Tillsyn enligt miljöbalken

Enbart det faktum att tillståndet har meddelats med stöd av miljöskyddslagen utgör i sig inte skäl för omprövning. Tillstånd enligt miljöskyddslagen kan dock vara en indikation på att verksamheten inte bedrivs med bästa teknik och/eller har villkor som är generösa i jämförelse med motsvarande verksamheter som prövas idag. Vidare har hänsynsreglerna inte beaktats i tillstånd enligt miljöskyddslagen vilket gör att det kan finnas påverkan från verksamheten som bör regleras genom villkor. Även om grundtillståndet är meddelat enligt miljöskyddslagen så kan verksamheten genom ändringstillstånd, villkorsändringar eller anmälan om ändring kommit att minska verksamhetens miljöpåverkan. Vad som alltid ska beaktas är vilken miljönytta som möjliggörs genom nya eller ändrade villkor. Notera dock bestämmelsen i 31 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken. Där framgår det att vid omprövning av ett tillstånd enligt miljöskyddslagen får en produktionsmängd eller annan omfattning av verksamheten som har angetts i tillståndet ändras mot tillståndshavarens vilja endast när omprövning görs för att verksamheten medverkar till att en miljökvalitetsnorm inte följs, dvs 24 kap. 5 § 2 miljöbalken.

Om en verksamhet har många ändringstillstånd eller återkommande har anmält ändring av verksamhet är det svårare att få en överblick över de krav som verksamheten ska följa. Det är dock inte ett skäl för omprövning.  Ramen för vad som kan omprövas framgår av 24 kap. 5 § miljöbalken. Tillståndsmyndigheten får ompröva tillstånd när det gäller en bestämmelse om tillåten produktionsmängd eller annan liknande bestämmelse om verksamhetens omfattning, samt ändra eller upphäva villkor eller andra bestämmelser eller meddela nya sådana. Dvs en omprövning innebär att bestämmelser ändras, inte att samtliga tidigare tillståndsbeslut ersätts med ett nytt ”färskt” tillstånd. Tillsynsmyndigheten behöver fortsatt förhålla sig att verksamheten har flera tillstånd.

Vad gäller tidigare anmälda ändringar av verksamheten ligger dessa utanför tillståndets rättskraft. Ett vanligt svar på en ändringsanmälan är ett föreläggande om försiktighetsmått. Sådana försiktighetsmått kan tillsynsmyndigheten upphäva och ersätta med nya om skäl föreligger.

Ifall tillsynsmyndigheten bedömer att ett nytt villkor behövs torde datumet för grundtillståndet vara relevant i de flesta fall. Undantaget är om aktuell fråga tydligt varit uppe i en senare prövning om ändringstillstånd eller villkorsändring. Då bör 10 år räknas från det att tillstånd givits i den senare prövningen.

Nej, vid omprövning gäller de tillkommande eller ändrade bestämmelserna direkt när en dom eller ett beslut vunnit laga kraft. I MÖD 2005:43 slog Miljööverdomstolen fast att villkor eller andra bestämmelser som föreskrivs efter en prövning med stöd av 24 kap. 5 § miljöbalken blir en del av det tillstånd som gäller för verksamheten. En tillståndshavare är därför skyldig att följa ett sådant villkor liksom övriga villkor som ursprungligen har föreskrivits för tillståndet för att inte bryta mot det. Om däremot verksamhetsutövaren själv har ansökt om nytt- eller ändrat tillstånd finns ingen tvingande regel att ta det nya tillståndet i anspråk.

Vanligen nej. Ett undantag kan vara om verksamhetens lokalisering motiverar extra hårda villkor. Till exempel på grund av recipientens känslighet och/eller att verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm inte följs.

Om ett utsläppsvärde i BAT-slutsatsen är ”strängare” än ett tillståndsvillkor innebär det inte att villkoret behöver ändras. Utsläppsvärden i BAT-slutsatser gäller som begränsningsvärden enligt 1 kap. 8 § industriutsläppsförordningen och gäller parallellt med tillståndsvillkoren. BAT-slutsatser införs i industriutsläppsförordningen (2013:250) i syfte att undvika tillståndsprövningar.

Om tillsynsmyndigheten bedömer att verksamheten uppfyller begränsningsvärdet som bygger på en BAT-slutsats då saknas det skäl att ompröva ett mer generöst tillståndsvillkor. Andra skäl behöver i så fall föreligga, t.ex. att de lokala förutsättningarna gör att verksamhetens omgivningspåverkan behöver regleras ytterligare jämfört med begränsningsvärdet i BAT-slutsatsen. Se även vägledning om industriutsläppsbestämmelser, avsnitt 8.4 och 9.3.1

Industriutsläppsbestämmelser (pdf )

För att fullgöra sitt tillsynsuppdrag behöver tillsynsmyndigheten i viss utsträckning bevaka och följa utvecklingen inom prövning av de branscher som man har tillsynsansvar över. Ett sätt är att jämföra olika miljörapporter med varandra inom samma bransch men också aktivt följa och ta del av miljöprövningsdelegationer och domstolars beslut. Nyttja även tillgängliga forum och nätverk för handläggare för erfarenhetsutbyte.

Vid bedömning av om en pågående tillståndspliktig verksamhet har tillräckliga villkor behöver tillsynsmyndigheten göra en bedömning av verksamhetens omgivningspåverkan, befintlig teknik jämfört med bästa teknik samt skäligheten av nya eller ändrade villkor. Av kunskapskravet i 2 kap. miljöbalken följer att verksamhetsutövaren ska kunna visa att de har kunskap om de miljöeffekter verksamheten leder till, vilka risker verksamheten medför, hur omgivningen kan påverkas, vilka skyddsåtgärder som kan vidtas, vilken den bästa möjliga tekniken är, kostnaden för denna osv.

Bevisbördan ligger på verksamhetsutövaren och tillsynsmyndigheten kan vid behov förelägga verksamhetsutövaren att inkomma med de uppgifter tillsynsmyndigheten behöver för att bedöma om villkoren är tillräckliga. Tillsynsmyndigheten bör dock endast förelägga om uppgifter ifall det finns anledning att anta att ny teknik, skyddsåtgärder, begränsningar eller försiktighetsmått kan medföra skillnad av betydelse. Tillsynsmyndigheten bör därför ta del av den praxis som utvecklas inom prövningen för den typ av verksamheter man har tillsyn över. Tillsynsmyndighetens deltagande i prövningsärenden, bevakning av nya domar/beslut och deltagande i forum och nätverk för handläggare är viktiga delar i kompetensuppbyggnad.

För BAT-slutsatser utan utsläppsvärden kan tillsynsmyndigheten förelägga verksamhetsutövaren att vidta nödvändiga försiktighetsmått vad gäller frågor som inte är reglerade inom ramen för ett gällande tillstånd. Om den frågan är låst av tillståndets rättskraft ska tillsynsmyndigheten, i enlighet med 26 kap. 2 § andra stycket miljöbalken, initiera en omprövning av tillståndet (Fm 2013:1 s. 29).

Riktvärden i stället för begränsningsvärden är relativt vanliga i äldre tillstånd. Om villkoret behöver ändras beror på vad som kan uppnås genom ett nytt villkor. Även om riktvärden av flera skäl inte utgör ett lämpligt sätt att reglera en verksamhet bör sådana villkor inte prioriteras för omprövning om det inte också går att visa att verksamhetens påverkan på miljön är större än önskvärt.

Nej, då kan tillsynsmyndigheten ställa krav på verksamhetsutövare att förbättra rutinerna.

Nej, det är inte självklart. Genom specifika villkor regleras frågor som är av större betydelse för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Specifika villkor ska väljas med omsorg. Storleken på verksamhetens omgivningspåverkan, eller risk för påverkan, är avgörande för behovet av villkor.

Nej, att en behörig myndighet ansöker om omprövning är inte något som kan överklagas. Det är inte ett beslut som riktar sig till enskild. Inte heller kan verksamhetsutövaren överklaga att prövningsmyndigheten självmant tar upp frågan om omprövning. Den slutliga domen eller beslutet kan däremot överklagas.

Nej, det finns inget rättsligt stöd för att förelägga verksamhetsutövaren om att ansöka om omprövning. Omprövning och återkallelse kan endast initieras av de myndigheter som får väcka talan enligt 24 kap. 11 § miljöbalken.

Tillsynsmyndigheten kan ställa nödvändiga krav på miljöstörande ämnen som inte har tagits upp i prövningen genom föreläggande om försiktighetsmått. Det bör vara tillsynsmyndighetens förstahandsval av åtgärd. Om utsläppet är indirekt kopplat till något som har varit uppe i prövningen, till exempel reningsanläggningen, så kan omprövning vara nödvändigt.