Tillsyn enligt miljöbalken
Utredning av tillsynsbehovet
Tillsynsmyndigheten ska utreda tillsynsbehovet för myndighetens hela ansvarsområde enligt miljöbalken. Behovsutredningen ska omfatta en treårsperiod och ska ses över vid behov och minst en gång varje år.
Tillsynen ska säkerställa miljöbalkens syfte vilket är att främja en hållbar utveckling. För att kunna göra detta behöver myndigheten planera sin tillsyn och där är en viktig del att utreda vilka behov av tillsyn som finns.
Detta kapitel beskriver tillvägagångssätt för att utreda tillsynsbehovet för er kommande tillsyn.
Den här sidan vänder sig till
Den här sidan vänder sig till dig på tillsynsmyndigheten som ansvarar för att utreda och ta fram behov för tillsyn.
Bra att veta
Den här sidan är en del av vägledningen Tillsyn enligt miljöbalken.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tagit fram en modell för framtagande av behovsutredning
Miljöbalken, 26 kap, 8 §, ger länsstyrelsen möjlighet att förelägga en kommun om den inte lever upp till kraven i miljötillsyns-förordningen på att ta fram och besluta om en behovsutredning och plan för tillsynen. Se förarbetena till miljöbalken prop. 2019/20:137 s. 51
Lagstiftning: Miljötillsynsförordningen
SFS 2011:13
1 kap, 6-7 §§ Behovsutredning och register – Hos en tillsynsmyndigheten ska det finnas en utredning om tillsynsbehovet samt ett register över tillsynsobjekt.
Varför utreda tillsynsbehovet
Tillsynen ska säkerställa miljöbalkens syfte vilket är att främja en hållbar utveckling.
För att kunna göra detta behöver myndigheten planera sin tillsyn och där är en viktig del att utreda vilka behov av tillsyn som finns. I miljötillsynsförordningen finns regler för detta.
Utredningen av tillsynsbehovet bör vara en diarieförd handling som är beslutad av myndigheten. Behovsutredningen ska avse en tid om tre år och ska vid behov ses över minst en gång varje år. Utredningen ska ses över vid behov och minst en gång varje år. Utredningen bör omfatta tillsyn av såväl verksamhetsutövare i verksamhetsregistret som övriga tillsynsuppgifter och även arbetsuppgifter som är förutsättningar för tillsynen, såsom inventeringar, planering, kompetensutveckling och administration.
Bra att tänka på är att inte ha med sådan information som kan omfattas av sekretess.
Beslut om behovsutredning
Det är av vikt att besluta och informera om behovsutredning på den nivå hos tillsynsmyndigheten som beslutar om myndighetens resurser. Detta för att utredningen inte bara är grunden för tillsynsplanen utan även för att behovet av insatser kan få påverkan på kommande budget för tillsynen. Det kan i kommun vara den politiska nämnden som ansvarar för tillsynen enligt miljöbalken eller hos länsstyrelsen länsöverdirektören.
Vad en behovsutredning behöver innehålla
En behovsutredning behöver innehålla tillsynsmyndighetens samlade tillsynsbehov, alla branscher, verksamheter och åtgärder och bedömda resurser för respektive område, handläggning av klagomål, tillsynskampanjer, inventeringar och samverkan med myndigheter och andra aktörer samt myndighetens bedömda behov av insatser inom information och rådgivning.
Avsatta resurser för att lämna uppgifter till tillsynsvägledande myndigheter behöver också finnas med likaså avsatt tid i planeringen för ledning och samordning av tillsynsfrågor, för att besvara remisser och enkäter om tillsynen samt administration och personalens kompetensutveckling.
Med fördel kan behovsutredningen även inbegripa bedömda kostnader och intäkter för det arbete som ska göras, för att på så sätt se hur finansieringen ser ut. Länsstyrelsen ska redovisa avgiftsintäkter och beräkna tillsynsåtgärder som inte kan avgiftsfinansieras enligt 10 kap, 3-4 §§ Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Kommuner får enligt 27 kap, 1 § miljöbalken meddela föreskrifter om avgift för myndighetens kostnader.
För Länsstyrelser
Miljösamverkan Sverige har för länsstyrelserna tagit fram en modell och mall för framtagande av behovsutredning. Syftet med modellen är att den ska möjliggöra jämförelser mellan länsstyrelserna, vara enkel och innebära så få individuella bedömningar som möjligt samt vara så lika som möjligt för alla verksamhetsområden. Syftet är även att den ska kunna svara upp mot redovisning enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (FAPT) 10 kap 4 §.
Modell för framtagande av behovsutredning (Miljösamverkan Sverige)
Underlag för att bedöma tillsynsbehovet
För att ta reda på och bedöma tillsynsbehovet behöver ni årligen göra en inventering och omvärldsbevakning vilka förändringar i omvärlden ni ser som får/kan få inverkan på er kommande tillsyn. Att inventera och hålla uppgifter och kunskap om tillsynsobjekten aktuella ingår i den löpande operativa tillsynen.
I vissa sammanhang kan en inventering av vissa grundläggande fakta om verksamheten och dess miljöpåverkan behöva ske för att tillsynsbehovet ska kunna bedömas. En viktig källa till bedömningen är den utvärdering av föregående års tillsynsplanering ni gör årligen, se vidare nedan om Uppföljning och utvärdering.
De utfällbara blocken nedan visar faktorer, frågor att ställa er samt exempel på underlag för inventering av behovet.
De utfällbara blocken nedan visar faktorer, frågor att ställa er samt exempel på underlag för er inventering av behovet.
Faktor 1. Syftet med miljöbalken
När ni bedömer tillsynsbehovet ska ni alltid utgå från att syftet med miljöbalken uppnås, dvs hur ska tillsynen främja en hållbar utveckling. Myndigheten bör bedöma hur stor tillsynsinsats som behövs för att tillsynen ska bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås samt till att eventuella miljökvalitetsnormer och åtgärdsplaner uppfylls.
Frågor att ställa er
Bedriver ni idag tillsyn så ni uppnår syftet med miljöbalken?
Underlag
- Nationella, regionala och lokala miljömål
- Miljökvalitetsnormer
- Utvärdering av föregående års planering
Faktor 2. Ny eller förändrad lagstiftning
Har eller kommer det ske några förändringar inom lagstiftningsområdet som innebär att vi behöver förändra vår tillsyn? Har det kommit några skärpta krav eller rikt-/gränsvärden vi behöver ta hänsyn till?
Frågor att ställa er
Har det skett eller kommer det ske några förändringar inom lagstiftningsområdet som kan få konsekvenser för er tillsyn?
Underlag
- Miljöbalken
- Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
- Miljökvalitetsnormer
- Industriutsläppsförordningen
- Lokala föreskrifter
Faktor 3. Tillsynsområden och tillsynsintervall
Har vi verksamhet inom våra tillsynsområden som vi idag inte bedriver någon tillsyn på? Känner vi till alla verksamheter? De verksamheter vi bedriver tillsyn på har de rätt tillsynsintervall, rätt tillsynsintervall utifrån vad ni ser vid era tillsynsbesök, behöver några tätare intervall och andra mer sällan. Se vidare Riskanalys och prioritering.
I utredningen av tillsynsbehovet är det viktigt att myndigheten tar med alla olika typer av tillsyn. Exempel på olika typer tillsyn kan vara regelbunden tillsyn, behovsstyrd och händelsestyrd tillsyn samt skattefinansierad tillsyn. Men det finns också andra definitioner av begreppen, det viktiga är att behovet täcker in all tillsyn.
- Regelbunden tillsyn – tillsyn som omfattas av tillstånd- eller anmälningsplikt, exempel A, B och C verksamheter.
- Behovsstyrd tillsyn - Sådan tillsyn som inte omfattas av tillstånd- eller anmälningsplikt, exempel U verksamheter.
- Händelsestyrd tillsyn – Sådan tillsyn som kommer in till myndigheten, exempelvis klagomål, incidenter/händelser med påverkan på luft, mark eller vatten.
- Skattefinansierad tillsyn - Sådan tillsyn som inte omfattas av någon taxa, exempelvis handläggning av åtalsanmälan och sanktionsavgifter. Här kan även ingå information och rådgivning i tillsynen.
Som komplement till inventering i fält kan olika uppgiftskällor användas.
Uppgifter som kan vara aktuella att ta in vid inventering av nya verksamheter
- Verksamhetens juridiska namn, organisationsnummer och kontaktuppgifter, kontaktpersoner
- Verksamhetens art och översiktlig information
- Något mått på verksamhetens storlek t.ex. antal anställda eller ekonomisk omsättning
- Om möjligt en uppfattning om eventuellt tillsynsbehov
- Finns miljöledningssystem och översiktlig information om egenkontrollens kvalitet
- Finns tillståndsbeslut och andra myndighetsbeslut av betydelse
- Gäller tillstånds- eller anmälningsplikt
Uppgiftskällor till hjälp vid inventeringsarbete:
- SCB företagsregister
- Länsstyrelsens naturvårdsregister
- Kommunernas näringslivsenheter
- Branschföreningar, lokala och regionala företagarföreningar
- Miljöstyrningsrådets webbsida, www.miljostyrning.se
- Arbetsmiljöinspektionens arbetsställeregister
- Regionala skyddsombud
- Kemikalieinspektionens produktregister
- SMHI, Damm och sjöregister
- Länsstyrelsens VISS-databas
- Länsstyrelsernas flerårsplaner för förorenad mark
Frågor att ställa er
Bedriver vi idag tillsyn i tillräcklig grad eller omfattning så syftet med miljöbalken uppnås?
Underlag
- Verksamhetsregister
- SCB
- Taxor
- SKR
- Nationella tillsynsstrategin*
- Utvärdering av föregående års planering
*) I den nationella tillsynstrategin finns underlag och beskrivningar gällande framtagandet av fokusområden.
Faktor 4. Information och rådgivning
Att arbeta med information och rådgivning till verksamheter är en del av tillsynsmyndighetens tillsyn. Vid utredning av tillsynsbehovet behöver ni bedöma behovet för de informations- och rådgivningsinsatser ni behöver göra. Som underlag för bedömningen kan exempelvis vara ifall ni i samband med tillsynsbesök uppmärksammat att verksamheterna behöver mer stöd och rådgivning än de får idag.
Frågor att ställa er
Har vi behov av att utveckla vår information och stöd till verksamheterna?
Underlag
- Hemsida
- Fysiskt material
- Utvärdering av föregående års planering
Faktor 5. Resurser
När tillsynsmyndigheten utrett behovet av tillsyn behöver ni bedöma om ni har de resurser som behövs för att utöva denna tillsyn. Resurserna bör vara både ekonomiskt som tidsmässigt tilltagna så att ni kan genomföra tillsyn och informerande/rådgivande insatser i sådan utsträckning så att lagefterlevnad blir möjlig.
Myndigheten behöver även avsätta tillräckliga ekonomiska och tidsmässiga resurser för kompetensutveckling, så att personalen ska kunna upprätthålla och utveckla sin kompetens inom tillsynsområdena för att klara tillsynsuppdraget. Utredning av behovet av kompetensutveckling behöver återkommande göras.
Samutnyttja resurser
Kommunala myndigheter kan se över möjligheterna att samnyttja resurser med andra kommuners tillsynsmyndigheter. Tillsynsuppgifter som kan överlåtas är exempelvis inspektioner, mätningar eller andra utredningar av betydelse för tillsynen. Avtal om överlåtelse av tillsynsuppgifter som ingås mellan kommuner behöver vara noggrant preciserade gällande innehåll och omfattning av vad som ingår i tillsynen.
Frågor att ställa er
- Har vi tillräckliga resurser för att klara tillsynsbehovet?
- Har vi tillräckliga resurser för kompetensutveckling?
Underlag
- Antal årsarbetskraft
- Taxor
- Kompetensinventering
- Utvärdering av föregående års planering
Beräkning av tillsynsbehovet
För tillsyn som är knuten till en verksamhet kan ni beräkna tillsynsbehovet genom summering av tillsynsbehoven för varje verksamhet eller grupp av verksamheter. För de verksamheter som fordrar mer tillsyn än tillfälligt och kortvarigt kan det vara lämpligt att bedöma tillsynsbehovet för varje verksamhet för sig.
För tillsyn som inte är knuten till någon verksamhet, till exempel inom områdesskydd eller rådgivning och information till en viss grupp av verksamhetsutövare, bedömer ni tillsynsbehovet för respektive tillsynsuppgift eller grupp av tillsynsuppgifter.