Tillsyn enligt miljöbalken

För att fatta ett rättssäkert beslut behöver myndigheten uppfylla en rad formella krav och den enskilde ska ha möjlighet att överklaga.  Det är därför viktigt att skilja på när myndigheten fattar ett beslut, ger information/rådgivning eller skriver en tillsynsrapport. Det är olämpligt att i exempelvis en tillsynsrapport ställa krav på åtgärder. En tillsynsrapport ska uppmärksamma vad som framkommit i tillsynen. Ett särskilt beslut kan sedan ställas med krav på åtgärder eller sanktioner. Det är också viktigt att tänka på att inte formulera sig så att rådgivning och information till en enskild kan uppfattas som krav som denne är skyldig att följa. När tillsynsmyndigheten beslutar i en viss fråga måste det också finnas författningsstöd för det beslut som fattas.

Berörda parter har enligt förvaltningslagen normalt rätt att få ta del av alla uppgifter och material som tillförts ärendet som är av betydelse för beslutet. Innan de berörda parterna har fått tillfälle att yttra sig inom en angiven tid kan inte beslut fattas i ärendet. De berörda parterna kan vara sökande, klagande eller andra berörda. Det är myndigheten som bestämmer hur kommuniceringen ska ske. 

Kravet på kommunicering gäller inte det beslut som myndigheten är i begrepp att fatta. Att skicka förslaget på beslut till adressaten är ofta olämpligt då det finns risk att förslaget kan uppfattas som myndighetens slutliga beslut. Men att i handläggningen av ärendet ha en dialog med adressaten för att inhämta synpunkter på beslutets genomförbarhet kan i vissa fall vara relevant.

Läs mer om kommunikation innan beslut i 25 § Förvaltningslag (2017:900)

Ett beslut ska vara tydligt så att mottagaren av beslutet förstår vad denne ska göra eller avstå från att göra. Texten ska vara begriplig för mottagaren. Om beslutet i någon del är otydlig kan det innebära problem för både tillsynsmyndigheten och den beslutet riktar sig till emot samt innebära onödiga överklaganden om mottagaren missuppfattat innehållet. Otydligheten kan också göra att beslutet blir ogiltigt vid en överklagan.

En myndighet ska så snart som möjligt underrätta den som är part om det fullständiga innehållet i beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt. Det innebär i praktiken att när beslutet är fattat ska det expedieras/skickas till berörda så snart som möjligt.

Se mer i Förvaltningslagen 33 §

När ett beslut har gått någon emot bör denne underrättas om beslutet. Det är myndigheten som bestämmer hur underrättelsen ska ske. Delgivning kan ske muntligen, med brev, elektronisk väg eller överlämnas personligen, med rekommenderat brev eller stämningsman, via polisen. Myndigheten ska följa upp om mottagaren har svarat att denne har tagit emot handlingarna, om inte ska mottagaren påminnas.  

Se mer i Delgivningslagen och delgivningsförordningen

Enligt officialprincipen är det en förvaltningsmyndighet som bär det yttersta ansvaret för att ett ärende blir ordentligt utrett. Ett beslut och handläggning i ett ärende måste vara rättssäkert och tagit hänsyn till olika rättsprinciper. Enligt legalitetsprincipen ska handlingar och beslut ha stöd i lagen och i författningar. Åtgärder som myndigheten kräver ska inte gå utöver det som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet enligt proportionalitetsprincipen. 

Av objektivitets- och likhetsprincipen framgår att alla ska behandlas lika vilket till exempel betyder att jäviga tjänstemän inte får handlägga ett ärende eller fatta beslut i ett ärende. En part i en beslutsprocess har rätt till insyn i ärendet, rätten till partsinsyn, och en förvaltningsmyndighet måste alltid motivera sina beslut, myndighetens motiveringsskyldighet.

Av självständighetsprincipen framgår att ingen myndighet, inte heller riksdagen eller en kommuns beslutande organ, får bestämma hur en förvaltningsmyndighet i ett särskilt fall ska besluta i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild eller mot kommun eller som rör tillämpning av lag. 

Läs mer om rättsprinciper under avsnittet Rättssäkerhet

Till vem beslutet riktar sig till är avgörande för att ett beslutet ska vara giltigt. Om ett namn eller ett organisationsnummer inte stämmer kan det innebära att beslutet blir ogiltigt. Därför är det viktigt att ta reda på rätt uppgifter om adressaten.

Adressaten kan vara en eller flera namngivna fysiska personer. Det kan även vara en juridisk person, exempelvis: företag, bolag, föreningar, stiftelser, dödsbo, konkursbo, kommun eller stat. 

Det finns flera sätt att ta reda på rätt adressat. I många fall hittar du rätt adressat och uppgifter om namn, organisationsnummer och företagsform på Skatteverket eller Bolagsverket. Att hitta rätt adress kan innebära mer efterforskning för dig. Ofta har tillsynsmyndigheten en betaltjänst för detta där du enkelt kan få fram uppgifterna.

När tiden för överklagande av ett beslut (eller en dom) har gått ut eller om den inte är överklagningsbar har beslutet vunnit laga kraft. Den som beslutet riktar sig till har därmed en rättighet respektive skyldighet att följa beslutet.

I vissa fall kan myndigheten anse att det finns skäl att låta beslutet gälla omedelbart även om adressaten överklagar beslutet. Beslutet ska då innehålla lagstöd 26 kap. 26 § enligt miljöbalken och motivering om varför beslutet måste gälla omedelbart. Det är viktigt att det tydligt framgår att beslutet ska gälla även om det överklagas.

Beslut som gäller omedelbart ska användas i situationer då myndigheten bedömer att skador eller olägenheter måste förhindras genom omedelbara åtgärder. Dessa beslut kan också användas när villkor eller föreskrifter inte har följts. Enligt propositionen till miljöbalken (prop. 1997/98:45 del 2, sid 285), ska inte 26 § användas när myndigheten anser att de allmänna hänsynsreglerna inte följs (se även MÖD, M653-16).