göra en skriftlig ändring i deras vägledning då det uppmärksammats skrivfel i tabell 4.6 (sid 21-23) i nuvarande version. De har informerat medlemsländerna följande: 

I tabellen är det idag otydligt om förslutningsmembran och folieförslutningar ingår i definitionen av lock. Kommissionen kommer att ändra i sin vägledning så att det framgår att förslutningsmembran och folieförslutningar omfattas av definitionen av lock. 

Kravet att korkar och lock måste sitta fast under hela användningen gäller dryckesbehållare (helt eller delvis i plast) med en kapacitet av högst tre liter och som är avsedda för dryck. 

Och för att avgöra om en viss kork eller ett visst lock måste sitta fast på en flaska eller annan dryckesbehållare så finns kommissionens vägledning om engångsplastprodukter som stöd. I den finns förtydligande exempel i tabell 4.6 (21-23): 

Kommissionens riktlinjer om plastprodukter för engångsbruk (europa.eu) 

Kommissionen är på gång att göra en skriftlig ändring i deras vägledning då det uppmärksammats skrivfel i tabell 4.6 (sid 21-23) i nuvarande version. De har informerat medlemsländerna följande: 

I tabellen är det idag otydligt om förslutningsmembran och folieförslutningar ingår i definitionen av lock. Kommissionen kommer att ändra i sin vägledning så att det framgår att förslutningsmembran och folieförslutningar omfattas av definitionen av lock. 

När en kork eller ett lock är gjort i ett kompositmaterial (där ett av materialen är plast) så omfattas det av kravet på att sitta fast under hela dryckesbehållarens användning.  

Kommissionen har förtydligat att metallkapsyler och korkar i metall med plastförsegling inte omfattas av kravet. De är alltid undantagna oavsett vilket material dryckesbehållaren består av. 

Kravet om att korkar och lock som är gjorda av plast ska vara fästa vid behållaren under hela användningen gäller inte för flaskor (och andra dryckesbehållare) i glas eller metall. Detta oavsett om korken är gjord helt i plast eller i ett kompositmaterial, exempelvis förslutningsmembran, folieförslutningar eller kapsyler i metall och plast. 

Ja, i kommissionens vägledning om engångsplastprodukter finns förtydligande illustrationer. Se tabell 4.6 (sid 21-23):  

Kommissionens riktlinjer om plastprodukter för engångsbruk (europa.eu) 

Kommissionen är på gång att göra en skriftlig ändring i deras vägledning då det uppmärksammats skrivfel i tabell 4.6 (sid 21-23) i nuvarande version. De har informerat medlemsländerna följande: 

I tabellen är det idag otydligt om förslutningsmembran och folieförslutningar ingår i definitionen av lock. Kommissionen kommer att ändra i sin vägledning så att det framgår att förslutningsmembran och folieförslutningar omfattas av definitionen av lock. 

Det beror på om både dryckesbehållaren och folieförslutningen innehåller plast. 

En folieförslutning definieras som ett lock och kan därmed omfattas av kraven om det är gjort helt i plast eller i ett kompositmaterial (där ett av materialen är plast).  

Men för att dryckesbehållaren ska omfattas av kravet om att folieförslutningen måste sitta fast under hela produktens tänkta användningsfas så ska även dryckesbehållaren vara gjord helt eller delvis i plast.  

Kravet på att folieförslutning måste vara fäst vid dryckesbehållaren under hela användningen gäller från och med den 4 juli 2024. 

Nej, korkar i metall som har en plastförsegling runtom omfattas inte av kravet. Det innebär att varken korken i metall eller plastförseglingen måste vara fästa vid flaskan under dess tänkta användningsfas. 

Märkning

Krav på märkning gäller för muggar, våtservetter, sanitetsbindor, tamponger och tampongapplikatorer. Även tobaksvaror med filter och filter som marknadsförs för användning i kombination med tobaksvaror ska vara märkta.

Krav på märkning för vissa engångsprodukter i plast gäller från och med 1 januari 2022.

Enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2151 av den 17 december 2020 om fastställande av harmoniserade specifikationer för märkning av plastprodukter för engångsbruk får dock märkningen av aktuella produkter som släpptes ut på marknaden före den 4 juli 2022 vara fästa med hjälp av klistermärken. Därefter gäller krav på tryckt eller graverad märkning, beroende på vilken produkt det rör sig om.

Ja, av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2151 av den 17 december 2020 om fastställande av harmoniserade specifikationer för märkning av plastprodukter för engångsbruk framgår hur märkningen ska se ut för de olika produktkategorierna.

I förordningen framgår även var märkningen ska placeras. Det finns en övergångsregel vilket gjorde det möjligt att märka produkter med ett klistermärke fram till och med den 3 juli 2022. Därefter gäller krav på tryckt eller graverad märkning beroende på produktkategori. Förordningen samt rättelse till denna (finns vissa felöversättningar) hittar du här:

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2151

Rättelse till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2151

Ja, tryckoriginal (piktogram i vektoriserat format) hittar du här:  

SUPs marking specifications (europa.eu)

Nej, om du ska släppa ut en mugg på den svenska marknaden behöver den även ha informationstexten på svenska.

Olika typer av plast

Enligt EU:s vägledning av engångsplastdirektivet så omfattas inte viskos av plastdefinitionen. Inte heller lyocell omfattas.  

Enligt engångsplastdirektivet är produkter som är tillverkade av oxo-nedbrytbar plast samt vissa produkter av polystyren som har expanderats förbjudna. Förbudet tillämpas i Sverige från och med 1 januari 2022.

Oxo-nedbrytbar plast

Oxo-nedbrytbar plast är tillverkad av samma ursprung som vanlig plast men med skillnaden att den även innehåller vissa tillsatser som via UV-ljus eller värme skyndar på nedbrytningen. Studier har dock visat att oxo-nedbrytbar plast inte bryts ner i den naturliga miljön utan att den i stället bryts ner till mindre plastbitar.

När dessa plaster hamnar i naturen bidrar de till föroreningar av mikroplast i miljön. Oxo-nedbrytbar plast är inte komposterbar, inverkar negativt på materialåtervinningen av annan plast och ger inte några bevisade fördelar för miljön. Oxo-nedbrytbar plast är därför förbjuden från och med 1 januari 2022.

Polystyren som har expanderats

En typ av plast som är förbjuden i vissa produkter och för vissa användningsområden är polystyren som har expanderats. Med polystyren som har expanderats menas plast som består av små pärlor av polystyren som har utvidgats så att de till stor del består av tomrum.

Frigolit är ett exempel på polystyren som har expanderats. Förbudet innebär att dryckesbehållare för engångsbruk som innehåller polystyren som har expanderats samt engångsmatlådor och engångsmuggar som innehåller polystyren som har expanderats inte får släppas ut på den svenska marknaden.

Polystyren som har expanderats är ett poröst material som lätt bryts sönder till mindre delar och mikroplaster. Nedskräpningen av produkter som innehåller polystyren som har expanderats leder till miljöproblem, särskilt i den marina miljön. 

Mer information

Vissa engångsprodukter av plast är förbjudna även om de är gjorda av andra typer av plast. En lista över vilka dessa produkter är hittar du här:

Engångsplast (naturvardsverket.se)

Latexballonger är gjorda av gummi. Gummimaterial kan vara både fossilbaserat och biobaserat (naturgummi från gummiträ). En fossilbaserad latex består alltid av kemiskt modifierade polymerer och omfattas därmed av plastdefinitionen.  

Latex från gummiträd är en naturlig produkt men för att göra ballonger måste latexen modifieras kemiskt med hjälp av vulkning för att fungera. Det gör att oavsett ursprung så omfattas alla latexballonger av plastdefinitionen.  

Produkter som är gjorda helt av naturliga polymerer som inte har modifierats på kemisk väg definieras inte som plast. Naturliga polymerer är polymerer som bildas i naturen via naturliga processer. Exempel på naturliga polymerer är cellulosa, stärkelse och proteiner.  

Det finns produkter som är gjorda av naturliga polymerer, men där polymeren har bearbetats eller modifierats för att få rätt funktionalitet. En engångsprodukt som innehåller en kemiskt modifierad polymer (oavsett ursprung) definieras som en engångsplastprodukt.  

Färger, bläck och lim används ofta i engångsprodukter. Men även om de innehåller kemiskt modifierade polymerer är de undantagna och omfattas inte av kraven. Det innebär att när något av detta appliceras på en engångsprodukt baserad på naturliga polymerer (som inte har modifierats kemiskt) så anses inte slutprodukten vara en engångsprodukt i plast. 

Men, om en färg, ett bläck eller lim som innehåller kemiskt modifierade polymerer även fungerar som en huvudsaklig strukturkomponent i en produkt så är de inte längre undantagna, utan omfattas av reglerna för engångsplastprodukter. En huvudsaklig strukturkomponent är en del av en produkt som utgör en avgörande egenskap för produktens funktion. Dvs, utan polymeren så fungerar inte produkten som det är tänkt.  

Det går alltså inte att säga att ett visst polymert ämne eller material är undantaget eller omfattas av reglerna. Det går heller inte att generalisera och säga att vissa produkter är undantagna även om de är baserade på naturliga polymerer. Man behöver titta på varje enskild slutprodukt för att kunna avgöra om produkten innehåller något som gör att den definieras som en plastprodukt. 

PLA (polylaktid) tillverkas genom en industriell process där naturliga råvaror från till exempel majs och sockerrör fermenteras. PLA består av polymerer som inte finns naturligt i miljön, vilket gör att polymeren räknas som en kemiskt modifierad polymer, och omfattas därmed av definitionen av plast.  

Från och med 1 januari 2024 är det förbjudet att på den svenska marknaden släppa ut engångsmuggar som innehåller mer än 15 % plast. Det betyder att muggar som är gjorda i ett material som innehåller mer än 15 % PLA kommer att vara förbjudna. 

Produkter gjorda i blandmaterial

Om beläggningen innehåller en kemiskt modifierad polymer och om polymeren i beläggningen är en förutsättning för att muggarna ska fungera som det är tänkt, då omfattas beläggningen av definitionen av plast. Det i sin tur innebär att muggarna omfattas av reglerna för engångsplastprodukter. 

Kaolin och lera (clay, china clay) är i sig inte polymerer. Men när det används som beläggning, på till exempel en pappmugg, så görs beläggningen vanligtvis tillsammans med en syntetisk latex, vilket är en kemiskt modifierad polymer. 

Det som avgör om dessa engångstallrikar i papp är förbjudna eller inte är om vaxet består av kemiskt modifierade polymerer eller inte. 

Ett vax kan vara fossilbaserat eller biobaserat. Paraffin är ett fossilbaserat vax och därmed alltid en kemiskt modifierad polymer. Exempel på biobaserade vaxer är bivax, sojavax och carnauba vax.  

Även biobaserade vaxer kan vara kemiskt modifierade och det går därför inte att säga att ett visst vax är undantagen eller omfattas av reglerna, utan man behöver titta på varje enskild slutprodukt för att kunna avgöra det.  

I de fall den vattenbaserade dispersionen innehåller en kemiskt modifierad polymer anses muggarna innehålla plast och omfattas av reglerna för engångsplastprodukter. 

En dispersionsbeläggning är oftast en väldigt tunn beläggning som kan fungera som till exempel en fuktbarriär på en pappersmugg. Beläggningen är då avgörande för att slutprodukten ska kunna användas till det den är avsedd för.  

En dispersion på engångsprodukter är vanligtvis en vattenbaserad lösning med partiklar av det material man vill applicera. Huvudingrediensen kan vara ett oorganiskt material men lösningen innehåller också någon form av bindemedel, vilket brukar vara en polymer. Polymeren behöver oftast modifieras kemiskt för att få rätt funktionalitet.  

Det finns produkter gjorda i trä och bambu som består helt av naturliga polymerer, som inte har modifierats på kemisk väg, och därmed inte innehåller plast. Men det kan vara svårt att få en produkt gjord av en naturlig polymer att få rätt funktionalitet utan att bearbeta/modifiera den.  

En produkt kan därför ha ett ytskikt eller vara bearbetad på annat sätt för att den ska fungera som det är tänkt. Det som är avgörande är om produkten innehåller kemiskt modifierade polymerer. Om den gör det så anses produkten innehålla plast och den omfattas därmed av reglerna för engångsplastprodukter.  

Engångsprodukter i trä och bambu kan ha ett ytskikt och det vanligaste materialet som används som ytskikt är plasten polyeten (PE). Ytskiktet kan även bestå av vax. Ett vax kan vara fossilbaserat eller biobaserat. Paraffin är ett fossilbaserat vax och därmed alltid en kemiskt modifierad polymer. Exempel på biobaserade vaxer är bivax, sojavax och carnauba vax. Även biobaserade vaxer kan vara kemiskt modifierade och det går därför inte att säga att ett visst vax är undantagen eller omfattas av reglerna, man behöver titta på varje enskild slutprodukt för att kunna avgöra det.  

I de fall produkten är gjord av trä eller bambu som har sammanpressats så har det förmodligen använts ett bindemedel i den processen. Om ett bindemedel i en produkt är avgörande för att produkten ska fungera som det är tänkt och om bindemedlet dessutom består av en kemiskt modifierad polymer så innebär det att produkten anses innehålla plast.  

Det kan också vara så att det har använts färg, bläck eller lim i produkten. 

Färger, bläck och lim innehåller kemiskt modifierade polymerer men är undantagna och omfattas inte av kraven. Det innebär att när något av detta appliceras på en engångsprodukt baserad på naturliga polymerer (som inte har modifierats kemiskt) så anses inte slutprodukten vara en engångsprodukt i plast.  

Men, om en färg, ett bläck eller lim som innehåller kemiskt modifierade polymerer även fungerar som en huvudsaklig strukturkomponent i en produkt så är de inte längre undantagna, utan omfattas av reglerna för engångsplastprodukter. En huvudsaklig strukturkomponent är en del av en produkt som utgör en avgörande egenskap för produktens funktion, dvs, utan polymeren så fungerar inte produkten som det är tänkt.